Nja, bara sammanhållen bebyggelse räcker inte, men det ska finnas så många byggnader i området att bygglov behövs.
Så uppfyller man precis definitionen för sammanhållen bebyggelse kan man klara sig utan bygglov
Personligen skulle jag vara intresserad av att veta hur mycket detta kostar samhället i form av försäkringar, materialskador och i värsta fall olyckor och sjukvård. Det gäller både bygglovsbefriade åtgärder och svartbyggen.
Det är naturligtvis ingen garanti för att det blir rätt bara för att det ska skickas in lov eller anmälan, men tvingas man ta fram k-ritningar på tak så kanske man inser att de tänka 45x70 reglarna på cc 1200 inte håller för snön över uteplatsen eller om det påtalas att det kan vara lämpligt att brandavskilja bostadshuset från traktorgaraget så man kanske hinner rädda bostadshuset i händelse av brand.
Såklart nästan omöjligt att få fram statistik på, men jag tycker ändå det skulle vara intressant.
Det är naturligtvis ingen garanti för att det blir rätt bara för att det ska skickas in lov eller anmälan, men tvingas man ta fram k-ritningar på tak så kanske man inser att de tänka 45x70 reglarna på cc 1200 inte håller för snön över uteplatsen eller om det påtalas att det kan vara lämpligt att brandavskilja bostadshuset från traktorgaraget så man kanske hinner rädda bostadshuset i händelse av brand.
Såklart nästan omöjligt att få fram statistik på, men jag tycker ändå det skulle vara intressant.
Händer det verkligen så mycket olyckor med felbyggda privata bostäder?
Då känns det väl värre med stora sporthallar, köpcentra osv, som höll på att rasa ihop för ett par år sedan när det var lite mer snö än vanligt. Hur har man kunnat få bygga så dåligt? I Sverige. Det är ju sånt som "bara" händer i U-länder.
Då känns det väl värre med stora sporthallar, köpcentra osv, som höll på att rasa ihop för ett par år sedan när det var lite mer snö än vanligt. Hur har man kunnat få bygga så dåligt? I Sverige. Det är ju sånt som "bara" händer i U-länder.
Det är faktiskt fascinerande med tanke på alla säkerhetsmarginaler och påslag som används vid konstruktionsberäkningar. Och det är som sagt ingen garanti för att det inte blir fel ändå, men jag skulle ändå vilja veta vad ren okunskap och byggfusk som hade kunnat undvikas kostar samhället.H hempularen skrev:
Om inte annat är det ju en viktig parameter för att bedöma om man kan lätta på regelverket eller om det ska vara striktare
Jag lämnade in bygglov, betalade, fick allt godkänt.
Jag är helt säker på att vi som inte behöver bygglov, bygger minst lika bra utan.
Vi bor som sagt inte i detaljplanerat område.
Sommarstugeägarna behöver bygglov.
Mvh P-A
Jag är helt säker på att vi som inte behöver bygglov, bygger minst lika bra utan.
Vi bor som sagt inte i detaljplanerat område.
Sommarstugeägarna behöver bygglov.
Mvh P-A
Vad var det för bygglov?
Hus, komplementbyggnad, tillbyggnad?
Hus, komplementbyggnad, tillbyggnad?
Jag betalade för tillbyggnad, två våningar.harry73 skrev:
Lämnade in ritningar, hade möte med ansvarige och gick igenom vissa ändringar.
Fick kritik över felaktig kalkyl, men höll den, låg drygt 300k för lågt enligt dem.
Mvh P-A
Det kommer nog bli svårare och bättre kontroller inom detta i framtiden. Jag vet att min kommun jobbar hårt med tekniken inom kartering, laserscanning för att sedan nyttja systemen för hitta svartbyggen.
Anledningen till att så många plåtkonstruktioner höll på att rasa ihop för extra snön var att man tog lägsta budet vid anbud och för att få det att gå ihop tog då byggföretaget den lägsta godtagbara standarden för hållfasthetsberäkningen (dessa har sedan dess kraftigt ökats) och sen hände det nog att inköp naggade lite i kanten på materialvalet när det skulle köpas in.
Bra fråga. Väldigt många är antagligen svaret.
Om man som tankeexperiment åker runt i landet och föreställer sig att allt man ser, som någon byggt sedan PBL infördes på 1980-talet, motsvaras av ett ärende inne på respektive kommun, kommer man att bli besviken. Det finns också mängder med projekt som sorterar under PBL, men som inte är bostäder: carport, pooler, uppfarter, utebelysning. Alla dessa projekt samlas allmänt under det mycket vidlyftiga begreppet anläggning, d v s i princip allt annat än bostäder.
Byggda anläggningar i mark kan dessutom lika gärna beröra t ex Vägverket (RIP), som Banverket som Boverket. Enda anledningen till varför dessa verk, och många andra med dem, inte lägger sig i privat bostadsproduktion, är att kommunerna enligt PBL tilldelats exklusivt ansvar för att övervaka allt bostadsbyggande. De har s a s första tjing. Men PBL gäller allt byggande.
Allt bostadsbyggande i Sverige är alltså undantaget från granskning av andra myndigheter än Boverket. Det står ingenting i PBL om totalentreprenader, elsäkerhetsregler, eurokoder, eller betongbestämmelser. För dessa byggföreteelser finns det helt andra regelverk. Man kan därför säga att själva Plan- och Bygglagen är ett undantag i sig självt, från övriga regelverk.
Nu, tillbaka till din fråga. Jag antar i o f s att du menar tillbyggnader av bostäder. Men även för dessa finns det frågor inbakat i PBL, som alltså är en lagstiftning som väldigt mycket förlitar sig på undantag. Det långa svaret är alltså: det kommer, med nuvarande bygglagstiftning, inte ens att gå att ta reda på antalet. Det är tekniskt sett en omöjlighet, efter som det skulle innebära att alla som bygger frivilligt rapporterar in detta och det enbart för statistikens skull, till att börja med.
Det finns runt om i världen massor med exempel på extremt bygglovsbefriade zoner, där myndigheternas insyn är lika med noll. Det finns hela countyn i både i USA, Kanada, Australien och så vidare, där myndigheterna, lagstiftarna, helt har släppt kontrollen och det enda du behöver göra, är att köpa tomten och sätta i gång. Precis som i spelet Monopol. Jag tror inte vi vill ha det riktigt så laglöst i Sverige.
Om man som tankeexperiment åker runt i landet och föreställer sig att allt man ser, som någon byggt sedan PBL infördes på 1980-talet, motsvaras av ett ärende inne på respektive kommun, kommer man att bli besviken. Det finns också mängder med projekt som sorterar under PBL, men som inte är bostäder: carport, pooler, uppfarter, utebelysning. Alla dessa projekt samlas allmänt under det mycket vidlyftiga begreppet anläggning, d v s i princip allt annat än bostäder.
Byggda anläggningar i mark kan dessutom lika gärna beröra t ex Vägverket (RIP), som Banverket som Boverket. Enda anledningen till varför dessa verk, och många andra med dem, inte lägger sig i privat bostadsproduktion, är att kommunerna enligt PBL tilldelats exklusivt ansvar för att övervaka allt bostadsbyggande. De har s a s första tjing. Men PBL gäller allt byggande.
Allt bostadsbyggande i Sverige är alltså undantaget från granskning av andra myndigheter än Boverket. Det står ingenting i PBL om totalentreprenader, elsäkerhetsregler, eurokoder, eller betongbestämmelser. För dessa byggföreteelser finns det helt andra regelverk. Man kan därför säga att själva Plan- och Bygglagen är ett undantag i sig självt, från övriga regelverk.
Nu, tillbaka till din fråga. Jag antar i o f s att du menar tillbyggnader av bostäder. Men även för dessa finns det frågor inbakat i PBL, som alltså är en lagstiftning som väldigt mycket förlitar sig på undantag. Det långa svaret är alltså: det kommer, med nuvarande bygglagstiftning, inte ens att gå att ta reda på antalet. Det är tekniskt sett en omöjlighet, efter som det skulle innebära att alla som bygger frivilligt rapporterar in detta och det enbart för statistikens skull, till att börja med.
Det finns runt om i världen massor med exempel på extremt bygglovsbefriade zoner, där myndigheternas insyn är lika med noll. Det finns hela countyn i både i USA, Kanada, Australien och så vidare, där myndigheterna, lagstiftarna, helt har släppt kontrollen och det enda du behöver göra, är att köpa tomten och sätta i gång. Precis som i spelet Monopol. Jag tror inte vi vill ha det riktigt så laglöst i Sverige.
Jag bor utanför detaljplan, och byggde ett garage som komplementhus utan någon kontakt alls med kommunen, två år senare när jag tittar i lantmäteriets databas ser jag garaget finns med som byggnad på tomten, så viss övervakning finns.
Utanför detaljplan och utanför samlad bebyggelse behöver du inte heller ha bygglov eller göra en bygganmälan. Så du gjorde helt rätt.P Plutus skrev:
Jag gjorde en attefallsutbyggnad, då behövs inget bygglov men man måste ansöka om startbesked. Både billigare och enklare men får endast bygga max 15m2, mitt bygge blev 15,49m2 
Har även byggt en mindre redskapsbod på ca 6m2 (det stod en där innan men den var nog bara 1,5m2) på tomten och bredvid detta så blev det ett skärmtak på 4m2, dessa är inte anmälda alls då de står precis intill tomtgräns, men grannen har godkänt.
Min gissning är väl att 90% ansöker om bygglov i tätbebyggt område och 60% max på landet.
Har även byggt en mindre redskapsbod på ca 6m2 (det stod en där innan men den var nog bara 1,5m2) på tomten och bredvid detta så blev det ett skärmtak på 4m2, dessa är inte anmälda alls då de står precis intill tomtgräns, men grannen har godkänt.
Min gissning är väl att 90% ansöker om bygglov i tätbebyggt område och 60% max på landet.
Här har du missförstått något. Gränsen är inte 15 kvm men 15,0 kvm. Så din utbyggnad är officiellt inte en bygglovsbefriad attefallsbyggnad, men en lovpliktig utbyggnad.Stefflo skrev:
Nu har kommunen godkänt din bygganmälan och get dig startbesked och slutbesked, så kommunen kommer säkert inte självmant klaga, men skulle en granne anmäla din utbyggnad som svartbygge, vet jag inte vad som händer. Här finns det inget lagligt utrymme för mindre avvikelser