Komplettera gammal brygga med vågbrytare
Hej
Inom vårt bostadsområde som är ett fritidshusområde från början finns en brygga sedan 50-talet som rymmer 25 mindre båtar. Bryggan drivs och administreras av en bryggförening bestående av boende i området. Båtarna har med åren blivit allt större (och dyrare) så vi skulle vilja komplettera med en ca. 10m lång vågbrytare mot sydväst (som är den förhärskande vinden under båtsäsongen). Området är sedan -96 detaljplanerat med anvisning av bryggor på särskilda ställen. I detaljplanen står angivet att bryggor inte får sträcka sig längre ut än 15m från strandlinjen men vår brygga är betydligt längre men har å andra sidan så varit sedan 50-talet. Platsen är den enda tänkbara så om detaljplanens skrivning om att de som inte har sjötomt ska få båtplats i gemensam brygga
krävs den längden. Att vi måste ha bygglov för den nya vågbrytaren är vi införstådda med men hur ser det ut med den gamla bryggan? Det finns såvitt någon i föreningen vet inget bygglov för den gamla bryggan Kommer kommunen att kräva bygglov även för den? Jag förmodar att det då också krävs någon slags dispens.
Gissar att detta ärende inte är någon ovanlig företeelse så det finns säkert många som har varit med om liknande och kan dela med sig av sina erfarenheter.
Inom vårt bostadsområde som är ett fritidshusområde från början finns en brygga sedan 50-talet som rymmer 25 mindre båtar. Bryggan drivs och administreras av en bryggförening bestående av boende i området. Båtarna har med åren blivit allt större (och dyrare) så vi skulle vilja komplettera med en ca. 10m lång vågbrytare mot sydväst (som är den förhärskande vinden under båtsäsongen). Området är sedan -96 detaljplanerat med anvisning av bryggor på särskilda ställen. I detaljplanen står angivet att bryggor inte får sträcka sig längre ut än 15m från strandlinjen men vår brygga är betydligt längre men har å andra sidan så varit sedan 50-talet. Platsen är den enda tänkbara så om detaljplanens skrivning om att de som inte har sjötomt ska få båtplats i gemensam brygga
krävs den längden. Att vi måste ha bygglov för den nya vågbrytaren är vi införstådda med men hur ser det ut med den gamla bryggan? Det finns såvitt någon i föreningen vet inget bygglov för den gamla bryggan Kommer kommunen att kräva bygglov även för den? Jag förmodar att det då också krävs någon slags dispens.
Gissar att detta ärende inte är någon ovanlig företeelse så det finns säkert många som har varit med om liknande och kan dela med sig av sina erfarenheter.
Eftersom bryggan är byggd på 50-talet och området blev detaljplanelagt först -96 är det ingen risk att ni måste riva bryggan.
Tvärtom, det är en väldigt dålig idé att riva bryggan eftersom ni, enligt detaljplanen, inte kommer att få lov att bygga upp en lika lång brygga. Det man får göra är att underhålla och reparera befintlig brygga.
Att få bygglov till en vågmästare ser jag som utsiktslöst!
Det ni kan göra är kanske att förstärka befintlig brygga undertill, på sidorna och kanske ha grövre, tjockare trall ovanpå. Men passa er så att bryggan inte anses helt nygjord.
Det andra självklara alternativet är att begränsa båtarna längd, bredd och vikt till vad bryggan tål. Finns ingen allmän rättighet att båtägare ska kunna ha jättebåtar vid en brygganläggning som byggdes för länge sedan för småbåtar, ekor och andra mindre båtar. De med större daycruisers mm kan med gott samvete hänvisas till att hyra båtplats vid större anläggning som tex en marina. (Och ja, jag vet att det är kö till båtplatser, så hög tid att börja leta nu.) De som har mkt större båtar än vad som menades när bryggan anlades, kan ju fortfarande förtöja en mindre båt där.
Vad säger bryggföreningens stadgar? Hur gamla är de? Finns det storleksbegränsningar för båtarna eller för bryggplatserna? Eller viktbegränsningar?
Viktiga frågor att ta reda på. Och det innan båtarna sliter sönder bryggan vid nästa storm. Och som sagt, det blir svårt att få bygglov för att bygga ny. Och ännu svårare att få lov till att byggs vågbrytare. I princip omöjligt annat än för stora nya hamna läggningar.
Tvärtom, det är en väldigt dålig idé att riva bryggan eftersom ni, enligt detaljplanen, inte kommer att få lov att bygga upp en lika lång brygga. Det man får göra är att underhålla och reparera befintlig brygga.
Att få bygglov till en vågmästare ser jag som utsiktslöst!
Det ni kan göra är kanske att förstärka befintlig brygga undertill, på sidorna och kanske ha grövre, tjockare trall ovanpå. Men passa er så att bryggan inte anses helt nygjord.
Det andra självklara alternativet är att begränsa båtarna längd, bredd och vikt till vad bryggan tål. Finns ingen allmän rättighet att båtägare ska kunna ha jättebåtar vid en brygganläggning som byggdes för länge sedan för småbåtar, ekor och andra mindre båtar. De med större daycruisers mm kan med gott samvete hänvisas till att hyra båtplats vid större anläggning som tex en marina. (Och ja, jag vet att det är kö till båtplatser, så hög tid att börja leta nu.) De som har mkt större båtar än vad som menades när bryggan anlades, kan ju fortfarande förtöja en mindre båt där.
Vad säger bryggföreningens stadgar? Hur gamla är de? Finns det storleksbegränsningar för båtarna eller för bryggplatserna? Eller viktbegränsningar?
Viktiga frågor att ta reda på. Och det innan båtarna sliter sönder bryggan vid nästa storm. Och som sagt, det blir svårt att få bygglov för att bygga ny. Och ännu svårare att få lov till att byggs vågbrytare. I princip omöjligt annat än för stora nya hamna läggningar.
Tack för svar. Vad grundar du ovanstående på? Har du egen erfarenhet? Jag har läst flera domar i Miljööverdomstolen där sökande överklagat och fått rätt i liknande situationer. Kan det vara så att kommuner och länsstyrelser avslår i ren slentrian eller t.o.m. okunniighet och de flesta nöjer sig med det? Det står i miljöbalken att dispens kan beviljas i några olika fall (6 punkter) t.ex. om strandskyddet redan kan anses vara ur spel och önskad åtgärd är relativt liten med liten påverkan. Jag tycker det stämmer bra på vår situation eftersom det byggts både på land och i vatten före strandskyddets tillkommande. Det nämns även i detaljplanen att strandskyddet redan är brutet. Det blir väl då en bedömningsfråga vad som är stort eller litet? (subjektivt!)Hemmakatten skrev:
I vårt fall blir gamla bryggan kvar i ursprungsskick reparerad och underhållen genom åren så det är bara frågan om ett tillägg som jag upplever ej kan anses ha större påverkan.
10 meter lång vågbrytare räknas som ett stort ingrepp i vattenmiljön. Och det utanpå er brygga som idag är mkt längre än vad ni skulle få godkänt om den byggdes idag. Så nej, jag tror inte ni kommer att få bygglov.
(Och ja, jag har som privatperson satt mig in i bryggfrågor, dock inte juridiskt bevandrad.)
(Och ja, jag har som privatperson satt mig in i bryggfrågor, dock inte juridiskt bevandrad.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 309 inlägg
Är strandskyddet upphävt i detaljplanen? Det antyds så genom det du säger att det de facto redan var borta genom bruk före 1975. Om det faktiskt är upphävt i planen gör det saken förstås enklare.
I detaljplanen står det att vattnet är planerat för båtbryggor med tillhörande anordningar. Det talar väl ganska starkt för att en vågbrytare skulle kunna byggas.
Som @Hemmakatten skriver behöver ni inte bry er om bryggan om den är från 50-talet; den behöver då inte utgå från dagens regler.
I detaljplanen står det att vattnet är planerat för båtbryggor med tillhörande anordningar. Det talar väl ganska starkt för att en vågbrytare skulle kunna byggas.
Som @Hemmakatten skriver behöver ni inte bry er om bryggan om den är från 50-talet; den behöver då inte utgå från dagens regler.
Börja med att få tag i en lantmätare av gammalt gott slag. Finns många pensionerade som yrkar konsultverksamhet. Möjligen kan en fd medarbetare i mljödomstolen vara till hjälp också....
Ställ frågorna till dem och agera därefter. Omöjigt är det inte men det kostar mycket pengar att få tillstånden. Räkna med minst en halv miljon i konsultarvode, utredningar osv.
Vi har t o m fått renovera vår hamn med 40 m vågbrytare och 125 platser på flytbryggor. Tidigare var det stolpbryggor av tvivelaktig karaktär men väldigt hög botten (Max 40 platser hade vatten under båten vid normalvattenstånd.
Kan tyvärr inte hänvisa eller rekommendera någon då vår styrelse skött allt.
För oss tog det 10 år att få allt klart. 9,5 år att få tillstånd och ett halvår att bygga.
Ställ frågorna till dem och agera därefter. Omöjigt är det inte men det kostar mycket pengar att få tillstånden. Räkna med minst en halv miljon i konsultarvode, utredningar osv.
Vi har t o m fått renovera vår hamn med 40 m vågbrytare och 125 platser på flytbryggor. Tidigare var det stolpbryggor av tvivelaktig karaktär men väldigt hög botten (Max 40 platser hade vatten under båten vid normalvattenstånd.
Kan tyvärr inte hänvisa eller rekommendera någon då vår styrelse skött allt.
För oss tog det 10 år att få allt klart. 9,5 år att få tillstånd och ett halvår att bygga.
Ovanstående skrivning står i detaljplanen. Den författningen är upphävd men är skrivningen giltig ändå?Jag tolkar det som att dispans inte behövs då vågbrytaren ska ligga i vattnet utanför kvartersmark. Vad tror ni?
Nja, strandskydd sträcker sig ofta åt båda hållen, dvs även ut i vattnet. Om det bara är upphävt på kvartersmark i land, kan det ändå fortsätta gälla ut i vattnet.T traditionalisten skrev:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planeringsfragor/strandskydd/
B b8q skrev:
Det framgår inte i Boverkets artikel som du refererar till men kan säkert vara sant ändå. Strandskyddet är främst avsett för att allmänheten ska ha tillgång till stränder och vattendrag med fri passage men det faller ju om strandskyddet är upphävt på land och ingen tomtplatsavgränsning är gjord. Men man får passa sig för att försöka läsa in någon slags logik i lagar och bestämmelser. Hur tar jag reda på vad som gäller i detta fall?B b8q skrev:
Nu har jag lyckats klarlägga att vattenområdet inte omfattas av strandskydd (Länsstyrelsen) ganska unikt för mälaren tror jag. Nu återstår att verkligen fastställa om vi behöver bygglov. Enljigt handläggare på kommunens byggnadsförvaltning skulle det inte behövas men sådana har haft fel förr