Kommunen vill ta bort samfällighetens belysning efter 40 år

[LoTiX]

Ja som i ämnesraden vi är en samfällighet om 100 villor startad 1983. Vid kontakt med kommunen om önskemål att komplettera belysningen vid en kurva återkom de med att de noterat att enligt förrättningen från 1983 är de inte väghållare och att det således är ett misstag att de under 40 år ägt och förvaltat våran gatubelysning.

De kommer ta bort alla lampor alternativt erbjuder oss att ta över ansvaret.

Vi undersöker givetvis detta rent juridiskt så det behöver inte diskuteras hur de i sak har rätt eller inte, postar mest för att jag undrar om andra varit med om detta? Är nästan lite komiskt att något sådant dyker upp först efter 40 år, vi kommer ju behöva höja avgiften rejält för att kunna underhålla belysningen så alla som köpt hus efter 1983 har ju gjort det på antagandet att de fasta kostnaderna är lägre än vad de nu egentligen kommer vara framledes.

 

[Claes Sörmland]

Här är det samma upplägg i kommunen där det rådet enskilt huvudmannaskap för allmän plats lokalgata. Kommunen sköter belysningen och en anläggningssamfällighet sköter vägarna. Här har (ännu) inte kommunen funderat på att lägga ned sitt belysningsengagemang.

Men de har gjort en liknande grej vad gäller gatunamnsskyltarna. Kommunen satte upp dem på 70-talet när det skulle införas gatunamn. Årtiondena gick och det skedde ett par förrättningar gällande vägarna. Plötsligt en dag menade kommunen att det inte var deras gatuskyltar längre utan att den tillhörde anläggningssamfälligheten för vägarna. Det hela kokar ned till en förrättning år 2000 där förrättningslantmätaren inte tydligt har beskrivit anläggningen utan bara knappat in "befintliga vägar" i anläggningsbeslutet. Då måste man tolka vad som är en en del och inte av vägen i form av väganordning (anläggningslagen 46 §). Vill man bli riktigt överraskad kan man ju läsa NJA 1983 s. 745 där samfälligheten blev ägare av en hel pumpstation utan att de visste om det. Jag tror alla här accepterade kommunens tolkning utan mer diskussion, vem orkar bry sig om några skyltar?

Senast var det nån snubbe på kommunen som en dag kom på att kommunens brunnslock till deras avloppsanläggningen inte heller skulle vara kommunens ansvar. Men han backade efter ha tänkt till lite om det orimliga i argumentet. Dessa aktivisttjänstemän som försöker spara pengar till kommunen genom att privatisera kommunal egendom blir mer och mer ett problem.

 

[LoTiX]

Här är det samma upplägg i kommunen där det rådet enskilt huvudmannaskap för allmän plats lokalgata. Kommunen sköter belysningen och en anläggningssamfällighet sköter vägarna. Här har (ännu) inte kommunen funderat på att lägga ned sitt belysningsengagemang.

Men de har gjort en liknande grej vad gäller gatunamnsskyltarna. Kommunen satte upp dem på 70-talet när det skulle införas gatunamn. Årtiondena gick och det skedde ett par förrättningar gällande vägarna. Plötsligt en dag menade kommunen att det inte var deras gatuskyltar längre utan att den tillhörde anläggningssamfälligheten för vägarna. Det hela kokar ned till en förrättning år 2000 där förrättningslantmätaren inte tydligt har beskrivit anläggningen utan bara knappat in "befintliga vägar" i anläggningsbeslutet. Då måste man tolka vad som är en en del och inte av vägen i form av väganordning (anläggningslagen 46 §). Vill man bli riktigt överraskad kan man ju läsa NJA 1983 s. 745 där samfälligheten blev ägare av en hel pumpstation utan att de visste om det. Jag tror alla här accepterade kommunens tolkning utan mer diskussion, vem orkar bry sig om några skyltar?

Senast var det nån snubbe på kommunen som en dag kom på att kommunens brunnslock till deras avloppsanläggningen inte heller skulle vara kommunens ansvar. Men han backade efter ha tänkt till lite om det orimliga i argumentet. Dessa aktivisttjänstemän som försöker spara pengar till kommunen genom att privatisera kommunal egendom blir mer och mer ett problem.

Intressant läsning och ja lustigt med vissa tjänstemän, det är något vi tänkte undersöka här - om ingenjören som skrivit till oss på egen vim fått för sig att plocka bort 2 kilometer gatubelysning eller om det finns något mer bakom.

 

[Claes Sörmland]

Intressant läsning och ja lustigt med vissa tjänstemän, det är något vi tänkte undersöka här - om ingenjören som skrivit till oss på egen vim fått för sig att plocka bort 2 kilometer gatubelysning eller om det finns något mer bakom.

Det står ju dem fritt att plocka bort kommunens gatubelysning om de vill. T ex om de tycker att en uppgradering blir för dyrt.

Men att överlåta befintlig gatubelysningen till en anläggningssamfällighet är ju svårare. Det kräver en omprövning av gemensamhetsanläggningen i en förrättning. Förvisso står det kommunen fritt att ansöka om en sådan hos Lantmäteriet och vill delägarmajoriteten ta över belysningen så är det nog inte svårt att få igenom. Vill delägarna i samfälligheten inte ta emot lamporna blir det knepigare.

 

[LoTiX]

Det står ju dem fritt att plocka bort kommunens gatubelysning om de vill. T ex om de tycker att en uppgradering blir för dyrt.

Men att överlåta befintlig gatubelysningen till en anläggningssamfällighet är ju svårare. Det kräver en omprövning av gemensamhetsanläggningen i en förrättning. Förvisso står det kommunen fritt att ansöka om en sådan hos Lantmäteriet och vill delägarmajoriteten ta över belysningen så är det nog inte svårt att få igenom. Vill delägarna i samfälligheten inte ta emot lamporna blir det knepigare.

Vi erbjuds ta över dem vilket känns tryggt ändå.

Vi vill ju inte stå utan belysning eller behöva sätta upp egna till enorm kostnad.

 

[Utsättaren]

Se även det positiva i att kommunen uppfört och drivit belysningen åt samfälligheten under 40 år. Det får man ju ta i beaktande när ni övertar driften.

 

[LoTiX]

Se även det positiva i att kommunen uppfört och drivit belysningen åt samfälligheten under 40 år. Det får man ju ta i beaktande när ni övertar driften.

Givetvis positivt för dem. Som nyinflyttad som tog ställning till samfällighetens årsavgift när vi la vårt bud är man inte lika glad.

 

[Claes Sörmland]

Om det stämmer - som kommunen hävdar - att det var ett misstag där vid förrättningen 1983 när samfälligheten bildades att belysningen från kommunens sida var tänkt att ingå så får man ju bara tacka och ta emot. Men det kan ju också vara en efterhandskonstruktion av tjänstemän som framgent vill slippa ansvar för belysningen. Oavsett skulle jag då förhandla med kommunen om att de ansöker om omprövning av gemensamhetsanläggningen hos Lantmäteriet och också står för hela förrättningskostnaden. De är ju de som har klantat sig och då är det rimligt att de står för förrättningskostnaden i sin helhet.

En annan variant är ju att belysningen redan finns med i befintligt anläggningsbeslut från 1983. T ex om den redan var utförd vid förrättningen. Då är det mer att kommunen av misstag har stått för underhåll och drift i nästan 40 år och då behövs nog ingen omprövning av gemensamhetsanläggningen.

Detta blir lätt den högre skolans tolkning av anläggningslagen, säg t ex att belysning finns med i det gamla anläggningsbeslutet men att den inte var utförd utan gavs en viss utförandetid. Sen utfördes belysningen aldrig av samfälligheten (samfällighetsföreningen) utan istället var det kommunen som byggde belysning (den nu existerande). Här kan en Lantmätare verkligen få fundera på om anläggningsbeslutet föll avseende belysningen när genomförandetiden tog slut eller inte. Ingen lätt gränsdragning i 80-talets dimmor.

 

[Jonatan79]

Ni kan sedan få kommunalt bidrag för belysningen så det ordnar sig.

 

[LoTiX]

Tack för bra input.

Så här står det i handlingarna

enligt anläggningsförrättningen, se punkt 2a stycke 2: Till kvartersvägarna skall även höra erfordelig vägbelysning.
I aktbilaga D1 som ska beskriva anläggningen närmare står det under avsnitt A. Allmänt: Av planbeskrivningen framgår att fastighetssamverkan enligt enligt anläggningslagen förutsättes beträffande utförande och drift av kvartersvägar och övrig gemensam kvartersmark, inklusive lekplatser, ytterbelysning o.d.
I aktbilaga D1 under avsnitt E. Kvartersvägar anges vidare: Med beaktande av rimliga trafiksäkerhetskrav och med hänsyn till planområdets storlek och övergång till permanentbebyggelse bör såväl befintliga som planerade kvartersvägar kompletteras resp. förses med vägbelysning. Det bör ankomma på anläggningssamfälligheten att själv - föreslagsvis i samråd med elleverantören - fastställa erforderlig standard och utbyggnadsmetod.

 

[hempularen]

Det är som sagt vanligt att samfälligheten får stå för belysningen. Vi har ett samägt fritidshus i släkten. I en by i fjällvärlden. Där får vi och resten av byn stå för belysningen utefter en statlig väg genom byn. Vägen byggdes om av Trafikverket för några år sedan, hela vägkroppen byttes ut De bytte stolpar osv. men vi får stå för driften.

 

[Claes Sörmland]

Tack för bra input.

Så här står det i handlingarna

enligt anläggningsförrättningen, se punkt 2a stycke 2: Till kvartersvägarna skall även höra erfordelig vägbelysning.
I aktbilaga D1 som ska beskriva anläggningen närmare står det under avsnitt A. Allmänt: Av planbeskrivningen framgår att fastighetssamverkan enligt enligt anläggningslagen förutsättes beträffande utförande och drift av kvartersvägar och övrig gemensam kvartersmark, inklusive lekplatser, ytterbelysning o.d.
I aktbilaga D1 under avsnitt E. Kvartersvägar anges vidare: Med beaktande av rimliga trafiksäkerhetskrav och med hänsyn till planområdets storlek och övergång till permanentbebyggelse bör såväl befintliga som planerade kvartersvägar kompletteras resp. förses med vägbelysning. Det bör ankomma på anläggningssamfälligheten att själv - föreslagsvis i samråd med elleverantören - fastställa erforderlig standard och utbyggnadsmetod.

Då finns det i alla fall en indikation på att det kan vara er belysning. Eller inte.

Det viktiga är inte alla handlingar och bilagor utan själva anläggningsbeslutet. Bilagor och liknande kan vara önskemål eller saker som diskuterades under förrättningen men det är till sist lantmätarens beslut som gäller.

Vanligen ligger beslutet först i en stora högen med dokument. Ofta står det "BESLUT" på det. I alla fall så står det vilka fastigheter som ingår med vilka andelstal i vilken GA och att de "utgör en samfällighet för anläggningens utförande och drift". I själva beslutet får man sedan läsa ändamålet med gemensamhetsanläggningen och hur dess omfattning definieras.

I det som du har citerat så står det ju klart att det inte fanns någon belysning vid tillfället för förrättningen. Då kan lantmätaren ha beslutat att GA ska innehålla detta och gett en viss för att den ska utföras av samfällighetsföreningen. Utfördes (=anlades) då belysningen inom den tiden av samfällighetsföreningen så är den en del av GA:n. Missade man tiden eller någon annan än samfällighetsföreningen byggde belysningen så är det inte en del av av GA:n. Trots beslutet, det föll i den delen.

Lantmätaren kan också ha valt att lämna frågan om belysning till en senare förrättning och alltså inte bildat en GA som omfattar gatubelysningen alls.

 

[LoTiX]

Då finns det i alla fall en indikation på att det kan vara er belysning. Eller inte.

Det viktiga är inte alla handlingar och bilagor utan själva anläggningsbeslutet. Bilagor och liknande kan vara önskemål eller saker som diskuterades under förrättningen men det är till sist lantmätarens beslut som gäller.

Vanligen ligger beslutet först i en stora högen med dokument. Ofta står det "BESLUT" på det. I alla fall så står det vilka fastigheter som ingår med vilka andelstal i vilken GA och att de "utgör en samfällighet för anläggningens utförande och drift". I själva beslutet får man sedan läsa ändamålet med gemensamhetsanläggningen och hur dess omfattning definieras.

I det som du har citerat så står det ju klart att det inte fanns någon belysning vid tillfället för förrättningen. Då kan lantmätaren ha beslutat att GA ska innehålla detta och gett en viss för att den ska utföras av samfällighetsföreningen. Utfördes (=anlades) då belysningen inom den tiden av samfällighetsföreningen så är den en del av GA:n. Missade man tiden eller någon annan än samfällighetsföreningen byggde belysningen så är det inte en del av av GA:n. Trots beslutet, det föll i den delen.

Lantmätaren kan också ha valt att lämna frågan om belysning till en senare förrättning och alltså inte bildat en GA som omfattar gatubelysningen alls.

Tack, texterna är utklippt från Anläggningsförättningen, det är inte samma som anläggningsbeslutet?

 

[Claes Sörmland]

Tack, texterna är utklippt från Anläggningsförättningen, det är inte samma som anläggningsbeslutet?

Om rubriken är just "Anläggningsförättningen" på det papper som du citerar ifrån så kan det nog vara det. Vad som står som rubrik på själva beslutsdokumentet (=anläggningebeslutet) har nog varierat en del mellan lantmätarna och över åren. Om du mer menar att du har citerat från olika papper som är del av handlingarna från anläggningsförrättningen så är det mindre klart.

Vad sattes för utförandetid för belysningen i beslutet?

 

[roli]

Hos oss är det tvärt om. Om vi sätter upp belysning, dvs står för anläggningskostnaden till belysningen (grävning, kablar och stolpar med armaturer). Så kan sedan kommunen tänka sig att stå för drift och underhåll. Men det har hittills fallit på att nej-sägarna har varit i majoritet på omröstningarna om vi skall sätta upp belysning eller inte...