Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Man får väl försöka utbilda styrelsen om samfällighetslagen på något pedagogiskt sett. Det finns ju revisorer för just dessa frågor. D v s det borde löpande under verksamhetsåret eller i alla fall inför stämma uppmärksamma frågan om vilka begränsningar som samfällighetslagen sätter för styrelsen arbete.

Sen är det ju så att om alla i samfälligheten är överens om att göra olagligheter så kan det fortgå. Stämmobeslut som går emot en enskild medlem kan man ju väcka talan i Mark- och miljödomstolen enligt samfällighetslagen 53 §.
tack återigen för svar
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Efter lantmäteriförrättning har man väl inget val att avbryta, utan man är bunden av det nya ändamålet?
 
Claes Sörmland
M -MH- skrev:
Efter lantmäteriförrättning har man väl inget val att avbryta, utan man är bunden av det nya ändamålet?
Precis det är förrättningslantmätaren som beslutar i förrättningen enligt anläggningslagen. Ett sånt beslut kan vara att lägga ned förrättningen, t ex om det inte finns förutsättningar att bilda eller ompröva en gemensamhetsanläggning. T ex om opinionsvillkoret inte är uppfyllt, att det inte finns intresse från de fastighetsägare vars fastigheter är tänkta att bli en del av det nya anläggningskollektivet att delta.

Det andra sättet för allmogen att sabotera en förrättning är att låta lantmätaren fatta beslut om att bilda eller ompröva en gemensamhetsanläggning och sen efter förrättningen strunta i att utföra den. När utförandetiden har passerats enligt beslutet så faller anläggningsbeslutet. Det är således svårt att tvinga på allmogen gemensamhetsanläggningar, det måste verkligen finnas opinion för sådana för att de ska bli något. Men man kan tvinga på en och annan fastighetsägare en gemensamhetanläggning om det finns en stor grupp som är för. De driver det då i samfällighetsföreningens regi och kan där köra över minoriteten.

Men generellt är upplägget sådant i samfällighetslagen sådant att samfällighetsföreningen ska följa anläggningsbeslutet och utföra och driva den gemensamhetsanläggning som Lantmäteriet har beslutat om.
 
  • Gilla
martin.sveg och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Man får väl försöka utbilda styrelsen om samfällighetslagen på något pedagogiskt sätt. Det finns ju revisorer för just dessa frågor. D v s det borde löpande under verksamhetsåret eller i alla fall inför stämma uppmärksamma frågan om vilka begränsningar som samfällighetslagen sätter för styrelsen arbete.

Sen är det ju så att om alla i samfälligheten är överens om att göra olagligheter så kan det fortgå. Mot stämmobeslut som går emot en enskild medlem kan man ju väcka talan i Mark- och miljödomstolen enligt samfällighetslagen 53 §.
Hej @Claes Sörmland,
då har jag begärt ut senaste stadgarna från Lantmäteriet.
Där ser jag att det står Ga3 Avloppsanläggning. Det är den anläggningen som styrelsen hänvisar till. Att det INTE behövs en omförättning.
Den gamla anläggningen kommer stängas av. Och ett helt nytt reningsverk kommer byggas på en helt annan del av samfälld mark.
Avloppsledningar kommer grävas ner etc etc som jag tidigare skrivit.

Så som jag har förstått från tidigare svar så är det en omförättning som krävs?
 
tommib
Eftersom ni har en avloppsanläggning (Ga3) som vissa men inte andra är anslutna till borde också samfälligheten vara sektionerad så att endast de fastigheter som betjänas av den anläggningen utgör en egen sektion med egna avgifter för anläggningen. Det är inte i linje med lagstiftningen att övriga fastigheter är med och betalar på en anläggning som inte är dem till stadigvarande nytta). Stadgarna som sådana borde reflektera detta. Om anläggningen ska omfatta även andra fastigheter krävs ny lantmäteriförrättning och ett nytt anläggningsbeslut. Då ska man också kunna visa att det blir betydande vinst för de nya fastigheterna att ansluta sig kontra nuvarande lösning, vilket verkar lite svårt i ert fall.

Att styrelsen tagit in en konsult för 100 kkr utan stämmobeslut borde egentligen rendera åtal för trolöshet mot huvudman eller liknande (i mitt ickejuridiska tycke). De borde absolut inte få ansvarsfrihet. Sen är det ju alltid frågan om politiken i en samfällighet som kan vara väldigt känslig.

Jag tycker att det låter som att den här styrelsen driver på för något som är väldigt tveksamt i bästa fall. Det är inte ovanligt att det finns drivna individer som tycker att de jobbar för det allmännas bästa men man måste då hålla sig till lagen.
 
  • Gilla
Hemmakatten och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
H Husbyggare1000 skrev:
Hej @Claes Sörmland,
då har jag begärt ut senaste stadgarna från Lantmäteriet.
Där ser jag att det står Ga3 Avloppsanläggning. Det är den anläggningen som styrelsen hänvisar till. Att det INTE behövs en omförättning.
Den gamla anläggningen kommer stängas av. Och ett helt nytt reningsverk kommer byggas på en helt annan del av samfälld mark.
Avloppsledningar kommer grävas ner etc etc som jag tidigare skrivit.

Så som jag har förstått från tidigare svar så är det en omförättning som krävs?
Det är en svår fråga som du ställer som lätt blir teknisk.

Så här, samfällighetsföreningen har rätt att förnya/underhålla GA:3. För det krävs ingen omförrättning, Det är bara att uttaxera medel för det på en stämma och genomföra det.

Då uppkommer naturligtvis frågan vad GA:3 är för något, d v s vad det exakt är som samfällighetens förvaltar och får förnya. Det avgörs av anläggningsbeslutet, alltså den ursprungliga förrättningen av GA:3 samt vilka delar av anläggningen som det beslutades om som faktiskt utfördes (=byggdes/anlades) innan utförandetiden förföll. Det är den anläggningen som är GA:3 och som samfällighetsföreningen får förnya.

För att utöka GA:3 utöver det som just har diskuterats så krävs en omprövning enligt anläggningslagen i en lantmäteriförrättning. Vad gäller då detta för saker? En sådan uppenbar sak är att utöka vilka fastigheter som är anslutna till avloppsreningsanläggningen. Att flytta på avloppsreningsanläggningen fysiskt från det läge där den ska ligga enligt anläggningsbeslutet är en annan. Att ändra på ledningsdragningen så att nya servitut krävs är en tredje.

Att bara byta teknik på avloppreningsverket är troligen inte ett sånt fall. Eller att byta ut en avloppsledning.
 
  • Gilla
martin.sveg och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Att flytta på avloppsreningsanläggningen fysiskt från det läge där den ska ligga enligt anläggningsbeslutet är en annan
Om platsen är lite luddigt beskriven skulle inte en flytt kunna omfattas av en underhållsåtgärd? Typ oj vad jobbigt att gräva upp denna behållare. Vi fyller den med sand och gräver ned en ny fast här istället.
 
  • Gilla
Husbyggare1000
  • Laddar…
Claes Sörmland
M merbanan skrev:
Om platsen är lite luddigt beskriven skulle inte en flytt kunna omfattas av en underhållsåtgärd? Typ oj vad jobbigt att gräva upp denna behållare. Vi fyller den med sand och gräver ned en ny fast här istället.
Anläggningsbesluten kan vara rejält luddiga, typ en karta med rätt stora ytor markerade för den framtida avloppsreningsanläggningen som ska utföras. Om avloppsreningsanläggningen redan fanns vid anläggningsbeslutet - den var redan utförd - och det fanns tekniska underlag så kan den istället vara rätt väl beskriven. Allt beror på lantmätaren.
 
  • Gilla
martin.sveg och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Anläggningsbesluten kan vara rejält luddiga, typ en karta med rätt stora ytor markerade för den framtida avloppsreningsanläggningen som ska utföras. Om avloppsreningsanläggningen redan fanns vid anläggningsbeslutet - den var redan utförd - och det fanns tekniska underlag så kan den istället vara rätt väl beskriven. Allt beror på lantmätaren.
Hej @Claes Sörmland , jag svårt att tro att det framtida reningsverket fanns med på anläggningsbeslutet. Kollar upp detta snarast.

Ett stort tack att ni svarar på frågor.
Ni ska veta att jag blir påhoppad av styrelsen och vissa medlemmar, nästan hotfullt för att jag "lägger mej i".
Jag har hela tiden misstänkt att saker inte gått rätt till. Men jag lär mej mer och mer.
 
Claes Sörmland
H Husbyggare1000 skrev:
Hej @Claes Sörmland , jag svårt att tro att det framtida reningsverket fanns med på anläggningsbeslutet. Kollar upp detta snarast.

Ett stort tack att ni svarar på frågor.
Ni ska veta att jag blir påhoppad av styrelsen och vissa medlemmar, nästan hotfullt för att jag "lägger mej i".
Jag har hela tiden misstänkt att saker inte gått rätt till. Men jag lär mej mer och mer.
Om du vill förstå mer så finns Lantmäteriets hemsida, den är i mitt tycke inte fantastisk men korrekt och en introduktion till gemensamhetsanläggningar:
https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/samfalligheter/gemensamhetsanlaggningar/

Nästa steg är lagtext.

Läs anläggningslagen för att förstå hur besluten om gemensamhetsanläggningar tas på en förrättning, d v s det här är lantmätarens lag:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...samling/anlaggningslag-19731149_sfs-1973-1149

Vill man förstå hur lantmätaren använder (tolkar) anläggningslagen så läser man Lantmäteriets handbok för anläggningslagen. Den är skriven för främst lantmätarna och går igenom gällande rätt. d v s också den praxis som har utvecklats genom domar samt lite referenser till propositionstext:
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf

Läs samfällighetslagen för att förstå hur samfällighetsföreningen tillåts fungera, dvs det här är samfällighetens lag för förvaltningen av redan existerande gemensamhetsanläggningar. Den sätter upp en kanske fler begränsningar än många förstår och det är för att lagstiftaren vill skydda enskilda mot en massa kostnader och åtaganden:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...m-forvaltning-av-samfalligheter_sfs-1973-1150

Till det finns ju domar från MÖD och HD. Där kan man se de delikata fallen där man har varit oenig om just det som tas upp här, vad som är och inte är en del av en gemensamhetsanläggning. Eftersom gemensamhetsanläggningar kan vara alla möjliga anläggningar så berör de allt från antennsystem till belysning vid småbåtsbryggor. Typiskt sett får man uppdatera teknik när samhället har utvecklats tekniskt men man får inte ändra på gemensamhetsanläggningens natur/ändamål. Så asfaltera anläggningens grusvägar är oftast inte OK, sätta upp belysning vid bryggan som inte har är inte OK men byta från äldre belysningsarmaturer till nya LED-varianter är det. Eller byta gamla antennkablar mot kabel-TV-varianter (känns lagom aktuellt nu men var en stor grej förr).
 
Redigerat:
  • Gilla
mecklarn och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Om du vill förstå mer så finns Lantmäteriets hemsida, den är i mitt tycke inte fantastisk men korrekt och en introduktion till gemensamhetsanläggningar:
[länk]

Nästa steg är lagtext.

Läs anläggningslagen för att förstå hur besluten om gemensamhetsanläggningar tas på en förrättning, d v s det här är lantmätarens lag:
[länk]

Vill man förstå hur lantmätaren använder (tolkar) anläggningslagen så läser man Lantmäteriets handbok för anläggningslagen. Den är skriven för främst lantmätarna och går igenom gällande rätt. d v s också den praxis som har utvecklats genom domar samt lite referenser till propositionstext:
[länk]

Läs samfällighetslagen för att förstå hur samfällighetsföreningen tillåts fungera, dvs det här är samfällighetens lag för förvaltningen av redan existerande gemensamhetsanläggningar. Den sätter upp en kanske fler begränsningar än många förstår och det är för att lagstiftaren vill skydda enskilda mot en massa kostnader och åtaganden:
[länk]

Till det finns ju domar från MÖD och HD. Där kan man se de delikata fallen där man har varit oenig om just det som tas upp här, vad som är och inte är en del av en gemensamhetsanläggning. Eftersom gemensamhetsanläggningar kan vara alla möjliga anläggningar så berör de allt från antennsystem till belysning vid småbåtsbryggor. Typiskt sett får man uppdatera teknik när samhället har utvecklats tekniskt men man får inte ändra på gemensamhetsanläggningens natur/ändamål. Så asfaltera anläggningens grusvägar är oftast inte OK, sätta upp belysning vid bryggan som inte har är inte OK men byta från äldre belysningsarmaturer till nya LED-varianter är det. Eller byta gamla antennkablar mot kabel-TV-varianter (känns lagom aktuellt nu men var en stor grej förr).
@Claes Sörmland
I anläggningsbeslut för Ga3 står det BDT-avlopp. Sedan har styrelsen ändrat detta till avlopp i ett dokument som finns registrerat hos Lantmäteriet. Skumt tycker jag.

Jag undrar om någon kan säga (förstår att det kanske inte går) men vad kan man räkna med att det kostar att ta detta vidare till mark- och miljödomstolen (om inte styrelsen pausar projektet)?
 
Claes Sörmland
H Husbyggare1000 skrev:
@Claes Sörmland
I anläggningsbeslut för Ga3 står det BDT-avlopp. Sedan har styrelsen ändrat detta till avlopp i ett dokument som finns registrerat hos Lantmäteriet. Skumt tycker jag.
Dokumentet om att BDT-avlopp ändrades till avlopp förstår jag inte helt. Vad är det för dokument? Hur är det daterat i förhållande till anläggningsbeslutet? Är det daterat före anläggningsbeslutet och ligger som en del av underlaget i förättningen så är det inte gällande utan vara just ett underlag innan beslut.

Styrelsen kan företräda samfälligheten i vissa mindre förrättningsfrågor. Men någon måste ju ha ansökt om en förrättning att ompröva ändamålet BDT-avlopp till avlopp och styrelsen kan inte göra det. Det ligger på stämman eller enskilda delägare. Annars är ju huvudregeln att ägarna till alla de ingående fastigheterna i samfälligheten kallas vid en förrättning där anläggningsbeslutets ändamål ändras.
 
  • Gilla
martin.sveg och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Dokumentet om att BDT-avlopp ändrades till avlopp förstår jag inte helt. Vad är det för dokument? Hur är det daterat i förhållande till anläggningsbeslutet? Är det daterat före anläggningsbeslutet och ligger som en del av underlaget i förättningen så är det inte gällande utan vara just ett underlag innan beslut.

Styrelsen kan företräda samfälligheten i vissa mindre förrättningsfrågor. Men någon måste ju ha ansökt om en förrättning att ompröva ändamålet BDT-avlopp till avlopp och styrelsen kan inte göra det. Det ligger på stämman eller enskilda delägare. Annars är ju huvudregeln att ägarna till alla de ingående fastigheterna i samfälligheten kallas vid en förrättning där anläggningsbeslutets ändamål ändras.
Hej @Claes Sörmland,
styrelsen hade skickat in ändring av stadgarna och i det dokumentet så har de ändrat Ga:3 Till avloppsanläggning.
Detta är helt fel. Vet inte om detta är medvetet men jag upptäckte det i och med att jag begärde ut samtliga dokument som rör aktuell samfällighet från Lantmäteriet.
 
Claes Sörmland
H Husbyggare1000 skrev:
Hej @Claes Sörmland,
styrelsen hade skickat in ändring av stadgarna och i det dokumentet så har de ändrat Ga:3 Till avloppsanläggning.
Detta är helt fel. Vet inte om detta är medvetet men jag upptäckte det i och med att jag begärde ut samtliga dokument som rör aktuell samfällighet från Lantmäteriet.
Stadgarna slår inte anläggningsbeslutet, stämman kan ändra stadgar bäst de vill men det ändrar inte på anläggningsbeslutet för ga:3. Det gäller tills det ändras genom beslut i en förrättning av Lantmäteriet.

En BDT-avlopp är också ett typ av avlopp så jag ser ingen konflikt mellan stadgarnas nuvarande skrivning och anläggningsbeslutet. Föreningen får bara förvalta den BDT-avloppsanläggning som anges i anläggningsbeslutet för ga:3.
 
Redigerat:
  • Gilla
martin.sveg och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Stadgarna slår inte anläggningsbeslutet, stämman kan ändra stadgar bäst de vill men det ändrar inte på anläggningsbeslutet för ga:3. Det gäller tills det ändras genom beslut i en förrättning av Lantmäteriet.

En BDT-avlopp är också ett typ av avlopp så jag ser ingen konflikt mellan stadgarnas nuvarande skrivning och anläggningsbeslutet. Föreningen får bara förvalta den BDT-avloppsanläggning som anges i anläggningsbeslutet för ga:3.
Litet förtydligande. Stadgarna ska godkännas av Lantmäteriet och har klara gränser för vad som kan stå där.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.