Bilder på armering i kantbalken
Är det någon som har en bild eller som kan beskriva hur man bockar till armeringsjärnvinklarna som ska hålla 4 längsgående armeringsjärn på plats i kantförstyvningen?
Rita en sektion av balken med ett järn/punkt i varje hörna. Rita ett streck utanför de fyra punkterna och runt om dem = byglarna. Vid en av punkterna ritar du två korta streck, ett på varje sida om punkten, som går ner diagonalt mot hörnet mitt emot. De sista strecken ska inte vara mer än en tre-fem centimeter långa i verkligheten. (Kallas förankringskrokar.)
Och byglarna gör du av släta järn fi 6-10 mm (beroende på vad din konstruktör förordat) som du bockar m.h.a. ett speciellt bockverktyg, en armeringsböjare, som du sätter fast i din arbetsbänk. Sen är det bara att mäta och kröka på för handkraft.
Sen trär du på alla byglarna på två av järnen och hänger upp ändarna på dessa två järn mellan ett par bockar av trä och sprider ut byglarna med angivet cc-avstånd på de två järnen och najar fast dem med särskild armeringstång (går oxå med en hovtång) och en rulle najtråd. Sen stoppar du in de två nedersta järnen och najar fast dem oxå. Det är sen lämpligt att ta ett klenare järn (fi 6 mm) och naja fast det diagonalt på två sidor så att armeringskorgen tål att flyttas utan att den blir platt.
Och byglarna gör du av släta järn fi 6-10 mm (beroende på vad din konstruktör förordat) som du bockar m.h.a. ett speciellt bockverktyg, en armeringsböjare, som du sätter fast i din arbetsbänk. Sen är det bara att mäta och kröka på för handkraft.
Sen trär du på alla byglarna på två av järnen och hänger upp ändarna på dessa två järn mellan ett par bockar av trä och sprider ut byglarna med angivet cc-avstånd på de två järnen och najar fast dem med särskild armeringstång (går oxå med en hovtång) och en rulle najtråd. Sen stoppar du in de två nedersta järnen och najar fast dem oxå. Det är sen lämpligt att ta ett klenare järn (fi 6 mm) och naja fast det diagonalt på två sidor så att armeringskorgen tål att flyttas utan att den blir platt.
De brukar väl kallas villabygel, mätte upp en som hörde till en grund till ett fiskarhedenhus
Den var 770mm lång 190mm hög och 340mm djup i 8mm armeringsjärn
De 4 armeringsjärnen var 13mm:s
Innermåtten på kantelementen var 300mm högt och vid understa skivan var det 280mm den ovanpå denna låg 70mm längre ifrån.
Det var ca 300 till 400mm mellan varje båge.
Och de 4 järnen låg ca 900mm omlott vid skarvarna.
Tyvärr går inte dessa mått ihop riktigt (340 och 280 alltså), men det kanske kan vara till någon ledning ändå.
do-it-your-self
http://www.thuresson.se/websites/thuressonse/filbank/AT_armering_koncept_low.pdf
http://www.thuresson.se/websites/thuressonse/filbank/AT Produktkatalog Grund 2006 ver2.pdf
Gräva grund
http://www.thuresson.se/websites/thuressonse/filbank/Mont.anvisn.Grund.pdf
Den var 770mm lång 190mm hög och 340mm djup i 8mm armeringsjärn
De 4 armeringsjärnen var 13mm:s
Innermåtten på kantelementen var 300mm högt och vid understa skivan var det 280mm den ovanpå denna låg 70mm längre ifrån.
Det var ca 300 till 400mm mellan varje båge.
Och de 4 järnen låg ca 900mm omlott vid skarvarna.
Tyvärr går inte dessa mått ihop riktigt (340 och 280 alltså), men det kanske kan vara till någon ledning ändå.
do-it-your-self
http://www.thuresson.se/websites/thuressonse/filbank/AT_armering_koncept_low.pdf
http://www.thuresson.se/websites/thuressonse/filbank/AT Produktkatalog Grund 2006 ver2.pdf
Gräva grund
http://www.thuresson.se/websites/thuressonse/filbank/Mont.anvisn.Grund.pdf
för alla goda tips! Jag fäste ett rör på en planka, trädde in armeringsjärnen i röret och bockade till mina "villabyglar" mot rörkanten. Väldigt smidigt!
Efter att ha kikat på bilderna i länkarna i Snailmans svar till dig är jag inte längre förvånad över att en del får problem med sina 'platta på mark' grundkonstruktioner. Som armeringen är inritad gör den knappt någon nytta vad gäller sprickarmeringen och armeringsbyglarna i kantbalkarna.
Bilderna visar en sprickarmering som ligger centriskt i plattan. Spricker plattan p.g.a. för snabb härdning efter gjutningen, är det i regel på ovansidan sprickorna kommer eftersom vatten avdunstar lättare uppåt än neråt i plattan. Alltså borde sprickarmeringen ligga i överkant där den gör störst nytta.
Om det är risk för sättningar under plattan bör den dubbelarmeras. Dvs. armeringen ska ligga både i överkant och underkant. Det kan vara befogat när undergrunden delvis fyllts upp, medan annan del ligger på berg.
Därtill föreligger en inte obetydlig risk att under gjutning trycka ner armeringsnätet mot underkant om den inte är mycket tätt uppallad med distanser, vilket den sällan eller aldrig blir. Och någonstans ska ju gubbarna ha att sätta fötterna under betongens utläggning, oavsett om det sker med en betongpump eller annan metod. Armeringsnätets 'stänger' är heller inte så tjocka att de är tillräckligt motståndskraftiga mot fottramp och riskerar oxå att få en bestående nedböjning om det är för kort mellan uppallningarna, vilket motarbetar vartannat.
Kantbalkarnas armeringsbyglar är anpassade till centrisk placering av sprickarmeringen. Därmed förloras värdefull höjd och bärighet/hållfasthet i kantbalken. Istället ska bygeln i de fall det blir 'nedhäng mot hörnen' ha så stor höjd som möjligt för att få så stort Wx som möjligt i kantbalken, vilket också passar med sprickarmeringen inlagd i överkant platta.
Armeringsbyglarna i kantbalkarna är förlängda i översidan och indragna i plattan och ska så vara, men... om balken vill vika sig utåt/neråt av tyngden från ytterväggen och den last som vilar på denna från takkonstruktion och annat, är fortsättningen totalt felaktig. Om kantbalken vill utåt/neråt finns inte tillräcklig höjd i plattan för att åstadkomma tillräckligt stort moment. Om byglarnas förlängning ska göra någon nytta ska de vara förankrade i plattans dragna zon, vilket är överkant platta. De ska oxå ha något annat att 'dra i' än sprickarmeringen, eftersom en 8 mm kamstålsbygel inte är detsamma som ett 8 mm armeringsnät med släta stänger. Bäst är ett 8 mm kamstål från den förlängda delen på armeringsbygeln tvärsöver plattan till motsvarande förlängda del på andra sidan, lagda omlott ända ut till yttersidan på byglarna.
Därtill visar skisserna en bygel som är bockad i nästan 90 graders böj, men på bilderna kan ses att byglarna är mer runda i hörnen, vilket får till följd att järnen i kantbalken inte ligger så långt som möjligt isär, utan tvärtom, drar ihop dem mot kärnan, vilket oxå är helt fel. Man ska ha så stort avstånd som möjligt mellan järnen i en armeringskorg för att få så stort mothållande moment som möjligt, dvs. bättre bärighet/hållfasthet. Vilken radie en armeringsböj ska ha bestäms av armeringsjärnets diameter. Vilket täckskikt järnen ska ha, bestäms av samma sak. Dvs. hur långt ut mot kanten järnen kan ligga. Täckskiktet ska skydda järnen mot korrosion och brand.
När man dessutom ritar in dräneringsrören under en linje i lutning 1:2 (två meter ut, en meter ner) från underkant grundläggning/ytterkant, är det som gjort för problem. Risken för ursköljning av de finare partiklarna (filler) i omgivande material och speciellt i underkant på grundkonstruktionen, är överhängande med sättning som följd.
Dessa elementära fakta är kända sen Hooks lag och elasticitetsteorin kom till och problemet med ursköljning till följd av en för djupt och näraliggande dränering intill grunden är känt sen 1960-talet. Och båda förhållande är fortfarande aktuella. Det därför för mig obegripligt varför man gått ifrån känd kunskap och börjat återskapa 'nygamla problem' genom att göra tvärtemot beprövad fackkunskap.
_____________________________________
Byggaren
Bilderna visar en sprickarmering som ligger centriskt i plattan. Spricker plattan p.g.a. för snabb härdning efter gjutningen, är det i regel på ovansidan sprickorna kommer eftersom vatten avdunstar lättare uppåt än neråt i plattan. Alltså borde sprickarmeringen ligga i överkant där den gör störst nytta.
Om det är risk för sättningar under plattan bör den dubbelarmeras. Dvs. armeringen ska ligga både i överkant och underkant. Det kan vara befogat när undergrunden delvis fyllts upp, medan annan del ligger på berg.
Därtill föreligger en inte obetydlig risk att under gjutning trycka ner armeringsnätet mot underkant om den inte är mycket tätt uppallad med distanser, vilket den sällan eller aldrig blir. Och någonstans ska ju gubbarna ha att sätta fötterna under betongens utläggning, oavsett om det sker med en betongpump eller annan metod. Armeringsnätets 'stänger' är heller inte så tjocka att de är tillräckligt motståndskraftiga mot fottramp och riskerar oxå att få en bestående nedböjning om det är för kort mellan uppallningarna, vilket motarbetar vartannat.
Kantbalkarnas armeringsbyglar är anpassade till centrisk placering av sprickarmeringen. Därmed förloras värdefull höjd och bärighet/hållfasthet i kantbalken. Istället ska bygeln i de fall det blir 'nedhäng mot hörnen' ha så stor höjd som möjligt för att få så stort Wx som möjligt i kantbalken, vilket också passar med sprickarmeringen inlagd i överkant platta.
Armeringsbyglarna i kantbalkarna är förlängda i översidan och indragna i plattan och ska så vara, men... om balken vill vika sig utåt/neråt av tyngden från ytterväggen och den last som vilar på denna från takkonstruktion och annat, är fortsättningen totalt felaktig. Om kantbalken vill utåt/neråt finns inte tillräcklig höjd i plattan för att åstadkomma tillräckligt stort moment. Om byglarnas förlängning ska göra någon nytta ska de vara förankrade i plattans dragna zon, vilket är överkant platta. De ska oxå ha något annat att 'dra i' än sprickarmeringen, eftersom en 8 mm kamstålsbygel inte är detsamma som ett 8 mm armeringsnät med släta stänger. Bäst är ett 8 mm kamstål från den förlängda delen på armeringsbygeln tvärsöver plattan till motsvarande förlängda del på andra sidan, lagda omlott ända ut till yttersidan på byglarna.
Därtill visar skisserna en bygel som är bockad i nästan 90 graders böj, men på bilderna kan ses att byglarna är mer runda i hörnen, vilket får till följd att järnen i kantbalken inte ligger så långt som möjligt isär, utan tvärtom, drar ihop dem mot kärnan, vilket oxå är helt fel. Man ska ha så stort avstånd som möjligt mellan järnen i en armeringskorg för att få så stort mothållande moment som möjligt, dvs. bättre bärighet/hållfasthet. Vilken radie en armeringsböj ska ha bestäms av armeringsjärnets diameter. Vilket täckskikt järnen ska ha, bestäms av samma sak. Dvs. hur långt ut mot kanten järnen kan ligga. Täckskiktet ska skydda järnen mot korrosion och brand.
När man dessutom ritar in dräneringsrören under en linje i lutning 1:2 (två meter ut, en meter ner) från underkant grundläggning/ytterkant, är det som gjort för problem. Risken för ursköljning av de finare partiklarna (filler) i omgivande material och speciellt i underkant på grundkonstruktionen, är överhängande med sättning som följd.
Dessa elementära fakta är kända sen Hooks lag och elasticitetsteorin kom till och problemet med ursköljning till följd av en för djupt och näraliggande dränering intill grunden är känt sen 1960-talet. Och båda förhållande är fortfarande aktuella. Det därför för mig obegripligt varför man gått ifrån känd kunskap och börjat återskapa 'nygamla problem' genom att göra tvärtemot beprövad fackkunskap.
_____________________________________
Byggaren
Uups, ja det var en hel del...
Vad kan det bero på då, att den gamla kunskapen går förlorad, lär dom inte ut rätt saker på byggutbildningarna idag?
Är det alla självbyggare som ställer till det? (men det kan inte vara så värst många grunder som självbyggare gör jämfört med alla grunder som firmor gör)
Jag tyckte dessutom att 2 meter från grunden verkade lite långt ifrån...
Skulle jag lägga dränering skulle jag lägga den ca 60-80 cm från grunden, ca 1/2 till 1 rördiameter under "markduklinjen" (nivån där marken möter makadamen, skilt av markduk). Är det helt uppåt väggarna?
Vad kan det bero på då, att den gamla kunskapen går förlorad, lär dom inte ut rätt saker på byggutbildningarna idag?
Är det alla självbyggare som ställer till det? (men det kan inte vara så värst många grunder som självbyggare gör jämfört med alla grunder som firmor gör)
Hur ska dräneringsrören ligga då?imported_Byggaren skrev:
Jag tyckte dessutom att 2 meter från grunden verkade lite långt ifrån...
Skulle jag lägga dränering skulle jag lägga den ca 60-80 cm från grunden, ca 1/2 till 1 rördiameter under "markduklinjen" (nivån där marken möter makadamen, skilt av markduk). Är det helt uppåt väggarna?
Mikael_L:
Din första undran har jag inget bra svar på. Men eftersom man hela tiden jagar kostnader och försöker få så mycket prefabgrejs som möjligt, så kan det vara en del av förklaringen. Det kan ju oxå hända att stålföretagen sett en 'produkt' som man vill göra pengar på. Man gör det ibland oxå enkelt för sig och då kan det hända att det blir för enkelt, t.o.m. helt fel. Som att lägga en 'villabygel' till sprickarmeringen och låta den ligga centriskt i plattan för att man inte vet var det kommer att ge efter i uppfyllnaden under cellplasten.
'Två meter ut och en meter ner' skrev jag för att illustrera vad som menas med lutning 1:2.
Enklast bestämmer du hur långt ut dräneringen ska ligga genom att rita en linje i lutning 1:2 (2 cm ut i skala 1:100 och 1 cm ner, alt. 4 cm ut i skala 1:50 och 2 cm ner) på en sektion genom grunden från undre hörnet på kantbalken. Dräneringen (vattengången i rören) ska ligga över den linjen. Då ledningen lutar från högpunkten (minst 25 cm under färdigt golv) till utloppet, innebär det att man inte kan lägga rören parallellt med husgrunden. Man får 'dra ut' ledningen då den går djupare ner än utgångspunkten, alt. lägga den så långt ut hela vägen som den ligger vid utloppspunkten.
________________
Byggaren
Din första undran har jag inget bra svar på. Men eftersom man hela tiden jagar kostnader och försöker få så mycket prefabgrejs som möjligt, så kan det vara en del av förklaringen. Det kan ju oxå hända att stålföretagen sett en 'produkt' som man vill göra pengar på. Man gör det ibland oxå enkelt för sig och då kan det hända att det blir för enkelt, t.o.m. helt fel. Som att lägga en 'villabygel' till sprickarmeringen och låta den ligga centriskt i plattan för att man inte vet var det kommer att ge efter i uppfyllnaden under cellplasten.
'Två meter ut och en meter ner' skrev jag för att illustrera vad som menas med lutning 1:2.
Enklast bestämmer du hur långt ut dräneringen ska ligga genom att rita en linje i lutning 1:2 (2 cm ut i skala 1:100 och 1 cm ner, alt. 4 cm ut i skala 1:50 och 2 cm ner) på en sektion genom grunden från undre hörnet på kantbalken. Dräneringen (vattengången i rören) ska ligga över den linjen. Då ledningen lutar från högpunkten (minst 25 cm under färdigt golv) till utloppet, innebär det att man inte kan lägga rören parallellt med husgrunden. Man får 'dra ut' ledningen då den går djupare ner än utgångspunkten, alt. lägga den så långt ut hela vägen som den ligger vid utloppspunkten.
________________
Byggaren