A
sen kör vi denna..

gran ger ca 800 kr per m3fub timmer.
tall ca 700 kr per m3fub timmer.
Björk ca 550 kr m3 fub timmer.
Så varför ska skogsägare välja ett sämre alternativ?

Kan jag som skogsägare ha Björk i ett skiktat bestånd med gran?
Om inte, varför då?
 
Är det någon som har sagt att man måste ga björk och tall i en blädad skog. Olika metoder funkar olika bra på olika marker och för olika träslag. Om man kör blädningsbruk och full skiktning får man ju gilla läget och dra upp de träd som dyker upp och klarar sig.
 
A
D Daniel 109 skrev:
Är det någon som har sagt att man måste ga björk och tall i en blädad skog. Olika metoder funkar olika bra på olika marker och för olika träslag. Om man kör blädningsbruk och full skiktning får man ju gilla läget och dra upp de träd som dyker upp och klarar sig.
Vilka andra trädslag får du använda utan tillstånd och växer helt naturligt?
asp, rönn,al m, fl är inte produktionsträdslag.
lönn, alm, ek, bok är ädellöv och ingår inte i detta urval..
 
Är inte hela diskussionen om hyggen kontra ”hyggesfri” skog egentligen en fråga om skala? Ta ”schackrutorna” i bilden ovan, de är ju exempel på hyggen de med, om än rätt små. Och i en blädningsskog är varje ”hygge” rentav bara ett enstaka träd.

Både ekologiskt och upplevelsemässigt blir det en väldig skillnad på om du har 1 enda hygge på 1000x1000 m, eller 1000 mindre på 33x33 m.

Man kan ju teoretiskt även tänka sig linjer, breda som en skogsmaskins räckvidd, med enskiktad skog - en ”linje” med 40-årig skog, intill en linje med 80-årig och därintill 120-årig, sedan 40-årig igen, osv. Det skulle ge en väldigt ”randig” skogsupplevelse, men det behöver ju inte nödvändigtvis vara snörräta linjer.

Och såpass mycket ekologi kan jag att jag vet att just kantområden mellan olika sorts vegetation oftast är mycket positivt. Sådana här luckor eller linjer ger ju mycket fler kantzoner än ett stort hygge.
 
A
"Sveaskog har vid ett flertal tillfällen påpekat för SVT svårigheten i att uttala sig om en skogs beskaffenhet vad gäller till exempel ålder och trädslagsblandning endast på analyser av satellitbilder och att det kan ge felaktig information. Därför besöker Sveaskog skogar på plats för att försäkra sig om att bland annat ålder och trädslagsblandning är korrekt, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef Sveaskog."

För att gå tillbaka till tråden lite...
 
A
B b8q skrev:
Är inte hela diskussionen om hyggen kontra ”hyggesfri” skog egentligen en fråga om skala? Ta ”schackrutorna” i bilden ovan, de är ju exempel på hyggen de med, om än rätt små. Och i en blädningsskog är varje ”hygge” rentav bara ett enstaka träd.

Både ekologiskt och upplevelsemässigt blir det en väldig skillnad på om du har 1 enda hygge på 1000x1000 m, eller 1000 mindre på 33x33 m.

Man kan ju teoretiskt även tänka sig linjer, breda som en skogsmaskins räckvidd, med enskiktad skog - en ”linje” med 40-årig skog, intill en linje med 80-årig och därintill 120-årig, sedan 40-årig igen, osv. Det skulle ge en väldigt ”randig” skogsupplevelse, men det behöver ju inte nödvändigtvis vara snörräta linjer.

Och såpass mycket ekologi kan jag att jag vet att just kantområden mellan olika sorts vegetation oftast är mycket positivt. Sådana här luckor eller linjer ger ju mycket fler kantzoner än ett stort hygge.
Och en kantzon är?
utsatt för både sol och vind..
alltså en dålig idé..
Det blir en sönder blåst skog med stora baggskador på den kvarstående skogen.
 
  • Gilla
Bror9
  • Laddar…
Maskintok skrev:
"Sveaskog har vid ett flertal tillfällen påpekat för SVT svårigheten i att uttala sig om en skogs beskaffenhet vad gäller till exempel ålder och trädslagsblandning endast på analyser av satellitbilder och att det kan ge felaktig information. Därför besöker Sveaskog skogar på plats för att försäkra sig om att bland annat ålder och trädslagsblandning är korrekt, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef Sveaskog."

För att gå tillbaka till tråden lite...
Ja, om det han säger att de gör stämmer, då har han ju rätt, tycker jag.
Men i inslaget jag såg hade man ju först flygbilder från 1960-talet, som visade att det var en kal yta då. Och sedan kring 2020 visade satellitbilderna att det just blivit en kal yta igen. Då kan ju skogen man högg ner där omöjligen vara äldre än 55-60 år.
 
Maskintok skrev:
Och en kantzon är?
utsatt för både sol och vind..
alltså en dålig idé..
Det blir en sönder blåst skog med stora baggskador på den kvarstående skogen.
Hur utsatt för vind blir den om den tomma ytan framför bara är 50 m bred? (Jag vet inte).

Återigen verkar du mest fokusera på det ekonomiska.
 
A
B b8q skrev:
Hur utsatt för vind blir den om den tomma ytan framför bara är 50 m bred? (Jag vet inte).

Återigen verkar du mest fokusera på det ekonomiska.
Nej inte alls.
En gata på 50 m i bredd ger en väldig fart i en kantzon.. läs på om Gudrun.

Jag ser detta från alla aspekter.
Men du kan inte bara slå bort en stor ekonomisk förlust för skogsägaren..
Då är det ingen idé att du fortsätter att fundera..
 
A
B b8q skrev:
Ja, om det han säger att de gör stämmer, då har han ju rätt, tycker jag.
Men i inslaget jag såg hade man ju först flygbilder från 1960-talet, som visade att det var en kal yta då. Och sedan kring 2020 visade satellitbilderna att det just blivit en kal yta igen. Då kan ju skogen man högg ner där omöjligen vara äldre än 55-60 år.
Det var just detta som man tog upp..
skogen syntes inte på bilderna..
skogens lägst avverkningsbara ålder i det området var 65 år.
skog som var 14-20 år syntes inte på bilderna..
 
A
B b8q skrev:
Hur utsatt för vind blir den om den tomma ytan framför bara är 50 m bred? (Jag vet inte).

Återigen verkar du mest fokusera på det ekonomiska.
med basvägar i en gallrad skog och sedan körvägar på det, säg lite löst i backen då rasar rätt bra med kubik i den gallringen..
Då ska man komma ihåg att en körväg är 4m bred och finns vart 24 meter...
 
A
B b8q skrev:
Ja, om det han säger att de gör stämmer, då har han ju rätt, tycker jag.
Men i inslaget jag såg hade man ju först flygbilder från 1960-talet, som visade att det var en kal yta då. Och sedan kring 2020 visade satellitbilderna att det just blivit en kal yta igen. Då kan ju skogen man högg ner där omöjligen vara äldre än 55-60 år.
Du vet även om att vi skogsägare i Sverige ansöker om avverkning genom tillstånd va?
skogsstyrelsen har 6 veckor på sig att undersöka om det är lagligt eller ej.
Sedan efter 6 veckor så får skogsägaren börja avverka om inte skogsstyrelsen hört av sig.. de kan alltid höra av sig senare men det är inte olagligt att börja efter 6 veckor.

Så om nu skogen inte var 65 år gammal eller mer... Varför godkände skogsstyrelsen ansökan isåfall? och varför läste inte SVT och vetenskapens värld denna offentliga handling? utan istället gav man sig på skogsbruket igen med falska anklagelser... seriöst?
 
  • Gilla
Peter787 och 1 till
  • Laddar…
Maskintok skrev:
Nej inte alls.
En gata på 50 m i bredd ger en väldig fart i en kantzon.. läs på om Gudrun.

Jag ser detta från alla aspekter.
Men du kan inte bara slå bort en stor ekonomisk förlust för skogsägaren..
Då är det ingen idé att du fortsätter att fundera..
Ekonomin har jag redan nämnt att det är en politisk fråga. Vill man från statens sida premiera en viss typ av skog och skogsbruk så kan man förstås det.

Det jag har läst efter Gudrun var att många drabbade skogsägare har försökt att göra sin skog mer stormsäker just genom att blanda in mer lövträd (främst i kanterna av sina barrskogsbestånd), och spara fler större träd och träd i blandade åldrar, men också genom att ha mindre och smalare öppna gator så att inte vinden tar fart över en stor öppen yta.
 
A
B b8q skrev:
Ekonomin har jag redan nämnt att det är en politisk fråga. Vill man från statens sida premiera en viss typ av skog och skogsbruk så kan man förstås det.

Det jag har läst efter Gudrun var att många drabbade skogsägare har försökt att göra sin skog mer stormsäker just genom att blanda in mer lövträd (främst i kanterna av sina barrskogsbestånd), och spara fler större träd och träd i blandade åldrar, men också genom att ha mindre och smalare öppna gator så att inte vinden tar fart över en stor öppen yta.
Nej det är ingen politisk fråga.
Det är inte staten som styr industrin... skogen är oerhörda summor för många då allt vi gör av olja kan vi göra av skog..
 
A
B b8q skrev:
Ekonomin har jag redan nämnt att det är en politisk fråga. Vill man från statens sida premiera en viss typ av skog och skogsbruk så kan man förstås det.

Det jag har läst efter Gudrun var att många drabbade skogsägare har försökt att göra sin skog mer stormsäker just genom att blanda in mer lövträd (främst i kanterna av sina barrskogsbestånd), och spara fler större träd och träd i blandade åldrar, men också genom att ha mindre och smalare öppna gator så att inte vinden tar fart över en stor öppen yta.
njä det fanns en del som gjorde detta.
Men det fungerar inte så där värst bra.
Då lövskog blandat med barr blir en gles och jobbig historia.. det som oftast står kvar efter en storm är lövskogen, och tall..
Men det är ingen anledning till att börja med korridorskogsbruk..
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.