F fribygg skrev:
Du kan väl timmra en stomme på natursten, det är väl byggnadens totala energiförbrukning du måste isolera och dimensionera för?
Vad har detaljplanen för krav som gör att du inte kan designa tillbygget om du vill?
Byggarean.
Jag har rivit ett 25 kvm förråd för att få loss 25 kvm byggarea. Istället har jag satt upp en friggebod på 15 kvm - som inte räknas. När jag har gjort 25 kvm utbyggnad får jag göra ytterligare 15 kvm attefallstillbyggnad - som inte räknas. Om jag vill får jag sen bygga 30 kvm attefallshus - som inte räknas. Spännande!
Men nu har jag bara dessa 25 kvm att tillgå enligt detaljplanen, och då kan jag inte ha tjocka väggar. En timmerstomme med godkänt u-värde blir för tjock, det blir ingen boarea kvar.
 
B Bor i trähus från 1920 skrev:
Byggarean.
Jag har rivit ett 25 kvm förråd för att få loss 25 kvm byggarea. Istället har jag satt upp en friggebod på 15 kvm - som inte räknas. När jag har gjort 25 kvm utbyggnad får jag göra ytterligare 15 kvm attefallstillbyggnad - som inte räknas. Om jag vill får jag sen bygga 30 kvm attefallshus - som inte räknas. Spännande!
Men nu har jag bara dessa 25 kvm att tillgå enligt detaljplanen, och då kan jag inte ha tjocka väggar. En timmerstomme med godkänt u-värde blir för tjock, det blir ingen boarea kvar.
Då får du välja att isolera andra delar av byggnaden, golv, tak och fönsters u värde får du välja så det passar ihop enegimässigt med de väggar du önskar.

Lyckas du inte själv dimensionera ta hjälp av en konstruktör, känns nuvarande regler för dyra och krångliga har du väl egentligen bara tre val.
*1 statusquo, låt allt vara som det är
*2 flytta, hitta ett annat hus som bättre svarar mot dina behov
*3 bortse från reglerna, har huset funkat i hundra år utan bygglov kan du nog bygga till i samma stil och med samma mtrl utan kommunens dyrbara välsignelse, efter tio år preskriberas svartbyggen
 
Nej då, jag fixar det här! Nu är jag bara ute efter sunda materialval till de lösningar jag har. Och då funderade jag på vilka som var sunda, helst hade jag önskat en lista - men Oldboy har rätt, det gäller att stoppa elefanterna och sila hyfsat med mygg. Då undrar jag om en vindskiva (Hunton vindtät 25 mm, för att vara exakt) med asfalt är en elefant som krossar mig eller bara en mygga som surrar irriterande fast utan att bitas?
 
Sannolikt är det bara en mygga...

Varför välja mtrl som du inte vet nått om och som inte är provade och visat sig fungera väl på platsen?
Misstaget att välja oprövade produkter har tiotusentals husägare gjort före dig, varför ska du göra om deras misstag?

Kopiera det som fungerar i nuvarande konstruktion, välj bort de mtrl som visat sig vara hälsofarliga eller onödigt giftiga för sitt användningsområde, var skeptisk till mtrl och metoder som är nya och oprövade.
Välj bort mtrl som visat sig mindre bra, jag tänker på plast, tryckimpregnerat och kreosot. De ämnena kanske har speciella användlningsområden där de är överlägsna men de är inte nödvändiga i en tillbyggnad på ett 20tals hus
Sten, massivträ, board, papp, glas, tegel, blankspik bläckplåt gjutjärn, galvplåt, koppar, mässing, linoleum, cement och betong har provats under så lång tid att man rätt använt kan säga att de fungerar i ett småhus. Kompletterar man med såpa, linolja, tjära och slamfärg kan man med rätt virkesval bygga lika bra hus i dag som för hundra år sedan.
 
  • Gilla
Lilllen
  • Laddar…
För mig är asfaboard ett givet val. Det är robustare och ngt mer gnagarovänligt än vindpapp/vindduk. Dessutom känns det bra och rätt med lite isolerande egenskaper utanpå träreglarna.

Det hade känts ännu bättre om det hette tjärboard istf asfaboard.

Ett motsvarande alt bör vara oljeboard, som normalt här i Sverige är impregnerat med tallolja. Nackdelen med oljeboard är att den lätt bubblar sig när fukt får den att svälla. Därför måste den tätspikas, vilket i sin tur kräver typ råspont som underlag.

Bytte panel på en gavel häromåret. Byggd 1980 med asfaboard som vindskydd och panelen spikad direkt mot asfaboarden. Trots en extremt väderutsatt gavel (sydväst) med dålig precision i den ursprungliga paneluppsättningen med glipor t ex mellan en fasadbräda och ett fönster, samt en del spiralmakaronvridna brädor som gav stora springor in till asfaboarden, så var asfaboarden intakt. Den var dock spröd och gick lätt sönder när vi demonterade panelen. Inget mögel syntes och ingen dålig lukt. Glasullsisoleringen under var som ny.
Så, även om asfaltsimpregneringen kanske är tveksam ur miljö- och hälsosynpunkt så sitter den på utsidan och är robust och långlivad, samt orsakar inga skador på omkringliggande mtrl eller ger hälsovådliga effekter av att långvarigt sitta utanför sitt specificerade funktionsområde.
Om den nya panelen, med minimal luftspalt, fortsätter att vara i gott skick så inte sol och regn kommer åt den nya asfaboarden så bör den kunna hänga med kanske uppåt 100 år.
 
Oldboy Oldboy skrev:
För mig är asfaboard ett givet val. Det är robustare och ngt mer gnagarovänligt än vindpapp/vindduk. Dessutom känns det bra och rätt med lite isolerande egenskaper utanpå träreglarna.

Det hade känts ännu bättre om det hette tjärboard istf asfaboard.

Ett motsvarande alt bör vara oljeboard, som normalt här i Sverige är impregnerat med tallolja. Nackdelen med oljeboard är att den lätt bubblar sig när fukt får den att svälla. Därför måste den tätspikas, vilket i sin tur kräver typ råspont som underlag.

Bytte panel på en gavel häromåret. Byggd 1980 med asfaboard som vindskydd och panelen spikad direkt mot asfaboarden. Trots en extremt väderutsatt gavel (sydväst) med dålig precision i den ursprungliga paneluppsättningen med glipor t ex mellan en fasadbräda och ett fönster, samt en del spiralmakaronvridna brädor som gav stora springor in till asfaboarden, så var asfaboarden intakt. Den var dock spröd och gick lätt sönder när vi demonterade panelen. Inget mögel syntes och ingen dålig lukt. Glasullsisoleringen under var som ny.
Så, även om asfaltsimpregneringen kanske är tveksam ur miljö- och hälsosynpunkt så sitter den på utsidan och är robust och långlivad, samt orsakar inga skador på omkringliggande mtrl eller ger hälsovådliga effekter av att långvarigt sitta utanför sitt specificerade funktionsområde.
Om den nya panelen, med minimal luftspalt, fortsätter att vara i gott skick så inte sol och regn kommer åt den nya asfaboarden så bör den kunna hänga med kanske uppåt 100 år.
Vindpapp har förutsättningar att hålla mer än 100år, men är lite ömtåligare än modern vindväv just under montaget och innan panelen kommer på.
 
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.