Underlåtenhet att höra sakägare med flera enligt bestämmelserna i 8 kap 22§ bygglagen betraktas ofta som ett så allvarligt formellt fel att det vid överklagande föranleder att det överklagade beslutet undanröjs. Grannarnas meningsyttrande anses alltså vara ett så viktigt beslutsunderlag att det måste finnas redan i första instans, det vill säga hos byggnadsnämnden.
Likaså har regeringen upphävt ett beslut av byggnadsnämnd på den grunden att nämnden tagit upp och avgjort ett ärende, innan den tid gått ut, som sakägarna fått för att komma in med yttrande.
Även angående instansordningen finns det tydliga skillnader mellan detaljplaneförfarandet och bygglovsprocessen, framför allt sedan ändringen av instansordningen 2003. Idag överprövas detaljplaner av regeringen medan bygglov prövas av allmän förvaltningsdomstol. Förändringen att bygglov utanför detaljplanelagt område inte längre skall prövas av regeringen betyder att man anser att det i de här fallen inte finns ett lika stort intresse av en politisk styrning.
Rätten att komma till tals är en viktig del i plan- och byggprocessen. När PBL (plan- och bygglagen) kom för 20 år sedan fick medborgarinflytandet en stärkt ställning och kraven på processen fram till beslut stärktes.
Rätten att överklaga kan ses som en del av rätten att komma till tals och innebär ett rättighetsskydd. Rätten att överklaga en detaljplan är kopplat till att rätt personer har ansetts berörda under planförfarandet. Rätten att överklaga förvaltningsbeslut kan ske på två olika sätt. Laglighetsprövning kallades tidigare för kommunalbesvär och regleras i 10 kap kommunallagen (KL). Laglighetsprövningen avser formella frågor såsom om beslutet kommit till i laga ordning eller om kommunfullmäktige överskridit sina befogenheter. Beslutet överklagas från kommun till länsrätt därefter till kammarrätt och Regeringsrätten. Det är krav på prövningstillstånd för prövning i kammarrätt och i Regeringsrätten. Domstolen kan endast fastställa eller upphäva det överklagade beslutet.
Vid överklagande av detaljplan är kravet på att delge berörda parter tydligare, regleras i förvaltningslagen, och strängare än vid bygglovsärenden som regleras i bygglagen.
Yrkande på att bygglov upphävs av berörd sakägare sker i andra besvärsinstans dvs Länsstyrelsen och vidare i Länsrätten, Kammarrätten och Regerringsrätten. Byggnadsnämnden kan av sakägare förelagt besvär medge omprövning av bygglov om man bedömer besväret som giltigt, men inte upphäva det.
Anders
källor: Rätten att komma till tals i plan- och byggärenden (uppsats i förvaltningsrätt av Ulrika Magnusson vid Lunds universitet), m fl. källor
Likaså har regeringen upphävt ett beslut av byggnadsnämnd på den grunden att nämnden tagit upp och avgjort ett ärende, innan den tid gått ut, som sakägarna fått för att komma in med yttrande.
Även angående instansordningen finns det tydliga skillnader mellan detaljplaneförfarandet och bygglovsprocessen, framför allt sedan ändringen av instansordningen 2003. Idag överprövas detaljplaner av regeringen medan bygglov prövas av allmän förvaltningsdomstol. Förändringen att bygglov utanför detaljplanelagt område inte längre skall prövas av regeringen betyder att man anser att det i de här fallen inte finns ett lika stort intresse av en politisk styrning.
Rätten att komma till tals är en viktig del i plan- och byggprocessen. När PBL (plan- och bygglagen) kom för 20 år sedan fick medborgarinflytandet en stärkt ställning och kraven på processen fram till beslut stärktes.
Rätten att överklaga kan ses som en del av rätten att komma till tals och innebär ett rättighetsskydd. Rätten att överklaga en detaljplan är kopplat till att rätt personer har ansetts berörda under planförfarandet. Rätten att överklaga förvaltningsbeslut kan ske på två olika sätt. Laglighetsprövning kallades tidigare för kommunalbesvär och regleras i 10 kap kommunallagen (KL). Laglighetsprövningen avser formella frågor såsom om beslutet kommit till i laga ordning eller om kommunfullmäktige överskridit sina befogenheter. Beslutet överklagas från kommun till länsrätt därefter till kammarrätt och Regeringsrätten. Det är krav på prövningstillstånd för prövning i kammarrätt och i Regeringsrätten. Domstolen kan endast fastställa eller upphäva det överklagade beslutet.
Vid överklagande av detaljplan är kravet på att delge berörda parter tydligare, regleras i förvaltningslagen, och strängare än vid bygglovsärenden som regleras i bygglagen.
Yrkande på att bygglov upphävs av berörd sakägare sker i andra besvärsinstans dvs Länsstyrelsen och vidare i Länsrätten, Kammarrätten och Regerringsrätten. Byggnadsnämnden kan av sakägare förelagt besvär medge omprövning av bygglov om man bedömer besväret som giltigt, men inte upphäva det.
Anders
källor: Rätten att komma till tals i plan- och byggärenden (uppsats i förvaltningsrätt av Ulrika Magnusson vid Lunds universitet), m fl. källor
Den av Faidros citerade meningen av AndersL är möjligtvis en tillspetsad formulering. Jag antog att han menade att i de fall i ett äktenskap endast mannen är lagfaren ägare av en fastighet, så är det endast mannen som fått brev om grannemedgivande från kommunen. I ett äktenskap eller partnerskap där enbart den ena är ägare av en fastighet finns det formkrav på att den som icke är ägare måste skriftligt godkänna en försäljning. Något liknande formkrav tror jag Anders L menar bör finnas vid prövning av bygglov.
Men, jag tycker Anders L är lite tvetydig. I stycket nedan för skriver han så här:
"Den aktuella kommunens byggnadsnämnd har under flera år tillämpat rutinen att inte höra samtliga lagfarna ägare i närmaste grannfastighet..."
Inlägget börjar så här.
Underlåtenhet att höra sakägare ...
Även om man inte är lagfaren ägare så är man definitivt alltid sakägare om man bor i grannfastigheten.
Oavsett vad kommunen egentligen menade så har de gjort fel, och enligt mitt förmenande en form av diskriminering och det är väl bra att detta prövas rättsligt.
Men, jag tycker Anders L är lite tvetydig. I stycket nedan för skriver han så här:
"Den aktuella kommunens byggnadsnämnd har under flera år tillämpat rutinen att inte höra samtliga lagfarna ägare i närmaste grannfastighet..."
Inlägget börjar så här.
Underlåtenhet att höra sakägare ...
Även om man inte är lagfaren ägare så är man definitivt alltid sakägare om man bor i grannfastigheten.
Oavsett vad kommunen egentligen menade så har de gjort fel, och enligt mitt förmenande en form av diskriminering och det är väl bra att detta prövas rättsligt.
Mitt studieobjekt handlar om en byggnad som man pekat ut med q. Ett vanprydande hisschackt utbyggt på utsidan är nu i den nya DP lagd på prickad mark. Troligen för att man tänkt sig att återställa fasaden.
Istället väljer byggherren att inreda schacktet till inglasat uterum, tre våningar om 15 kvm. Bygglov är gett och det står angivet att det är en mindre avvikelse för burspråk.
Uterummen bryter av miljön totalt och ger ett konstigt uttryck åt den skyddade byggnaden. Siktlinjer som enligt DP ska finnas tvärs över gårdsplanen är brutna.
I prop. 1985/86:1 s 510 står att för att en byggnad ska betraktas som särkskilt värdefull krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse.
Min fråga är då:
1. Är jag som allmänhet sakägare i frågan eftersom man lägger q på byggnaden och det utgör ett allmänt intresse?
2. Kan en såpass stor tillbyggnad räknas som mindre avvikelse?
Istället väljer byggherren att inreda schacktet till inglasat uterum, tre våningar om 15 kvm. Bygglov är gett och det står angivet att det är en mindre avvikelse för burspråk.
Uterummen bryter av miljön totalt och ger ett konstigt uttryck åt den skyddade byggnaden. Siktlinjer som enligt DP ska finnas tvärs över gårdsplanen är brutna.
I prop. 1985/86:1 s 510 står att för att en byggnad ska betraktas som särkskilt värdefull krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse.
Min fråga är då:
1. Är jag som allmänhet sakägare i frågan eftersom man lägger q på byggnaden och det utgör ett allmänt intresse?
2. Kan en såpass stor tillbyggnad räknas som mindre avvikelse?
Det skulle jag också vara om jag inte hade varit insatt i ärendet. Jag är på objektivitetsprincipens grunder förhindrad att lämna ut aktuella uppgifter som berör ett ärende under prövning.Faidros skrev:
Jag kan däremot tala om omständigheterna som föranlett rättsfallet och de är anmärkningsvärda och har påpekats för mig vara av samhällsintresse. Se gärna även mitt svarsinlägg idag under tråden "bygganisse".
Anders
...denna gång mer abstrakt.
Vid avvikelser ska grannhörande göras men ska inte detta göras även vid mindre avvikelser? Detta är ju också en avvikelse (om än mindre) enl PBL 8 kap. 22§?
Kan man vid åtgärder som är mindre avvikande som inte anses beröra grannar bara låta bli att höra dom eftersom man bedömer att de inte är berörda? Exempelvis byggnation på en kringbyggd gård.
Vem kan upphäva ett sådant bygglov och vem kan väcka frågan?
Hoppas det underlättar för dig Anders och andra som inte är insatta i den specifika frågan!
MVH
ES
Vid avvikelser ska grannhörande göras men ska inte detta göras även vid mindre avvikelser? Detta är ju också en avvikelse (om än mindre) enl PBL 8 kap. 22§?
Kan man vid åtgärder som är mindre avvikande som inte anses beröra grannar bara låta bli att höra dom eftersom man bedömer att de inte är berörda? Exempelvis byggnation på en kringbyggd gård.
Vem kan upphäva ett sådant bygglov och vem kan väcka frågan?
Hoppas det underlättar för dig Anders och andra som inte är insatta i den specifika frågan!
MVH
ES
Så vitt jag förstår så skall grannar höras oavsett om ändringen av huset är synlig från grannen eller ej. Det gäller även om själva ändringen i sig inte innebär någon avvikelse. Huset kan vara behäftat med en avvikelse sedan tidigare.
Typ du har ett hus som är 5kvm för stort, du vill ändra fasaden, ex. ett nytt fonster, då skall det till ett grannemedgivande, efterssom det "nya" huset likväl som det "gamla" har en avvikelse.
I det läget är det väl iofs sannolikt att nämnden kör över en ev grannes protest.
Typ du har ett hus som är 5kvm för stort, du vill ändra fasaden, ex. ett nytt fonster, då skall det till ett grannemedgivande, efterssom det "nya" huset likväl som det "gamla" har en avvikelse.
I det läget är det väl iofs sannolikt att nämnden kör över en ev grannes protest.
Denna tråden var intressant då vi idag insåg att ett grannhus var drygt 20% högre än vad planbestämmelsen säger. Vi har gått och funderat på varför det skiljer sig åt från andra hus i området... (det är nybyggt, ej helt klart invändigt)
Vi har inte fått några papper på att det skulle avvika från planen. Vi hade ALDRIG godkänt denna avvikelse.
Måtten på huset står men på bilden på höjden hade annan skala så när man mätte den men den normala skalan så blev det lagom högt... Så först ansåg den på byggnadskontoret att det var inom plan tills vi påpekade men dessa siffror säger ju annat.
Så det var ju bara för dem att säga, ja detta avviker kraftigt och ni borde blivit tillfrågade.
Vad F-n gör man? Skall man behöva springa runt och mäta var folk bygger för att man inte skall få felaktiga hus runt om kring sig.
Vad har vi för rättigheter nu?
Vi har inte fått några papper på att det skulle avvika från planen. Vi hade ALDRIG godkänt denna avvikelse.
Måtten på huset står men på bilden på höjden hade annan skala så när man mätte den men den normala skalan så blev det lagom högt... Så först ansåg den på byggnadskontoret att det var inom plan tills vi påpekade men dessa siffror säger ju annat.
Så det var ju bara för dem att säga, ja detta avviker kraftigt och ni borde blivit tillfrågade.
Vad F-n gör man? Skall man behöva springa runt och mäta var folk bygger för att man inte skall få felaktiga hus runt om kring sig.
Vad har vi för rättigheter nu?
Av din redogörelse förefaller det som att förvaltningens handläggare förelagt felaktiga uppgifter i bygglovhandlingar till byggnadsnämnden som vilseletts inför prövningen av bygglov. Handläggaren har därmed begått ett tjänstefel vilket bör påtalas till kommunledningen. Den angivna höjdavvikelsen kan inte betraktas som mindre avvikelse i planbestämmelsen.
Anders
Anders