Stålbalkar under fritidshus, linjelast
Hej,
Har en plintgrund under fritidshuset som sjung(k)er på sista versen och har börjat skissa på en plan för åtgärd.
Stugan behöver rätas upp lite samt att nya plintar på erforderligt djup anläggs.
Nuvarande grundläggning är som sagt plintar, i tre rader med ca 2,5 meters mellanrum. Ena kortsidan på stugan vilar dock på en gjuten mur som ligger ner på frostfritt djup (längst till höger på bild).
En tanke jag har är att använda stålbalkar under huset, lyfta med domkrafter och sedan låta balkarna vila på de nya plintarna (enbart upplag av balkarna med plintar under balkarnas ytterkanter), dvs att låta balkarna vara kvar som en del av grunden.
Behöver lasten beräknas annorlunda än som för vanlig linjelast då golvbjälklaget endast vilar på tre punkter (ytterväggar och bärlina mitt under huset) på balkarna?
Tänker spontant att HEB180 skulle räcka, men behöver som sagt räkna på det lite närmare.
Har en plintgrund under fritidshuset som sjung(k)er på sista versen och har börjat skissa på en plan för åtgärd.
Stugan behöver rätas upp lite samt att nya plintar på erforderligt djup anläggs.
Nuvarande grundläggning är som sagt plintar, i tre rader med ca 2,5 meters mellanrum. Ena kortsidan på stugan vilar dock på en gjuten mur som ligger ner på frostfritt djup (längst till höger på bild).
En tanke jag har är att använda stålbalkar under huset, lyfta med domkrafter och sedan låta balkarna vila på de nya plintarna (enbart upplag av balkarna med plintar under balkarnas ytterkanter), dvs att låta balkarna vara kvar som en del av grunden.
Behöver lasten beräknas annorlunda än som för vanlig linjelast då golvbjälklaget endast vilar på tre punkter (ytterväggar och bärlina mitt under huset) på balkarna?
Tänker spontant att HEB180 skulle räcka, men behöver som sagt räkna på det lite närmare.
Bästa svaret
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Med den aktuella geometrin tror jag inte skillnaden blir stor mellan att räkna det som en linjelast respektive tre punktlaster. Jag har inte kollat om HEB 180 räcker. Kör du på linjelast.
1. Jag förstår inte riktigt vad du menar, syftar du på om lasten på golvreglarna behöver räknas annorlunda (om så är fallet, så är svaret nej, lasten på golvreglarna är en linjelast) eller syftar du på om lasten på stålbalkarna kan betraktas som en linjelast eller punktlaster?
Om det är det senare så förstår jag inte varför du inte räknar lasterna som kommer ner som punktkrafter. Om du bara ska ha plintar som stöttar balkarnas ytterkanter så betraktar du stålbalken som fritt upplagd. I det fallet blir det en 50% skillnad på maxmomentet om lasten som kommer ner på balken är 3 punktkrafter eller en linjelast.
2. Är tanken att du ska lyfta huset och gjuta nya plintar som är längre än de gamla?
Om det är det senare så förstår jag inte varför du inte räknar lasterna som kommer ner som punktkrafter. Om du bara ska ha plintar som stöttar balkarnas ytterkanter så betraktar du stålbalken som fritt upplagd. I det fallet blir det en 50% skillnad på maxmomentet om lasten som kommer ner på balken är 3 punktkrafter eller en linjelast.
2. Är tanken att du ska lyfta huset och gjuta nya plintar som är längre än de gamla?
Bortse från punkt 2, antar att du gör de nya plintarna kortare än de gamla så allt hamnar i nivå sen när balkarna sänks.
Hej och tack för era svar,
Syftade på lasten över stålbalkarna och tänkte att jag kunde förenkla det för mig själv genom att räkna på linjelast istället för punktlast eftersom jag inte tidigare räknat på punktlaster, men jag kan ju alltid lära mig
Tanken med plintarna är att de befintliga under ytterväggarna (ej utsatta på skissen) ersätts med de som balkarna vilar på, samt att de befintliga mitt under stugan (ej heller utsatta) får stå kvar, men utan kontakt med balken, iom att de rör sig med tjälen.
Syftade på lasten över stålbalkarna och tänkte att jag kunde förenkla det för mig själv genom att räkna på linjelast istället för punktlast eftersom jag inte tidigare räknat på punktlaster, men jag kan ju alltid lära mig
Tanken med plintarna är att de befintliga under ytterväggarna (ej utsatta på skissen) ersätts med de som balkarna vilar på, samt att de befintliga mitt under stugan (ej heller utsatta) får stå kvar, men utan kontakt med balken, iom att de rör sig med tjälen.
Tack!
Insåg just att jag ändå inte riktigt har koll på hur linjelasten ska beräknas i detta fall eftersom den största vikten (väl) ändå kommer att hamna över ytterväggarna.
Svårt att uppskatta husets vikt, men skulle inte tänka mig mer än 7-8 ton (regelstomme 45x95 med gullfiber, träpanel utvändigt och någon mjuk träfiberskiva invändigt samt pannplåt på taket). Planeras dock för eventuell tilläggsisolering och gipsbeklädnad invändigt. Ingen större invändig installation, den tyngsta (förutom ev boende) är väl vvb på 100 liter. Snözon 4-4,5 (Tänndalen), bara det ger ju en taklast om 264 kN (66 kvm x 4 kN/m2).
Tänkte först om jag kunde använda samma som takstolens underarmar som spänner över den totala bredden om 5 meter och med lite "reversed engineering" uppskatta vad de är dimensionerade för.
Har du någon knuff i rätt riktning är jag mycket tacksam
Insåg just att jag ändå inte riktigt har koll på hur linjelasten ska beräknas i detta fall eftersom den största vikten (väl) ändå kommer att hamna över ytterväggarna.
Svårt att uppskatta husets vikt, men skulle inte tänka mig mer än 7-8 ton (regelstomme 45x95 med gullfiber, träpanel utvändigt och någon mjuk träfiberskiva invändigt samt pannplåt på taket). Planeras dock för eventuell tilläggsisolering och gipsbeklädnad invändigt. Ingen större invändig installation, den tyngsta (förutom ev boende) är väl vvb på 100 liter. Snözon 4-4,5 (Tänndalen), bara det ger ju en taklast om 264 kN (66 kvm x 4 kN/m2).
Tänkte först om jag kunde använda samma som takstolens underarmar som spänner över den totala bredden om 5 meter och med lite "reversed engineering" uppskatta vad de är dimensionerade för.
Har du någon knuff i rätt riktning är jag mycket tacksam
Redigerat:
Skall det verkligen vara 3 punktlaster med samma storlek? Punktlasterna under ytterväggarna måste väl vara mycket större då de hanterar tak- och väggvikterna?S scorp1on skrev:
Linjelast på balken närmast gaveln känns rätt.
Du har rätt, jag ville bara demonstrera skillnaden
I tvärriktningen däremot (som jag trodde hordak syftade) på blir det inte så.
Det är rätt som du nämner, jag ville bara demonstrera skillnaden. Längs med gaveln blir det fortfarande punktkrafter rent teoretisk men i och med att reglarna sitter så tätt så blir det ingen större skillnad men en linjelast.K Kane skrev:
I tvärriktningen däremot (som jag trodde hordak syftade) på blir det inte så.
Du får punktkrafter ner från takstolarna som sedan fördelas vidare ner i reglarna och till sist ner på dina balkar på långsidorna (approx linjelast genom att ta summan av punktkrafterna dividerat med längden på väggen). Utöver belastning från tak så har du vikten av ytterväggen som du kan räkna ut och dividera med väggens längd för att få linjelasten.hordak skrev:
Tack!
Insåg just att jag ändå inte riktigt har koll på hur linjelasten ska beräknas i detta fall eftersom den största vikten (väl) ändå kommer att hamna över ytterväggarna.
Svårt att uppskatta husets vikt, men skulle inte tänka mig mer än 7-8 ton (regelstomme 45x95 med gullfiber, träpanel utvändigt och någon mjuk träfiberskiva invändigt samt pannplåt på taket). Planeras dock för eventuell tilläggsisolering och gipsbeklädnad invändigt. Ingen större invändig installation, den tyngsta (förutom ev boende) är väl vvb på 100 liter. Snözon 4-4,5 (Tänndalen), bara det ger ju en taklast om 264 kN (66 kvm x 4 kN/m2).
Tänkte först om jag kunde använda samma som takstolens underarmar som spänner över den totala bredden om 5 meter och med lite "reversed engineering" uppskatta vad de är dimensionerade för.
Har du någon knuff i rätt riktning är jag mycket tacksam
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
1) De nya plintar som stålbalkarna vilar på är placerade utanför ytterväggarna. De yttre punktlasterna hamnar alltså ganska nära men inte över stålbalkens upplag.
2) Lastfördelningen på de tre ursprungliga bärlinorna (som alltså ska vila på stålbalkarna) kan man inte veta i detalj utan att veta husets konstruktion. Framför allt gäller det frågan om det finns en hjärtvägg. Är så fallet och huset har normala takstolar (dvs inte fackverk) kommer den mellersta bärlinan att utsättas för betydligt större laster.
2) Lastfördelningen på de tre ursprungliga bärlinorna (som alltså ska vila på stålbalkarna) kan man inte veta i detalj utan att veta husets konstruktion. Framför allt gäller det frågan om det finns en hjärtvägg. Är så fallet och huset har normala takstolar (dvs inte fackverk) kommer den mellersta bärlinan att utsättas för betydligt större laster.
Gjorde det enkelt för mig att tänka att grävning för de nya plintarna kan ske utanför ytterväggarna och då med mindre risk för påverkan av de befintliga plintarna vid nygrävning. Men vid närmare eftertanke borde en tillfällig extrastöttning och någon vettig grävmaskinist kunna gräva snett in under ytterväggarna så att de nya plintarna hamnar rakt under.
Tror att takstolarna kan klassas som vanliga, har dock stödben ca 1 meter in från vardera takfot. Överarmarna enligt handling 2"6, underarm 2"5 (byggt 1955). Golvreglar 2"7. Ingen hjärtvägg finns, däremot en tidigare yttervägg som efter tillbyggnad utgör innervägg (under vilken den första raden av gamla plintgrunden börjar), där trycket antagligen är högre över mellersta bärlinan, då takstolen över denna vägg även har en stolpe från nock till underarmen.
Väggen mellan sovrum 2 och 3 är en mycket enkel skiljevägg på 45x45 regel med glipor mellan vägg och innertak. Har dock för avsikt att regla upp en ny vägg där med 45x95, vilket också borde öka trycket på mellersta bärlinan.
Tror att takstolarna kan klassas som vanliga, har dock stödben ca 1 meter in från vardera takfot. Överarmarna enligt handling 2"6, underarm 2"5 (byggt 1955). Golvreglar 2"7. Ingen hjärtvägg finns, däremot en tidigare yttervägg som efter tillbyggnad utgör innervägg (under vilken den första raden av gamla plintgrunden börjar), där trycket antagligen är högre över mellersta bärlinan, då takstolen över denna vägg även har en stolpe från nock till underarmen.
Väggen mellan sovrum 2 och 3 är en mycket enkel skiljevägg på 45x45 regel med glipor mellan vägg och innertak. Har dock för avsikt att regla upp en ny vägg där med 45x95, vilket också borde öka trycket på mellersta bärlinan.
Det spelar väl ingen roll, för om lasten ska betraktas som punktlaster eller linjelast längs med långgsidan, om punktlasterna hamnar nära upplagen.J justusandersson skrev:
Punkt 2 håller jag med, men som sagt var det bara för att visa skillnaden mellan linjelast och punktlaster som jag tolkade att han menade i tvärriktningen.
Bara för att kunna hänga med och svara så korrekt som möjligt, tvärriktningen - är det vinkelrätt mot långsidan, dvs samma riktning som takstolarna går?
StämmerBara för att kunna hänga med och svara så korrekt som möjligt, tvärriktningen - är det vinkelrätt mot långsidan, dvs samma riktning som takstolarna går?