Längd på takstolar?
Hej!
Håller som fullt på att planerar mina takstolar till mitt garage och vill höra vad man skall ha för dimensioner och om man skall skarva eller ha hellängd med en fingerskarv.
Takstolens längd skall vara 6m och får jag skarva den längden eller skall det vara fulllängd med en fingerskarv och skall dem vara klassade?
Hoppas någon kan ge ett tips.
MVH P
Håller som fullt på att planerar mina takstolar till mitt garage och vill höra vad man skall ha för dimensioner och om man skall skarva eller ha hellängd med en fingerskarv.
Takstolens längd skall vara 6m och får jag skarva den längden eller skall det vara fulllängd med en fingerskarv och skall dem vara klassade?
Hoppas någon kan ge ett tips.
MVH P
Jag såg en diskussion här om skarvning av takstolar. Har du läst den?
http://www.byggahus.se/forum/tak-vind/64687-kan-6m-45-170-baera.html
http://www.byggahus.se/forum/tak-vind/64687-kan-6m-45-170-baera.html
Det beror på hur taket ska se ut. Är det ett pulpettak (enkellutande tak), ett sadeltak (med två sidor som ett A men utan det horisontala strecket) eller någon annan typ? Vilken lutning ska taket ha? Var i landet bygger du? Hur har du tänkt bygga takstolen och var sitter den del du frågar om?
Tack för svaren!
Taket är ett sadeltak med en lutning på ca 20-22gr och som skall byggas i Göteborg.Längden på dem är 6m på en sträcka på 5.50m.Tyvärr vet jag inte rätta namnet på takstolstypen men den är godkänd och granskad av byggnämden.
Jag funderar bara på vilket jag skall satsa på så man gör rätt för sig om det skall vara fingerskarv eller skarvat på längden med plåt.
//P
Taket är ett sadeltak med en lutning på ca 20-22gr och som skall byggas i Göteborg.Längden på dem är 6m på en sträcka på 5.50m.Tyvärr vet jag inte rätta namnet på takstolstypen men den är godkänd och granskad av byggnämden.
Jag funderar bara på vilket jag skall satsa på så man gör rätt för sig om det skall vara fingerskarv eller skarvat på längden med plåt.
//P
Då är det nästan givet med en fribärande W-fackverkare, fritt upplagd på två stöd (ytterväggarna). Underramen i den är utsatt för dragkrafter. Om du ska sno ihop takstolen själv av lösvirke ska du inte använda spikplåtar för event. skarv i underramen eftersom spikförbandet blir enskärigt och spiken får ta stora tvärkrafter med risk för krossning i virket. Bättre att stumskarva med en brädlapp (laskar) p.b.s med tvåskärigt spikförband enligt den här länken:
Spikad skarv med trälaskar - TräGuiden
Den typen av skarv ger dig visserligen en del praktiska problem vid istopp av isoleringen mellan takstolarna, men inte värre än att de kan botas med en bredbladig isolerkniv eller fogsvans vid inläggningen.
Du hittar den typen av takstol i Takstolshandboken som du kan låna på biblioteket för att kolla dimensioner på ingående virkesdelar och antal spik i knutpunkterna, placeringen av dem m.m.
Fingerskarvat virke från fabrik ska i princip hålla för samma belastning som en oskarvad virkesdel, men jag är inte beredd att skriva under på det.
Spikad skarv med trälaskar - TräGuiden
Den typen av skarv ger dig visserligen en del praktiska problem vid istopp av isoleringen mellan takstolarna, men inte värre än att de kan botas med en bredbladig isolerkniv eller fogsvans vid inläggningen.
Du hittar den typen av takstol i Takstolshandboken som du kan låna på biblioteket för att kolla dimensioner på ingående virkesdelar och antal spik i knutpunkterna, placeringen av dem m.m.
Fingerskarvat virke från fabrik ska i princip hålla för samma belastning som en oskarvad virkesdel, men jag är inte beredd att skriva under på det.
Tack Byggarn!
Du har helt rätt att det är fribärande W-fackverkare som jag skall montera och det är bara om jag skall skarva underliggaren i stolen eller skaffa fingerskarv som jag grubblar över.Vilket är bäst och/eller är det likvärdigt?
Iden som du nämner låter ju utmärkt och det kommer ju inte att synas i förlängningen ändå när man får ditt undertaket så hellre det än att det blir för svagt med plåtar.
Då undrar jag bara vilken dimension skall det vara på brädlapparna,skall det vara samma som underliggaren eller något annat som tex grov plywood och vilken längd?
Skall försöka hitta några uppgifter på det här på biblioteket eller om någon kan tipsa mig om något över webben.
Tackar för allar förslag som kommer
MVH P
Du har helt rätt att det är fribärande W-fackverkare som jag skall montera och det är bara om jag skall skarva underliggaren i stolen eller skaffa fingerskarv som jag grubblar över.Vilket är bäst och/eller är det likvärdigt?
Iden som du nämner låter ju utmärkt och det kommer ju inte att synas i förlängningen ändå när man får ditt undertaket så hellre det än att det blir för svagt med plåtar.
Då undrar jag bara vilken dimension skall det vara på brädlapparna,skall det vara samma som underliggaren eller något annat som tex grov plywood och vilken längd?
Skall försöka hitta några uppgifter på det här på biblioteket eller om någon kan tipsa mig om något över webben.
Tackar för allar förslag som kommer
MVH P
Tumregeln är att använda lika tjockt virke som virket i underramen är tjock, delat på två. Det skulle alltså i princip vid 45 mm tjocklek räcka med 22 mm brädlappar p.b.s, men det är bättre att gå upp till 28 mm med spik 100x34 och 2-skärigt förband.
Ska du använda K-plywood (vanlig byggplywood) räcker 12-13 mm. (Det kan skilja en (1) millimeter beroende på tillverkare.) I senare fallet ska du spika med grov spik t.ex. 50 mm fyrkantig båtspik i ett enkelskärigt förband eftersom 75x28 trådspik i 2-skärigt förband blir för klent även om du klinkar spetsen på baksidan. Risken för att spiken ska dras ur är inte så överhängande med 75x28, men risken för krossning kring spiken i plywooden är större vid dragkrafter (som det här blir tal om) och böjande moment.
Fingerskarvat virke i 6 m längd blir lite väl långt för dig att hantera utan risk att skarven får påkänningar i Y-led (som den inte är dimensionerad för) dvs. flatsidan (bär du t.ex. i var ände på flatsidan riskerar du att skarven bryts upp). Den är enbart beräknad och gjord för att ta kraft i X-led, dvs på högkant (och skall därför bäras på högkant).
Så svaret är att för hembygd takstol är det bättre med platsgjord skarv än fingerskarv.
Tillägg: längden bör vara 1 m i båda fallen.
Ska du använda K-plywood (vanlig byggplywood) räcker 12-13 mm. (Det kan skilja en (1) millimeter beroende på tillverkare.) I senare fallet ska du spika med grov spik t.ex. 50 mm fyrkantig båtspik i ett enkelskärigt förband eftersom 75x28 trådspik i 2-skärigt förband blir för klent även om du klinkar spetsen på baksidan. Risken för att spiken ska dras ur är inte så överhängande med 75x28, men risken för krossning kring spiken i plywooden är större vid dragkrafter (som det här blir tal om) och böjande moment.
Fingerskarvat virke i 6 m längd blir lite väl långt för dig att hantera utan risk att skarven får påkänningar i Y-led (som den inte är dimensionerad för) dvs. flatsidan (bär du t.ex. i var ände på flatsidan riskerar du att skarven bryts upp). Den är enbart beräknad och gjord för att ta kraft i X-led, dvs på högkant (och skall därför bäras på högkant).
Så svaret är att för hembygd takstol är det bättre med platsgjord skarv än fingerskarv.
Tillägg: längden bör vara 1 m i båda fallen.
I min takstolsbok verkar det bara finnas skarvar med spikplåt?
Kanske för att de flesta köper färdiga takstolar från fabrik? Eller att författaren har 'forskat fram' att de håller lika bra som en laskad skarv, vilket jag inte är beredd att skriva under på. Det beror i hög grad på vilka krafter skarven utsätts för och i vilken riktning.
Bjerkings Ingenjörsbyrå i Uppsala var de som började intressera sig för fabriksbyggda takstolar (egentligen var de intresserade av ett beräkningsprogram för takstolar eftersom dåvarande takstolshandbokens formler i vissa fall kunde vara svåra att hantera manuellt matematiskt, så är t.ex. en ramverkstakstol 4-faldigt statiskt obestämd och kräver en del räknande för att få fram dimensionerna på, de blev därför högspecialiserade på takstolar redan under 1970-talet) och jag gissar på att de av transportskäl ville undvika påbyggnader av typen laskar för att lättare kunna packa samman dem. De var iaf bland de första i landet med att använda spikplåtar över skarv (fasttryckta med hydrual-/domkraft på fabrik) och så länge takstolen transporteras och hanteras lodrätt (som den står i vanliga fall) händer inget uppseendeväckande med skarven. Men skulle den bli utsatt för ett oliksidigt vridande moment parallellt spikislagningen till följd av den ligger ner och reses upp på fel sätt, är ett spikplåtsförband en risk ur hållfasthetssynpunkt, även på fabriksbyggda takstolar. Och det är inte spiken som är den svaga punkten, utan plåten.
Den risken löper man inte med en laskad skarv. Även om den utföres med plywood. Och i båda fallen kan ett spiklimmat förband (med PU-lim) vara den allra starkaste skarven. I de flesta fallen tillverkas också platsbyggda takstolar liggande och reses med handkraft. Även på fabrik görs de liggande, men reses med travers i toppen.
Bjerkings Ingenjörsbyrå i Uppsala var de som började intressera sig för fabriksbyggda takstolar (egentligen var de intresserade av ett beräkningsprogram för takstolar eftersom dåvarande takstolshandbokens formler i vissa fall kunde vara svåra att hantera manuellt matematiskt, så är t.ex. en ramverkstakstol 4-faldigt statiskt obestämd och kräver en del räknande för att få fram dimensionerna på, de blev därför högspecialiserade på takstolar redan under 1970-talet) och jag gissar på att de av transportskäl ville undvika påbyggnader av typen laskar för att lättare kunna packa samman dem. De var iaf bland de första i landet med att använda spikplåtar över skarv (fasttryckta med hydrual-/domkraft på fabrik) och så länge takstolen transporteras och hanteras lodrätt (som den står i vanliga fall) händer inget uppseendeväckande med skarven. Men skulle den bli utsatt för ett oliksidigt vridande moment parallellt spikislagningen till följd av den ligger ner och reses upp på fel sätt, är ett spikplåtsförband en risk ur hållfasthetssynpunkt, även på fabriksbyggda takstolar. Och det är inte spiken som är den svaga punkten, utan plåten.
Den risken löper man inte med en laskad skarv. Även om den utföres med plywood. Och i båda fallen kan ett spiklimmat förband (med PU-lim) vara den allra starkaste skarven. I de flesta fallen tillverkas också platsbyggda takstolar liggande och reses med handkraft. Även på fabrik görs de liggande, men reses med travers i toppen.
Tack Byggarn!
Nu tycker jag att jag börjar få rätsida på det *L*.
Som du skriver så bygger jag stolarna på plats och det kommer då bli med laskad skarv och byggplywood 12-13mm (1m lång på var sida,var det så du menade?).
Dimensionen som är tänkt är 45x145 eller skall man gå upp till 45x170 på 6m?
Den spik som du nämner 50mm fyrkantig båtspik i ett enkelskärigt förband ...var kan man finna det eller kan du skicka en bild på en sådan eller likvärdig spik som kan användas.
Du skickade även en tidigare länk om HUR lasken skall spikas,är det den jag kan följa?
Ber om ursäkt men vill gärna fråga en gång för mycket och göra rätt.
TUSEN TACK
MVH P
Nu tycker jag att jag börjar få rätsida på det *L*.
Som du skriver så bygger jag stolarna på plats och det kommer då bli med laskad skarv och byggplywood 12-13mm (1m lång på var sida,var det så du menade?).
Dimensionen som är tänkt är 45x145 eller skall man gå upp till 45x170 på 6m?
Den spik som du nämner 50mm fyrkantig båtspik i ett enkelskärigt förband ...var kan man finna det eller kan du skicka en bild på en sådan eller likvärdig spik som kan användas.
Du skickade även en tidigare länk om HUR lasken skall spikas,är det den jag kan följa?
Ber om ursäkt men vill gärna fråga en gång för mycket och göra rätt.
TUSEN TACK
MVH P
Dimensionen är beroende av vilken virkeskvalitet du kommer att använda. Men jag bedömer att en 45x145 klarar sig till underramen på den längd det här är tal om (6 m), även om den är av ganska låg virkeskvalitet.
Fyrkantig båtspik är en vfz. kort trådspik med stort huvud, cirka 4 mm i tvärsnitt eller som en 4-5" spik. De finns i fackhandeln men är kanske inte så vanligt lagerhållna där. Järnhandlaren kan dock ta hem dem åt dig. I byggvaruhusen tror jag inte du hittar dem. Någon likvärdig spik finns inte, vad jag vet och akta dig för att använda rund kamspik. De ger sämre avskärande motstånd i virket även om de är bättre ur utdragssynpunkt.
Här en bild på sådana i dimension 60x43.
Tillägg: Jepp! Det är länken du ska följa för hur spiken ska sättas an i grupper.
Fyrkantig båtspik är en vfz. kort trådspik med stort huvud, cirka 4 mm i tvärsnitt eller som en 4-5" spik. De finns i fackhandeln men är kanske inte så vanligt lagerhållna där. Järnhandlaren kan dock ta hem dem åt dig. I byggvaruhusen tror jag inte du hittar dem. Någon likvärdig spik finns inte, vad jag vet och akta dig för att använda rund kamspik. De ger sämre avskärande motstånd i virket även om de är bättre ur utdragssynpunkt.
Här en bild på sådana i dimension 60x43.
Tillägg: Jepp! Det är länken du ska följa för hur spiken ska sättas an i grupper.
Tackar igen!
Stötte på en snickare idag som sa att man bör beställa färdiga takstolar så man får allt rakt och efter alla lagens riktlinjer som tex bärighet och dimensioner men mellan raderna så lät det som att göra det lätt för sig själv.
För om man är noggran och följer dem riktlinjer som gäller så kan man väl och får man väl göra dem själv .
MVH P
Stötte på en snickare idag som sa att man bör beställa färdiga takstolar så man får allt rakt och efter alla lagens riktlinjer som tex bärighet och dimensioner men mellan raderna så lät det som att göra det lätt för sig själv.
För om man är noggran och följer dem riktlinjer som gäller så kan man väl och får man väl göra dem själv .
MVH P
Finns inga hinder mot att göra dina takstolar själv, bara du inte överskrider påkänningarna i virket med de säkerhetsmarginaler som gäller mot brott. I annat fall får du takras och det är både snöpligt och kostsamt förutom den risk du löper för person- och sakskada.
Kräver i så fall att du sätter dig in i konstruktionsberäkning enligt partialkoefficientmetoden enligt Boverkets konstruktionsregler (BKR, regelsamling för konstruktion) + att du kan grunderna i statik och hållfasthetslära. Därför enklare att följa takstolshandboken eller köpa färdiga takstolar.