Bärighet innerväg i Kalkstenshus ca 1890
Hej,
Jag hjälper en kompis med att försöka avgöra huruvida en vägg är bärande eller ej samt hur man eventuellt kan avlasta den. "Tyvärr" i detta avseende är det inget "standardträhus" så för min del är det inte helt trivialt hur det är konstruerat. Jag har läst mycket av det bra som JustusAndersson skriver här på forumet och vad jag förstår så är/kan stenhus vara svåra att beräkna lasterna på, frmaförallt om de har några år på nacken.
Nedan följer lite bilder som förklarar hur det ser ut. Jag förstår att det antagligen behövs mer information, så jag hoppas med detta inlägg kunna "starta" för att kunna få feedback kring vilken mer information som behövs och/eller andra rekommendationer på vidare hantering.
Jag hjälper en kompis med att försöka avgöra huruvida en vägg är bärande eller ej samt hur man eventuellt kan avlasta den. "Tyvärr" i detta avseende är det inget "standardträhus" så för min del är det inte helt trivialt hur det är konstruerat. Jag har läst mycket av det bra som JustusAndersson skriver här på forumet och vad jag förstår så är/kan stenhus vara svåra att beräkna lasterna på, frmaförallt om de har några år på nacken.
- "Gotlandshus" i Kalksten från "runt sekelskiftet 1800-1900"
- Källarväggarna är ca 90 cm djupa
- Huset består av en källare, Entreplan och ovanvåning.
- I Husets "andra gavelsida" så finns en sal där hjärteväggen saknas. Utgår baserat på bilder att detta är ursprungligt, så någon tp av avlastning borde finnas där.
- Min tolkning är att är Hjärteväggen och att den därmed är bärande
Nedan följer lite bilder som förklarar hur det ser ut. Jag förstår att det antagligen behövs mer information, så jag hoppas med detta inlägg kunna "starta" för att kunna få feedback kring vilken mer information som behövs och/eller andra rekommendationer på vidare hantering.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Hej Viktor! För att kunna räkna på det behöver man veta husets breddmått och väggens längd.Dessutom behöver man veta hur takkonstrukionen är gjord samt vad för material som väggen är gjord av. Om man växlar av väggen med en limträbalk så är det en svårighet med att räkna ut vad källarmuren tål. Förmodligen måste man göra någon form av tryckutjämning. Kalksten har högre elasticitetsmodul än tegel, men sedan gäller det att bedöma brukets kvalitet. Det är inte så många som behärskar sådana problem idag.
Personligen börjar jag bli lite trött på alla som måste öppna upp mellan kök och omgivande rum trots att huset är över 100 år. Det är ju en typisk modefluga, som senare generationer kommer att återställa. Men det håller många i byggsvängen sysselsatta...
Personligen börjar jag bli lite trött på alla som måste öppna upp mellan kök och omgivande rum trots att huset är över 100 år. Det är ju en typisk modefluga, som senare generationer kommer att återställa. Men det håller många i byggsvängen sysselsatta...
Tack justus.J justusandersson skrev:
Jag börjar med ditt sista stycke. Jag håller i de flesta fall med. I det här specifika fallet så handlar det om ett jordbrukshushåll från Gotland där man i övriga släktgårdar har otroligt stora kök. Vilket är praktiskt då det är ett stort omlopp av människor på gården. Jag tror detta till stor del spelar in i önskemålet om planlösning. Ett alternativ skulle ju kunna vara att flytta kök till "salen" i andra änden av huset då detta rum redan har de dimensioner som de önskar.
Men tills dess försöker jag hjälpa dom lite på vägen, kanske hjälper det dom att ta ett beslut.
Så, ber om ursäkt att jag glömde denna triviala information. huset är ca 8 m brett (innemått) och väggen som man vill riva är ca 4m lång.
I dagsläget vet man inte
- vad väggen är gjord av
- Hur takstolarna är konstruerade
Återkommer med det.
Då ska vi se, hoppas på att få en något klarare bild. All information finns inte i dagsläget, det är ju ett gammalt hus så man vill inte förstöra mer än nödvändigt.
Återkom mer än gärna med kommentarer eller frågor,behov av förtydligande etc.
Huset ser olika ut beroende på som det är "sal sidan" eller "kök sidan". I planskissen nedan har jag markerat Sal Sidan i brunt och Kök sidan i grönt
Vi börjar med Sal Sidan, här saknas en hjärtevägg. Jag tror detta är original.och min misstanke är att en avlastningsbalk sitter i bjälklaget och vilar på murstocken och yttervägg/gavel. Men i sektion ser det ut ungefär så här (jag har inte ritat in min antagna avlastning).
Och i andra sidan av huset, där den aktuella väggen står ser det ut så här...
Källare:
Vi har alltså en yttervägg källare som är 900 mm tjock murad kalksten och hjärteväggen i källaren är ca 500 mm bred och i murad kalksten.
Entreplan:
Ovanför detta ligger det ett bjälklag på ca 200x200 bjälkar med cc ca 800 mm. Ytterväggarna här är ca 500 mm djupa och murad kalksten. Den aktuella väggen som vill rivas är ca 170 mm bred med puts, men utan puts ca 130 mm bred. Den vilar på en balk som är ca 130 mm bred och 200 mm hög som i sin tur vilar på bjälklaget under som sedan står på källarens hjärtevägg.
Ovanvåning/vind:
Ovanför detta finns en ovanvåning som ligger i själva takstolen. Så det är kattvind längs med långsidorna. Ovanför salen så kommer man åt kattvinden på andra sidan, köks sidan, är dom dolda. Vid ovanför salen där man kommer åt kattvinden så kan man kanske anta att det är varsin sidoram, lite svårt att se om de tar någon last utan att bryta upp för mycket. Men det man kan konstatera är att om de tar last så sitter de på olika avstånd in från takfoten beroende på om det är ovanför salen eller ovanför köket.
Min lekmanna tankar har väl kommit ungefär så här långt.
Väggen är bärande, men väggens relativt tunna dimension kanske indikerar att den inte tar så mycket last. väggen unders förmåga att ta last från sidopelare borde vara ganska hög då den är 500mm tjock. Lägg därtill att den tar vikten från väggen kalkstensväggen ovanför som skulle försvinna. Ytterväggarna är riktigt feta, kanske det är för att ta stora laster eller för termiska egenskaper ? Då bjälklaget är 20mm brett går det teoretiskt att ställa 20x20 eller liknande dimensioner direkt på bjälke och sedermera direkt på hjärteväggen i källaren.
Återkom mer än gärna med kommentarer eller frågor,behov av förtydligande etc.
Huset ser olika ut beroende på som det är "sal sidan" eller "kök sidan". I planskissen nedan har jag markerat Sal Sidan i brunt och Kök sidan i grönt
Vi börjar med Sal Sidan, här saknas en hjärtevägg. Jag tror detta är original.och min misstanke är att en avlastningsbalk sitter i bjälklaget och vilar på murstocken och yttervägg/gavel. Men i sektion ser det ut ungefär så här (jag har inte ritat in min antagna avlastning).
Och i andra sidan av huset, där den aktuella väggen står ser det ut så här...
Källare:
Vi har alltså en yttervägg källare som är 900 mm tjock murad kalksten och hjärteväggen i källaren är ca 500 mm bred och i murad kalksten.
Entreplan:
Ovanför detta ligger det ett bjälklag på ca 200x200 bjälkar med cc ca 800 mm. Ytterväggarna här är ca 500 mm djupa och murad kalksten. Den aktuella väggen som vill rivas är ca 170 mm bred med puts, men utan puts ca 130 mm bred. Den vilar på en balk som är ca 130 mm bred och 200 mm hög som i sin tur vilar på bjälklaget under som sedan står på källarens hjärtevägg.
Ovanvåning/vind:
Ovanför detta finns en ovanvåning som ligger i själva takstolen. Så det är kattvind längs med långsidorna. Ovanför salen så kommer man åt kattvinden på andra sidan, köks sidan, är dom dolda. Vid ovanför salen där man kommer åt kattvinden så kan man kanske anta att det är varsin sidoram, lite svårt att se om de tar någon last utan att bryta upp för mycket. Men det man kan konstatera är att om de tar last så sitter de på olika avstånd in från takfoten beroende på om det är ovanför salen eller ovanför köket.
Min lekmanna tankar har väl kommit ungefär så här långt.
Väggen är bärande, men väggens relativt tunna dimension kanske indikerar att den inte tar så mycket last. väggen unders förmåga att ta last från sidopelare borde vara ganska hög då den är 500mm tjock. Lägg därtill att den tar vikten från väggen kalkstensväggen ovanför som skulle försvinna. Ytterväggarna är riktigt feta, kanske det är för att ta stora laster eller för termiska egenskaper ? Då bjälklaget är 20mm brett går det teoretiskt att ställa 20x20 eller liknande dimensioner direkt på bjälke och sedermera direkt på hjärteväggen i källaren.
- Tankarna jag har nu är, Om vi ponerar att sidopelarnas laster hanteras, vilken dimension pratar vi om på avlastningsbalken ?
- Finns det sidokrafter som behöver hanteras ?
- Hur verifierar man bärigheten i hjärteväggen under för sidopelare ?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Överslagsvis tror jag det handlar om limträ i storleken 90x450 mm. Kapacitetsmässigt likvvärdigt är 190x360. Konstruktionens stabilitet tror jag inte man behöver vara orolig för. Det finns gott om tabeller i äldre referensverk för att beräkna hållfastheten. Murverkets skick måste bedömas på plats. Jag tror att det finns kunniga personer på Gotland. Jag tror att stockarna i mellanbjälklaget i salsdelen ligger på andra hållet så att spännvidden är mindre. Någon dold balk tror jag inte på.
låter klokt Justus !J justusandersson skrev:
går det att säga Vad limmträbalkarnas Dimensioner motsvarar i ev. Stålbalk ? Och hur skulle det påverka dimensionerna om man sätter en lodrät avlastning på mitten för att få ner dimensionerna ? (Gå från en 4m avlastning till 2 st med 2m)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
90x450 motsvarar HEA 200 i stål. Halverar du spännvidden kan du gå ner till 90x225. Dessutom minskar de yttre pelarlasterna. Det är alltid bättre att låta balken vara hel (4 m) även med mittstöd.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
HEA 120. Man jämför böjstyvheten I*E, som är produkten av elasticitetsmodul och yttröghetsmoment.
tack Justus, jag tar med detta till de som äger väggen. Min rekommendation till dom blir att ta in en lokal konstruktör som kan titta på de exakta förutsättningarna på plats. Men nu vet vi iallafall ett humm om alternativa lösningar och balk dim. Stort tack för det.J justusandersson skrev:
Efter lite mera letande så visar det sig att väggen snarare består av gamla reglar och att kalkstenen är ifyllande. De ligger en vertikal regel i botten och en på toppen mot resp. Bjälklag och stående lodräta reglar där emellan. Dimmensionen på alla reglarna är ca 12x12. Avstånd från yttervägg 650mm, 1300mm till dörrkarm, 1020mm till andra sidan dörrkarm, sedan kommer en gammal murstock.
Ändrar detta förutsättningarna något ?
Antar att murstocken bör bevaras ?
Är det ett ”vanligt” byggnadssätt för tiden ?
Vågar man ta bort kalkstenen i mitten, slå in några nya reglar för säkerhetsskull, för att bevara träkonstruktionen tills konstruktör kommer ?
Ändrar detta förutsättningarna något ?
Antar att murstocken bör bevaras ?
Är det ett ”vanligt” byggnadssätt för tiden ?
Vågar man ta bort kalkstenen i mitten, slå in några nya reglar för säkerhetsskull, för att bevara träkonstruktionen tills konstruktör kommer ?
Rättelse. Det är tveksamt om det är en murstock (borde vara det för köket har varit här). Men samtidigt så sträcker sig ”murstocken ” väldigt långt i väggarnas riktningar, längre än vanligt för att komma bort från brännbart material.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
1 Bra med lokal konstruktör. Leder förmodligen till mindre överdimensionering.
2 Det måste bli lättare att riva väggen med det utseendet. Konstruktionen är nog typisk för Gotland. Sommartid kan man ta bort kalkstenen, knappast på vintern utan att stämpa.
3 Murstockens "vingar" får nog räknas till murstocken, särskilt om de går igenom flera våningar. De är säkert inmurade i förband med murstocken så de kan vara luriga att få bort.
2 Det måste bli lättare att riva väggen med det utseendet. Konstruktionen är nog typisk för Gotland. Sommartid kan man ta bort kalkstenen, knappast på vintern utan att stämpa.
3 Murstockens "vingar" får nog räknas till murstocken, särskilt om de går igenom flera våningar. De är säkert inmurade i förband med murstocken så de kan vara luriga att få bort.