Ok, så jag har köpt ett nytt hus byggt 1974 och kommer flytta om ett par månader. Det nya huset ligger i Onsala, Kungsbacka. Totalt 180 kvm i sutterräng så jag gissar 1000-120 kvm tak eller så. Lutning är inte så brant, kanske 14 grader. Ena halvan vetter mot väst och den andra följaktligen mot öst.

Huset har idag direktverkande el stöttat av två rätt stora LLVP, en per plan. Förbrukningen verkar vara 25MWh per år med allting.

Min fru gillar att ha det rejält varmt inomhus så jag funderar på att konvertera till vattenburet system med BVP eller LVVP. Detta kostar säkert 200 papp eller mer inklusive allt som LVVP.

Dock finns ju alternativet att sätta upp solceller. Jag har kollat och sisådär 15-20 kWp skulle jag väl få plats med. Detta torde kosta ungefär samma investering.

Med fastpris tre år kan jag få 80 öre per kWh, plus skatter osv och så elnätsavgiften. Kanske 1.50-2 kr per kWh på årsbasis (SE3).

Min uppfattning är att om jag producerar 15MWh per år och säljer till spotpris under sommarhalvåret så får jag kanske 30-40 öre plus skattereduktion 60 öre per kWh upp till 30 tusen kronor. Dvs kanske 1 kr per kWh. Sedan köper man el mest under vintern för kanske 2 kr / kWh.

Verkar mitt resonemang vettigt eller har jag missat något? Jag skulle kanske få ut 15 tusen om året i återbäring på investeringen, kanske köper mig 7000-10000 kWh extra på vintern att elda med. Huset har en kamin per plan men jag undviker helst att elda då det skräpar ner. Dock är det ju bra stöttning om det kommer extremt kallt väder.

Om någon kan rekommendera vad en totalt oerfaren person skall köpa så motteage tacksamt råd om leverantörer, firmor och teknik som fungerar. Jag har förstått att man inte skall ha så kallade optimerare och att batterier har tveksam lönsamhet.
 
Är det eternittakpannor? Eller vilken takbeläggning? 14 grader taklutning är bra, åt väster är bra och även åt öster för att få bra kWh-produktion.
 
Betongtakpannor dubbelkupiga. Taket renoverat 2010. Plywoodskivor under som undertak.
 
  • Gilla
Marie-Helen
  • Laddar…
Alltså fribärande bärläkt. Bara lövtunna plywoodskivor, gissningsvis ca 5 mm tunna, på takstolarna istället för ordentlig råspont på ca 23 mm som man hade på gamla goda tiden 1974.
 
Redigerat:
A Arnodt skrev:
Alltså fribärande bärläkt. Bara lövtunna plywoodskivor, gissningsvis ca 5 mm tunna, på takstolarna istället för ordentlig råspont på ca 23 mm som man hade på gamla goda tiden 1974.
Jag får kolla när jag får huset. Men går det inte att ta bort betongpannor och så täta med beslag mellan panelerna och så ansluta runt om med beslag mot betongpannorna?
 
Man kan ta bort betongpannorna på takfallet och lägga TP20-takplåt på bärläkten och får då ett utmärkt underlag för att sedan montera solceller. Ofta man man då fylla hela takfallet.
 
A Arnodt skrev:
Man kan ta bort betongpannorna på takfallet och lägga TP20-takplåt på bärläkten och får då ett utmärkt underlag för att sedan montera solceller. Ofta man man då fylla hela takfallet.

Varför fungerar inte lätta undertak med solceller?
 
Hade samma fundering ang investeringar inför vårt köp av hus för 1,5 år sedan.
Byggår börjar på 70-talet, 200kvm totalt med sutteräng med 1st luft/luft värmepump.
Tidigare ägare förbrukade 23MWh.

Investerade i 2 nya luft/luft värmepump, FTX anläggning samt tilläggsisolerade vinden.
Förbrukning första året ca 13MWh.

Har nu installerat solceller, 9MWh.
 
  • Gilla
Acand
  • Laddar…
På ett TP20 plåttak kan man skruva varsom helst i plåtåsarna för att sätta fästen. Det kan du inte på ett betongpannetak. Dessutom på ett TP20-plåttak behövs inga långa kostbara skenor, utan prisvärda korta bleck kan användas.
Det blir betydligt lägre pris för montagematerialt jämfört på ett betongpannetak där långa skenor med mödosam och smutsig urslipning i betongpannorn för takkroksarmar.

Jag menar, du har redan nämnt du är beredd att ta bort betongpannor där du ska ha paneler.

Det går att använda så kallade läktfästen på betongpannetak som har så kallade fribärande bärläkt, men då behövs fortfarande långa kostbara skenor.

Det finns speciallösningar, där betongapannor tas bort precis där panelfältet ska vara, och plastramar, en för varje panel, läggs på bärläkten. Det blir takintegrerade panelfält. Men det är dyra lösningar, ca 3 gånger dyrare än vanligt montagematerial.
 
Redigerat:
TP20takplåt på ett i övrigt betongpannetak kan se ut som på bilden nedan. Betongnockpannorna har behållits.
 
  • Tak med TP20takplåt bredvid traditionella betongpannor med kvarvarande betongnockpannor.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gilla
Jan Ehn
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.