Är det rimligt att göra trävirke av egen skog för att bygga en Bolundare? Det finns såg i närheten och hyvelmöjligheter. Kan det bli ekonomiskt lönsamt om man behöver hjälp med avverkning och kortare transport? Hur länge måste timret och det sågade virket torka efter avverkningen före användningen?
 
V Vingårdsmannen skrev:
Är det rimligt att göra trävirke av egen skog för att bygga en Bolundare? Det finns såg i närheten och hyvelmöjligheter. Kan det bli ekonomiskt lönsamt om man behöver hjälp med avverkning och kortare transport? Hur länge måste timret och det sågade virket torka efter avverkningen före användningen?
ekonomiskt beror väll på hur man värderar tid och eget arbete. Ofta är egensågat virke valt med omsorg av bättre kvalité kan vara mer tättvuxet än det man hittar i en vanlig bygghandel. Men det är en hel del jobb, Virket ska ströläggas och staplas efter sågning. Hur länge virket ska torka beror på jag brukar torka vanligt byggvirke oftast om jag sågar det på vårvintern så är det oftast byggtorrt på sensommaren hösten.
 
  • Gilla
heimlaga
  • Laddar…
Kan säga att personligen så bygger jag själv hellre med egensågat virke av tättvuxen furu eller gran . Än köper bygghandlarnas dyra skitvirke. Jag hade aldrig haft råd att bygga så mycket som jag gör på min gård om jag skulle köpt allt virke.
 
  • Gilla
heimlaga och 1 till
  • Laddar…
H _hemmasnickaren skrev:
Kan säga att personligen så bygger jag själv hellre med egensågat virke av tättvuxen furu eller gran . Än köper bygghandlarnas dyra skitvirke. Jag hade aldrig haft råd att bygga så mycket som jag gör på min gård om jag skulle köpt allt virke.
Tack för det! Jo, det är mycket skräpvirke på en del byggvaruhus.
H _hemmasnickaren skrev:
ekonomiskt beror väll på hur man värderar tid och eget arbete. Ofta är egensågat virke valt med omsorg av bättre kvalité kan vara mer tättvuxet än det man hittar i en vanlig bygghandel. Men det är en hel del jobb, Virket ska ströläggas och staplas efter sågning. Hur länge virket ska torka beror på jag brukar torka vanligt byggvirke oftast om jag sågar det på vårvintern så är det oftast byggtorrt på sensommaren hösten.
Ok, då får man hoppas på lagom luftfuktighet om man ska klara det på ett halvår men det kanske går då.
 
V Vingårdsmannen skrev:
Är det rimligt att göra trävirke av egen skog för att bygga en Bolundare? Det finns såg i närheten och hyvelmöjligheter. Kan det bli ekonomiskt lönsamt om man behöver hjälp med avverkning och kortare transport? Hur länge måste timret och det sågade virket torka efter avverkningen före användningen?
Ja det är rimligt.
Om det är ekonomiskt lönsamt utan egen arbetsinsats varken i skogen, vid transport, på sågverket, vid stabb läggning kan man verkligen betvivla. Om man ska köpa in samtliga tjänster och betala för det samt skatt och moms är det kanske lika bra att köpa färdigt hus? Titta på Ca-boden eller Lundqvist trävaru, de brukar ha konkuranskraftiga priser.
Virke lufttorkar en tum per år kan man förenklat säga, entumsbräder sågade och strölagda i Mars/April går fint att spika upp på fasad nu, reglar och plank med tvåtums tjocklek tycker jag behöver till midsommar nästa år innan jag vill bygga in dem i ett golv eller vägg i ett isolerat hus.
 
Att tänka på om man behöver hyvlat är att det måste torka innan det hyvlas.

Sen är det viktigt var stapeln står vid torkning...
Högt, smalt och fritt så det kan blåsa igenom bra.

/ATW
 
Brukar göra mina virkestaplar max 1-1.2 meter breda för att luften ska komma åt. Inte stapla i direkt sol läge gärna i lite halvskugga men på en blåsig plats. En fördel att inte göra för breda virkespaket är att dom täcks med en plåtbredd vanlig takplåt. Brukar lägga lite tjockare strön med kanske var 8-10 virkeslängder . Då kan man lätt med traktor med pallgafflar lyfta i väg virket när man ska göra något med det.
 
H _hemmasnickaren skrev:
Brukar göra mina virkestaplar max 1-1.2 meter breda för att luften ska komma åt. Inte stapla i direkt sol läge gärna i lite halvskugga men på en blåsig plats. En fördel att inte göra för breda virkespaket är att dom täcks med en plåtbredd vanlig takplåt. Brukar lägga lite tjockare strön med kanske var 8-10 virkeslängder . Då kan man lätt med traktor med pallgafflar lyfta i väg virket när man ska göra något med det.
Tack, jättebra råd. Det gäller att tänka framåt, t ex nästa stegs transport.
 
F fribygg skrev:
Ja det är rimligt.
Om det är ekonomiskt lönsamt utan egen arbetsinsats varken i skogen, vid transport, på sågverket, vid stabb läggning kan man verkligen betvivla. Om man ska köpa in samtliga tjänster och betala för det samt skatt och moms är det kanske lika bra att köpa färdigt hus? Titta på Ca-boden eller Lundqvist trävaru, de brukar ha konkuranskraftiga priser.
Virke lufttorkar en tum per år kan man förenklat säga, entumsbräder sågade och strölagda i Mars/April går fint att spika upp på fasad nu, reglar och plank med tvåtums tjocklek tycker jag behöver till midsommar nästa år innan jag vill bygga in dem i ett golv eller vägg i ett isolerat hus.
betyder det att man kan planhyvla och rikta virket efter ett drygt halvår om det är torkat luftigt etc ?
 
V Vingårdsmannen skrev:
betyder det att man kan planhyvla och rikta virket efter ett drygt halvår om det är torkat luftigt etc ?
Varför hyvla virke för husbyggnation? Vanligt resvirke och ytterpanel behöver knappast hyvlas.
 
F fribygg skrev:
Varför hyvla virke för husbyggnation? Vanligt resvirke och ytterpanel behöver knappast hyvlas.
Håller förstås med men jag skulle vilja ha eget hyvlat virke till innergolv och en del vägg panel inomhus. Eventuellt även till innertak.
 
V Vingårdsmannen skrev:
Håller förstås med men jag skulle vilja ha eget hyvlat virke till innergolv och en del vägg panel inomhus. Eventuellt även till innertak.
Har du eget virke i tillräckligt hög kvalité och ett lokalt träförädlingsföretag som kan förädla åt dig för överkomliga pengar förstår jag det mycket väl.
 
Min erfarenhet är att det är mycket god ekonomi i att förädla eget virke men det kräver vissa förutsättningar:
-Egen arbetsinsats. Eget arbete är fritt från moms och företagarförsäkringar och pendlingskostnader och administrativakostnader och inkomstskatt. I och med att de insparade pengarna är nettoinkomst så blir lönsamheten bra även om timlönen ser dålig ut. Skall man först tjäna in pengarna på förtjänstarbete och sedan betala pendling och inkomstskatt på det och sedan betala moms och företagarförsäkring och bokföringskostnad åt någon annan som gör arbetet så blir det väldigt många timmar man måste arbeta själv för att få en timmes arbete gjort i skogen.
För att få lönsamhet i eget virke är det en absolut förutsättning att man barkar och stabbar virket själv efter sågningen och nästan en förutsättning att man hugger i alla fall en stor del av virket själv. Ibland kan man komma över småpartier stock för skogsbolagens inköpspriser som sannerligen inte ger timlön åt någon huggare och då kan det löna sig att såga virke utan att ha huggit i skogen själv.

-Tillgång till sågverk. Att leja på sågningen av en riktig sågare med riktig blocksåg är kostnadseffektivare än att hålla på med något hobbysågverk. Det minst kostnadseffektiva är såna där motorsågsbaserade apparater. Även om man ofta behöver få ihop 3 man som kan hjälpa sågaren vid sågningen så blir det färre mantimmar per traktorlass virke med en bra blocksåg.

-Tillgång till utrustning för utkörning och transport till och från sågen. En duktig maskinförare med en bra fyrhjulsdriven traktor och griplastarvagn är så otroligt effektiv att även om timtaxan är hög så kan man leja på utkörningen om man inte har egen utrustning.
Själv kör jag ut det allra mesta själv med traktor och vajerkran men i mer lättillgänglig skog med utrymme för större traktorer skulle det nästan gå på ett ut ekonomiskt att köra ut själv med sådana grejor eller leja på utkörningen av någon som har kraftigare och modernare grejor.
Vinschning och lunning lönar sig inte att leja på om terrängen kräver sådana metoder. Fast där räcker det med en liten gammal traktor med vinsch för att få arbetet gjort. Billiga maskiner. Har man inte egna kanske man får låna av någon bybo i utbyte med arbetshjälp med ved eller sågning eller liknande.
Har man inte egna traktorkärror tillräckligt att lasta på vid sågen så brukar det inte vara något problem att låna ihop kärror i byn. Alla utom storbönderna behöver ju själva låna kärror när de skall såga. Virket som kommer av sågen skall lastas direkt på kärra och köras hem och stabbas direkt av kärran annars arbetar man ihjäl sig.
Fyrhjulingar är ingenting att satsa på om man vill få skogsarbete gjort kostnadseffektivt. Min Massey-Ferguson 165 med vajerkran och boggikärra med fällbara stakar kostade betydligt mindre än ett fyrhjulingsekipage och uträttar mer arbete i timmen till lägre kostnad även när man räknar in verkstadstimmarna och reservdelarna som krävs för att hålla igång 50 år gammal utrustning. Trots min dåliga arbetseffektivitet med min urmodiga utrustning.
Jag lastar och kör ett lass på samma tid som en duktig förare med fyrhjulsdriven traktor och griplastarvagn lastar och kör två eller i extremfall tre lass som dessutom är två och en halv gånger så stora som mina stocklass. En sådan kör alltså ut fem eller i extremfall 7,5 gånger den virkesmängd som jag kör ut per arbetsdag i likadan terräng. Jag har inga exakta siffror på fyrhjulingar man grovt räknat har de alltid mindre än halva min arbetseffektivitet.
 
  • Gilla
tompaah7503 och 4 till
  • Laddar…
H heimlaga skrev:
Min erfarenhet är att det är mycket god ekonomi i att förädla eget virke men det kräver vissa förutsättningar:
-Egen arbetsinsats. Eget arbete är fritt från moms och företagarförsäkringar och pendlingskostnader och administrativakostnader och inkomstskatt. I och med att de insparade pengarna är nettoinkomst så blir lönsamheten bra även om timlönen ser dålig ut. Skall man först tjäna in pengarna på förtjänstarbete och sedan betala pendling och inkomstskatt på det och sedan betala moms och företagarförsäkring och bokföringskostnad åt någon annan som gör arbetet så blir det väldigt många timmar man måste arbeta själv för att få en timmes arbete gjort i skogen.
För att få lönsamhet i eget virke är det en absolut förutsättning att man barkar och stabbar virket själv efter sågningen och nästan en förutsättning att man hugger i alla fall en stor del av virket själv. Ibland kan man komma över småpartier stock för skogsbolagens inköpspriser som sannerligen inte ger timlön åt någon huggare och då kan det löna sig att såga virke utan att ha huggit i skogen själv.

-Tillgång till sågverk. Att leja på sågningen av en riktig sågare med riktig blocksåg är kostnadseffektivare än att hålla på med något hobbysågverk. Det minst kostnadseffektiva är såna där motorsågsbaserade apparater. Även om man ofta behöver få ihop 3 man som kan hjälpa sågaren vid sågningen så blir det färre mantimmar per traktorlass virke med en bra blocksåg.

-Tillgång till utrustning för utkörning och transport till och från sågen. En duktig maskinförare med en bra fyrhjulsdriven traktor och griplastarvagn är så otroligt effektiv att även om timtaxan är hög så kan man leja på utkörningen om man inte har egen utrustning.
Själv kör jag ut det allra mesta själv med traktor och vajerkran men i mer lättillgänglig skog med utrymme för större traktorer skulle det nästan gå på ett ut ekonomiskt att köra ut själv med sådana grejor eller leja på utkörningen av någon som har kraftigare och modernare grejor.
Vinschning och lunning lönar sig inte att leja på om terrängen kräver sådana metoder. Fast där räcker det med en liten gammal traktor med vinsch för att få arbetet gjort. Billiga maskiner. Har man inte egna kanske man får låna av någon bybo i utbyte med arbetshjälp med ved eller sågning eller liknande.
Har man inte egna traktorkärror tillräckligt att lasta på vid sågen så brukar det inte vara något problem att låna ihop kärror i byn. Alla utom storbönderna behöver ju själva låna kärror när de skall såga. Virket som kommer av sågen skall lastas direkt på kärra och köras hem och stabbas direkt av kärran annars arbetar man ihjäl sig.
Fyrhjulingar är ingenting att satsa på om man vill få skogsarbete gjort kostnadseffektivt. Min Massey-Ferguson 165 med vajerkran och boggikärra med fällbara stakar kostade betydligt mindre än ett fyrhjulingsekipage och uträttar mer arbete i timmen till lägre kostnad även när man räknar in verkstadstimmarna och reservdelarna som krävs för att hålla igång 50 år gammal utrustning. Trots min dåliga arbetseffektivitet med min urmodiga utrustning.
Jag lastar och kör ett lass på samma tid som en duktig förare med fyrhjulsdriven traktor och griplastarvagn lastar och kör två eller i extremfall tre lass som dessutom är två och en halv gånger så stora som mina stocklass. En sådan kör alltså ut fem eller i extremfall 7,5 gånger den virkesmängd som jag kör ut per arbetsdag i likadan terräng. Jag har inga exakta siffror på fyrhjulingar man grovt räknat har de alltid mindre än halva min arbetseffektivitet.
Tack för alla goda råd. Det inspirerar till att gå vidare med planerna men det blir till att kavla upp armarna och tänka långsiktigt och klokt.
 
Har inte skog, men tomt som är minst sagt uppvuxen. Dvs 10x gran (diam 12-20”) sen 7-10st tall ( samma storlek som granen. 4x ek, där storleken är 20-25” diam. Är det värt att försöka skapa lite virke av detta? Min tid är gratis i denna kalkyl. Gissar att det är nära omöjligt att få något precist svar, är mera sugen på att bygga av eget virke. Finns sedan stora mängder både asp och björk, men det får bli ved.
 
  • Gilla
Vingårdsmannen
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.