S
För att sammanfatta mina tankar för att undervika missförstånd (från min del i början);
Linjelast längs med långsidan, punktlaster i tvärriktningen på stålbalken.
 
Mats-S
Hej!

Jag lyfte/korrigerade vårat sommarhus för ett antal år sedan. Tog det stegvis, satte nya stående plankbalkar under huset (dom gamla var uttjänta/dåliga). Gjorde lyftet stegvis med provisoriska stöttor under planken. Lyftet var från några cm till ca 6 cm på sämsta stället.

Det du ska tänka på (beror lite på hur mycket du ska lyfta):
- Innan du börjar, öppna dörrarna, eventuellt utsatta fönster. Huset rör på sig, dörrarna riskerar att fastna om dom inte är öppna. Rutor riskerar att spricka om dom är i utsatt position.
- Lyft stegvis över alla punkter, metoden beror på hur många domkrafter du har.
- Tänk på säkerheten när du ligger under huset ... säkra upp balkarna så att du aldrig riskerar att få huset över dig ...

Lycka till med lyftet
 
hordak
Just så, då är vi överens.
För att påbörja någon form av beräkning tänker jag följande smått galna resonemang:
Takets yta per sida är ca 32 kvm (10,5x3), med lätt tak (0,3) och snölastzon 4,5. Den totala lasten bör följaktligen bli 4,8x31,5=151,2 kN. Utgår från att nocken tar halva lasten, vilket skulle innebära att 75,6 kN bärs upp av ytterväggen. Linjelasten blir således 75,6/10,5=7,2 kN/m - rimligt?
Det skulle i sin tur innebära att varje plint (muren längs ena kortsidan inräknad) under yttervägg skulle bära 1/4 av lasten, dvs 18,9 kN. Har dock inte tagit med väggens egenvikt i detta, kanske är försumbar i sammanhanget?
Nu har jag dessvärre ingen aning om hur punktlasten över mellersta bjälklaget kan beräknas, vilket kommer tillbaka till ursprungsfrågan om jag istället kan använda den uträknade linjelasten och därtill lägga uppskattad vikt på själva stugan?
Är förmodligen helt ute och cyklar nu, men försöker mig på ett resonemang :)
Ponera en egenvikt på 8000 kg fördelat på 50 kvm, dvs 160 kg/kvm ~ 2 kN/kvm. 2 kN x 50 kvm =100 kN, säg att balkens längd är 5 meter, så blir linjelasten (om en balk använts) 100/5=20 kN/m, men eftersom det är totalt fyra balkar (den gjutna inräknad) blir linjelasten per balk 5 kN/m.

Nu behöver ju även snölasten tas med och eftersom jag inte heller här har en aning om hur linjelasten längs tvärriktningen beräknas kanske jag kan summera lasterna, 151,2+100=251,2kN och dela det med balkens längd och antal (251,2/5)/4=12,56 kN/m.
Sett ur det perspektivet, finns det någon som helst rimlighet att beräkna linjelasten på detta sätt? Vill dock inte på något sätt förkasta ditt förslag om punktlaster scorp1on, saknar bara kunskap/fantasi om hur jag ska gå till väga :)

Blev en riktig wall of text, men är en bra minneslapp för framtiden, på hur eller inte hur.
 
S
Ditt resonemang kring lasten per plint är inte helt fel, men det är inte korrekt att summera variabla laster (snö, nyttig last) och permanenta laster enligt konstens alla regler. Man beräknar dimensionerande last genom att använda partialkoefficienter, exempelvis: 1.35*egentyngd + 1.5*snölast därtill kommer även andra faktorer också.

Lasten på stålbalkarna kommer utsättas av punktkrafter orsakade av bärlinorna som vilar på dem;
Lasten på de yttre bärlinor belastas av en linjelast. Reaktionskrafter, dvs. krafter i stöden blir de punktkrafter som belastar stålbalkarna. Likaså för bärlinan i mitten.

PM:a mig ifall du vill ha hjälp, blir så omfattande tråd annars.
 
hordak
Låter som ett bra förslag, tackar! :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.