Har just fått ett takbyte påbörjat på ett hus från 1900, med eternittak och takspån ("sticketak") under. Det nya taket blir betongpannor.

Idag satte de igång med att riva bort det gamla eternittaket. Sedan togs den gamla bärläkten bort, men den gamla ströläkten sparades. Den verkar sitta ovanpå spåntaket. Sedan satte de dit en diffusionstät underlagsduk "Vison Bison luft- och ångspärr" på den gamla ströläkten och spikade fast en ny ströläkt ovanpå duken. Det är så långt bygget har kommit nu.

Det jag undrar är om detta låter rätt? För mig som lekman låter det fel med en diffusiontät duk i princip direkt på takspånet. Kommer inte kondens att bildas på dukens undersida, och därmed kommer takspånet suga upp kondensen? Borde det inte vara en diffusionsöppen duk, eller att den diffusionstäta duken sitter "längre ut" från takspånet så kondens kan rinna ner på insidan av den istället för att sugas upp av takspånet? Det fanns ju en (minst) dubbelt så stor luftspalt mellan eterniten och spåntaket tidigare (ströläkt+bärläkt). Eller kommer eventuell kondense att hamna någon helt annanstans?

Vinden är sparsamt isolerad, tror det ligger nån gammal mineralull från 60-talet på andra våningens innertak (dvs. vindens "golv"), men ingen isolering i själva yttertaket. Man ser takspånet från sidovindarna. Huset är som sagt gammal men friskt, det har självdrag och endast en ventilationskanal i badrummet (utan fläkt).

Kan inte se så bra hur nära spånet duken sitter, men tycker den verkar ligga emot spånet på en hel del ställen, framförallt på mitten mellan varje ströläkt.

Men som sagt, jag är lekman, så kanske är allt i sin ordning. Vore skönt med en "second opinion" av en oberoende part (forumet).
 
Redigerat:
Det är ingen skillnad mot att lägga en underlagspapp på ett råspontstak. Pappen är också diffusionstät. Det viktiga är att sticketaket i ditt fall är luftat på undersidan. Duken är ju själva tätskiktet så det är viktigt att vatten som kommer ut på den kan rinna av. Duken bör vara spänd men taklutningen spelar självklart roll. Med ett gammalt spåntak bör den vara i närheten av 45°, så det är nog ingen ko på isen.
 
J justusandersson skrev:
Det är ingen skillnad mot att lägga en underlagspapp på ett råspontstak. Pappen är också diffusionstät. Det viktiga är att sticketaket i ditt fall är luftat på undersidan. Duken är ju själva tätskiktet så det är viktigt att vatten som kommer ut på den kan rinna av. Duken bör vara spänd men taklutningen spelar självklart roll. Med ett gammalt spåntak bör den vara i närheten av 45°, så det är nog ingen ko på isen.
Ok tack för svaret!

Blev nyfiken på hur kondens egentligen fungerar på vinden/taket. I väggarna är det ju isolering, men taket är ju oisolerat. Är tanken att vinden är såpass ventilerad att fuktig luft som stiger upp inifrån helt enkelt blåser ut via takfot eller någon annanstans?

Kan tillägga att huset hade oljepanna med murad skorsten fram till 2005, sedan dess har det varit jordvärme och skorstenen har ej använts. Har för mig att det är en klassisk källa till problem, men då borde det väl märkts inte minst på sticketaket? Det verkar se friskt ut förutom allra längst ner vid takfoten.
 
Kondens (= vattenånga som frigjorts från luften) uppstår när varm luft blir avkyld. Luftens förmåga att binda vattenånga är nämligen beroende av dess temperatur. Standardlösningen är då att ventilera bort fukten. I ett varmt rum med fönster med enkelglas kommer kondenseringen att ske på själva glasrutans insida om det är kallt ute. Ett spåntak leder inte kyla lika bra så då blir effekten på spånets insida inte lika tydlig. Det är svårt att förklara detta enkelt eftersom det finns fler parametrar när det gäller en vind. Med gammaldags fönster med lösa innanbågar gäler det dels att ha tätning mellan innanbågarna och karmen, dels att ha luftspringor mellan ytterbågarna och karmen, för att slippa kondens.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.