Timbaserat rörligt elpris - är det värt det?
Hej,
Finns här någon som har erfarenhet av timbaserat rörligt elpris på sin villa?
Jag har själv ett rörligt elpris som är baserat på ett månadsmedel på elbörsen. I skrivande stund 47 öre/kWh inkl moms.
Min elleverantör har också möjlighet till timbaserat rörligt elpris och då blir det spot-priset + 0,625 öre inkl moms
Kollar man på priser de senaste dagarna så kan man se att ena dagen varierade det mellan 23 och 102 öre inkl moms (en faktor på 4,4 mellan min och max), En annan dag varierade det mellan 36 och 246 öre (faktor 6,8).
Lägst pris är det normalt sett mellan midnatt och tidig morgon.
Har någon provat det timbaserade priset och försökt sig på att minska sina kostnader baserat på tid på dygnet? Hur funkar livet för er då? Är det till exempel realistiskt att bara använda tillsatsvärme i värmepumpen bara några timmar på natten eller blir det kallt framåt kvällen då och varmvattnet tar slut?
Är det realistiskt att bara tvätta på nätterna? Kan man anpassa sitt liv så att man tex bara bakar och lagar lasagne på lågpristid? Eller är det något man provar ett tag och sedan ger upp?
Ni som provat, har ni något facit på hur mycket ni sparat? Är det värt det?
Finns här någon som har erfarenhet av timbaserat rörligt elpris på sin villa?
Jag har själv ett rörligt elpris som är baserat på ett månadsmedel på elbörsen. I skrivande stund 47 öre/kWh inkl moms.
Min elleverantör har också möjlighet till timbaserat rörligt elpris och då blir det spot-priset + 0,625 öre inkl moms
Kollar man på priser de senaste dagarna så kan man se att ena dagen varierade det mellan 23 och 102 öre inkl moms (en faktor på 4,4 mellan min och max), En annan dag varierade det mellan 36 och 246 öre (faktor 6,8).
Lägst pris är det normalt sett mellan midnatt och tidig morgon.
Har någon provat det timbaserade priset och försökt sig på att minska sina kostnader baserat på tid på dygnet? Hur funkar livet för er då? Är det till exempel realistiskt att bara använda tillsatsvärme i värmepumpen bara några timmar på natten eller blir det kallt framåt kvällen då och varmvattnet tar slut?
Är det realistiskt att bara tvätta på nätterna? Kan man anpassa sitt liv så att man tex bara bakar och lagar lasagne på lågpristid? Eller är det något man provar ett tag och sedan ger upp?
Ni som provat, har ni något facit på hur mycket ni sparat? Är det värt det?
Jag kan inte direkt svara på din frågeställning, men däremot komma med lite perspektiv kring detta. Först kan man ju säga att spotpriset i stora drag följer våra konsumptionsmönster, så som du säkert inser så blir det dyrt att ha timbaserat elpris som man kör på som vanligt för då använder man mest el när det är som dyrast. Om man sedan ska hålla på att manuellt anpassa sig efter elpriset så tror i alla fall jag att man ganska snart tappar lusten.
Däremot så finns det och kommer mer teknik som automatiserar detta. T.ex. så har moderna värmepumpar möjlighet att styra på elpris. Här sätts ju elpriset ett dygn i förväg och man kan då låta värmepumpen använda den datan för att styra uppvärmningen. Det är väl lika med olika vitvaror men där har jag inte sett så mycket exempel själv. Men man kan ju på samma sätt där tänka sig en mer central styrenhet i huset som tar framtida elpriser som input och sedan styr så att tvätt etc startar på tider med lågt elpris, som en del i en smart hem-lösning.
Ett annat sätt är ju att ha mer energilager som då styrs utifrån elpris. För vatten går det ju som med värmepumpen ovan om man behöver värme. För ellagring behövs batterier och där skulle jag säga att vi i de allra flesta fall har för små variationer i elpris i Sverige för att det ska gå att få någon lönsamhet i detta. Det skulle vara om man har höga effekttariffer och med batterilagret även kan undvika effekttoppar samtidigt som man styr att ladda batterier vid lågt elpris.
Däremot så finns det och kommer mer teknik som automatiserar detta. T.ex. så har moderna värmepumpar möjlighet att styra på elpris. Här sätts ju elpriset ett dygn i förväg och man kan då låta värmepumpen använda den datan för att styra uppvärmningen. Det är väl lika med olika vitvaror men där har jag inte sett så mycket exempel själv. Men man kan ju på samma sätt där tänka sig en mer central styrenhet i huset som tar framtida elpriser som input och sedan styr så att tvätt etc startar på tider med lågt elpris, som en del i en smart hem-lösning.
Ett annat sätt är ju att ha mer energilager som då styrs utifrån elpris. För vatten går det ju som med värmepumpen ovan om man behöver värme. För ellagring behövs batterier och där skulle jag säga att vi i de allra flesta fall har för små variationer i elpris i Sverige för att det ska gå att få någon lönsamhet i detta. Det skulle vara om man har höga effekttariffer och med batterilagret även kan undvika effekttoppar samtidigt som man styr att ladda batterier vid lågt elpris.
Har bestämt mig för att prova att styra värmepumpen på timpris eftersom den har stöd för det visar det sig. Det påverkar inte min elkostnad eftersom jag inte har ett sådant elabonnemang, men det kanske ger en fingervisning om det fungerar rent praktiskt och komfortmässigt.
Jag har en Nibe F370 som har "Smart Price Adaption" som Nibe kallar det.
Det betyder att värmepumpen får tillgång till förväntade elpriser från Nord Pool ett antal timmar i förväg och sedan anpassar sin drift efter det och mitt förväntade värmebehov.
I menyn på pumpen kan man välja hur många graders rums- och vattentemperaturminskning man är villig att acceptera.
Nibe har ett avtal med Skellefteå Kraft visar det sig så man kan köpa tim-el från dom med viss rabatt om man har en Nibe. Fiffigt, för jag råkar ha just dom som elleverantör så om allt funkar utan komfortförsämring kan jag enkelt gå över till timabonnemang. Det enda som saknas är en ny elmätare som stöder det. Men min nätägare, Nacka Energi, verkar ha det på gång under hösten.
Jag har en Nibe F370 som har "Smart Price Adaption" som Nibe kallar det.
Det betyder att värmepumpen får tillgång till förväntade elpriser från Nord Pool ett antal timmar i förväg och sedan anpassar sin drift efter det och mitt förväntade värmebehov.
I menyn på pumpen kan man välja hur många graders rums- och vattentemperaturminskning man är villig att acceptera.
Nibe har ett avtal med Skellefteå Kraft visar det sig så man kan köpa tim-el från dom med viss rabatt om man har en Nibe. Fiffigt, för jag råkar ha just dom som elleverantör så om allt funkar utan komfortförsämring kan jag enkelt gå över till timabonnemang. Det enda som saknas är en ny elmätare som stöder det. Men min nätägare, Nacka Energi, verkar ha det på gång under hösten.
Denna eftermiddag fick jag för mig att kvickt ladda ner mina fakturor för 2020 så här långt för att se vad jag betalat i genomsnitt per kWh. Jag har sedan jämfört det med de månadsvisa priserna för mitt område (SE3). Vi försöker så långt som det är praktiskt förskjuta saker som laddning av bil, disk, tvätt osv till natten, och har en enkel styrning till värmepumpen som försöker skjuta förbrukning till billigare timmar. Det är väldigt sällan vi kör diskmaskinen eller tvättmaskinen under dagtid, och bilen har bara laddats på dagtid ett fåtal gånger.
Med 11 månaders facit så är vår elkostnad 805 kronor (på 13574 kWh ≈ 5,93 öre/kWh) lägre än om vi inte hade haft "spotpris". Om jag får gissa lite så är det nog värmepumpen som står för det mesta. Vi kör inte särskilt mycket bil, "tyvärr" (hade sett bättre ut om vi laddade den mer på natten). Min hemmagjorda styrning kostade kanske någon dryg tusenlapp, eller säg 2000 för enkelhets skull. Fast den hamnar på hobbykontot, så jag badar i mina 805 kronor just i detta nu!!! Detta är dock bara för "elhandel": vi har också tidstariff på elnätsdelen ("höglasttid" 06–22 vardagar november tom mars, "övrig tid" övriga tider), så där tillkommer ytterligare en besparing på gissningsvis lite mer (skillnaden mellan högpris och lågpris är 47 öre/kWh). I november förbrukade vi exempelvis 37,5% av elen under höglasttid, så vi har nog sparat ett par tusenlappar över året på den delen också.
Rent generellt sparar man mest under de kalla månaderna, eftersom det då finns lite förbrukning att flytta: i augusti kör värmepumpen bara för att göra varmvatten och det behövs när det behövs. I januari kan man sluta värma de sista timmarna på kvällen när det är dyrt och sedan hinner värmepumpen lugnt i kapp under natten (naturligtvis utan att något eltillskott går in osv).
Sämsta månad: augusti då vi betalade 45,87 öre per kWh, ett öre mer än månadspris.
Bästa månad: september – 36,11 istället för 44,85.
Största besparing: november – 110:81 kr sparade (1358 kWh; 27,99 öre/kWh jämfört med 36,15)
Oj, och så glömde jag att dessa siffror är exklusive moms. Vi har alltså sparat ungefär en tusenlapp bara på "elhandel" under året. Värt det? Nja, knappast om man inte tycker det är roligt som hobby.
Med 11 månaders facit så är vår elkostnad 805 kronor (på 13574 kWh ≈ 5,93 öre/kWh) lägre än om vi inte hade haft "spotpris". Om jag får gissa lite så är det nog värmepumpen som står för det mesta. Vi kör inte särskilt mycket bil, "tyvärr" (hade sett bättre ut om vi laddade den mer på natten). Min hemmagjorda styrning kostade kanske någon dryg tusenlapp, eller säg 2000 för enkelhets skull. Fast den hamnar på hobbykontot, så jag badar i mina 805 kronor just i detta nu!!! Detta är dock bara för "elhandel": vi har också tidstariff på elnätsdelen ("höglasttid" 06–22 vardagar november tom mars, "övrig tid" övriga tider), så där tillkommer ytterligare en besparing på gissningsvis lite mer (skillnaden mellan högpris och lågpris är 47 öre/kWh). I november förbrukade vi exempelvis 37,5% av elen under höglasttid, så vi har nog sparat ett par tusenlappar över året på den delen också.
Rent generellt sparar man mest under de kalla månaderna, eftersom det då finns lite förbrukning att flytta: i augusti kör värmepumpen bara för att göra varmvatten och det behövs när det behövs. I januari kan man sluta värma de sista timmarna på kvällen när det är dyrt och sedan hinner värmepumpen lugnt i kapp under natten (naturligtvis utan att något eltillskott går in osv).
Sämsta månad: augusti då vi betalade 45,87 öre per kWh, ett öre mer än månadspris.
Bästa månad: september – 36,11 istället för 44,85.
Största besparing: november – 110:81 kr sparade (1358 kWh; 27,99 öre/kWh jämfört med 36,15)
Oj, och så glömde jag att dessa siffror är exklusive moms. Vi har alltså sparat ungefär en tusenlapp bara på "elhandel" under året. Värt det? Nja, knappast om man inte tycker det är roligt som hobby.
Som en uppföljning på ovanstående så hamnade våra siffror för decembers förbrukning på
Så för "elhandel" betalar vi ett lägre kWh-pris än grannarna som inte har timpris. Vad gäller "nät"-delen så gäller det att förbruka, över ett år, mindre än ca 40% av elen under höglasttid för att det ska löna sig att ha tidstariff istället för enkeltariff med Vattenfall:
Som en parentes hade siffrorna sätt bättre ut om vi hade använt mer el, eller i alla fall om frun hade fortsätt bilpendla till jobbet, för då hade vi haft ytterligare ett par hundra kWh som vi hade laddat bilen med på natten, vilket hade dragit ner snittet.
- 36,08 öre/kWh mot 41,21 för vanligt "rörligt" månadspris;
- 38% av elen förbrukades under "lågpristid" då nättariffen ligger på 18 öre ist 65.
Så för "elhandel" betalar vi ett lägre kWh-pris än grannarna som inte har timpris. Vad gäller "nät"-delen så gäller det att förbruka, över ett år, mindre än ca 40% av elen under höglasttid för att det ska löna sig att ha tidstariff istället för enkeltariff med Vattenfall:
- Enkeltariff: 35 öre/kWh året runt
- Tidstariff: 60 respektive 18 öre/kWh under hög- respektive låglasttid där höglasttid är vardagar 06-22 under november-mars.
- 60x + 18(1-x) = 35 <=> … stegen vi lärde oss i skolan här … <=> x = 17/42 ≈ 40,476…%.
Som en parentes hade siffrorna sätt bättre ut om vi hade använt mer el, eller i alla fall om frun hade fortsätt bilpendla till jobbet, för då hade vi haft ytterligare ett par hundra kWh som vi hade laddat bilen med på natten, vilket hade dragit ner snittet.
Skelleftekrafts rörliga månadspris blev också 200 öre/kWh för december. För november var det 104 öre/kWh.
December 2020 var det 35,5 öre/kWh.
Jag har dock ingen koll på om det hade gjort någon skillnad att ha helt timbaserat nu när priserna var så höga. Under november och december har jag låtit värmepumpen styra sig sig själv till lågpristid samt laddat bilen bara på natten. I teorin borde det kunna haft en påverkan, men svårt att veta utan att analysera energiförbrukningen timme för timme och jämföra med aktuellt pris vid tidpunkten.
December 2020 var det 35,5 öre/kWh.
Jag har dock ingen koll på om det hade gjort någon skillnad att ha helt timbaserat nu när priserna var så höga. Under november och december har jag låtit värmepumpen styra sig sig själv till lågpristid samt laddat bilen bara på natten. I teorin borde det kunna haft en påverkan, men svårt att veta utan att analysera energiförbrukningen timme för timme och jämföra med aktuellt pris vid tidpunkten.
Mitt bolag hade rörligtpris på 197 öre jag hade på 176 öre. Jag styr min flvp med Ngenic så den ackumulerar varmvatten på lågpristimmarna. Snart kommer elhandlaren att erbjuda bonus pengar om de får styra mot SvKs stödtjänster. Har du smart laddning så kan den enkla smarta laddningen vara mot lågt elpris, ultrasmart laddning mot SvKs stödtjänster då kan man tjäna ytterligare nån tusenlapp. Så timspot är bra om du har flexibilitet i din energiförbrukning, annars blir det dyrare.perjar skrev:
Om man har Tibber kan man logga in här och se hur mycket man sparat med tim-spot pris jmf med månadsmedel.
https://offpeak.se/
dom flesta verkar ha en lägre kostnad i Tibber gruppen även om dom inte gjort så omfattande anpassningar, eller kanske inga alls.
https://offpeak.se/
dom flesta verkar ha en lägre kostnad i Tibber gruppen även om dom inte gjort så omfattande anpassningar, eller kanske inga alls.