Köpt ett hus som har byggnader på grannens tomt.

[Xenoton]

Hej, jag äger ett hus som några byggnader som står på grannens mark.
De har ståt där i över 10 år. Nu vill grannen att vi tar bort byggnaderna. De stog där när vi köpte huset. Behöver hjälp med hur vi ska tänka och vad vi har för skyldigheter.

Hälsningar Tobias.

 

[BSOD]

Du behöver redovisa vilka avtal och servitut som tidigare har reglerat detta.

 

[jonaserik]

Med grannens goda minne till säljaren av ditt hus, så har det varit OK, är tomten delad så byggnaderna hamnat på fel sida om gränsen. Då är det nog inte mycket att göra, kanske om grannen vill sälja en bit till dig. Men då blir det en ny förrättning och den är inte gratis. Det med gammal hävd är tveksamt om det går att gälla.

 

[Xenoton]

Finns inga servitut. En ägare på 50 eller 60 talet flyttade gränsen och byggde husen.

 

[hempularen]

Hur menar du ”flyttade på gränsen”, alltså helt ensidigt?

Är det helt klarlagt att de faktiskt står på grannens tomt, eller är det bara ett påstående från grannen?
Visste du om att det stod utanför tomten när du köpte?

 

[Xenoton]

Det är tydligen flyttat utan granens vetenskap. Den som gjorde det flyttade diket en meter åt gången tydligen. Vi visste inte att det stog på granens tomt när vi köpte. Varken mäklaren eller säljaren sa något.

 

[cotillion]

Hur säkra är ni på gränserna? Det kan ju lika gärna vara grannen som flyttat gränsmarkeringen. Att flytta ett dike några meter åt gången låter som något som grannen borde ha märkt.

Annars är Jordabalken Kap 3, 12 § intressant i det här fallet eftersom du inte ägde kännedom om detta.

12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.

Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Lag (2009:180).

 

[hempularen]

Som sagt med den citerade lagtexten så har du ev. flera lösningar. Om vi först antar att grannen har rätt. Byggnaderna ligger på hans fastighet (MEN det bör utredas ordentligt, ev. kartor på ex. hitta.se, eller hos lantmäteriet är explcit inte att lita på).
Och om vi antar att villkoren i lagen är uppfyllda. Du har då rätt att ha byggnaderna där. Men du kan vara tvungen att betala ett arrende. Du kan även begära en fastighetsreglering där lantmäteriet tilldelar dig marken som byggnaderna står på, de räknar då också fram en summa du måste betala, en form av tvångsförsäljning.

 

[Xenoton]

Har ni några tips på vart man kan vända sig för lite mer hjälp med såna här frågor?

 

[Stefan1972]

ni lär ju börja med att få gränserna utsatta så ingen gissar nåt..............Tyvärr inte gratis och ni kommer att få dela på kostnaden antar jag.

 

[Hep]

Om man behöver få gränserna utsatta så att det håller rättsligt är det Lantmäteriet som gäller. Då kostar det mycket pengar och tar lång tid att få dit dem Alternativet är någon privat aktör som sätter ut lika exakta pinnar för en bråkdel av priset. Som sagt inte juridiskt gällande ”pinnar”, men om TS och grannen vill veta var gränsen går är det en bra början.

Jag köpte fyra utplacerade hörnpinnar för 5 000 för ett par år sedan. De kom samma vecka som jag ringde. Om jag minns rätt ville Lantmäteriet ha över 30 000 och de hade inte tid förrän året efter.

 

[Nötegårdsgubben]

Vad är det för byggnader? Är det boningshus eller något annat stort med exempelvis gjuten platta kan det möjligen vara värt att bråka om att få behålla dem på grannens mark, men är det mindre bodar (som det väl oftast är i slika fall) är det nog bara att flytta på dem.

Det är trots allt (sannolikt) grannens mark vi pratar om, inte TS, så förstaalternativet är ju att byggnaderna ska bort.

 

[HerrOso]

Jag skulle börjat med att försöka reda ut så mycket som möjligt själv för att ha alla förutsättningar klara.

Börja med att titta på förrättningskartan för din fastighet. Den kan du nå via "Min fastighet" på lantmäteriets hemsida och logga in med BankID. Kolla senaste akten (om det varit någon fastighetsreglering sedan fastigheten bildades) och ta fram kartan. I kartan bör det finnas olika typer av markeringar för fastighetens gränser (rm = rör i mark, rg = rör i gjutning, ds = dubb i sten osv.). Mellan varje punkt ska det finnas ett s.k. fasadmått, avståndet mellan punkterna. Ta med kartan ut i terrängen och börja leta efter markeringar. Hittar du minst två kan du med ett långt måttband beräkna var resten av markeringarna ska vara med s.k. inbindning. Skulle du hitta två punkter där inga fasadmått finns till andra punkter kan man med pythagoras sats räkna ut avståndet på diagonalerna.

Hittar du inga markeringar ute i fält öht skulle jag, likt Hep tipsar om, titta om det finns privat företag som kan hjälpa till med utsättning av träläkt där gränsmarkeringarna bör ska sitta. Dessa är ju som Hep säger inte juridiskt bindande.

Beroende på när din fastighet är bildad, och vilket koordinatsystem som använts i förrättningskartan, påverkar hur en utsättning kan göras. Är det t.ex. i ett gammal "tusen-tusen" system behöver man mäta in sig på punkter i samma system för att kunna transformera sig rätt. Är det gjort i något lokalt RT90-system eller dylikt finns det transformationssamband man kan använda för att få ut koordinater för gränsmarkeringarna i SWEREF99TM (eller den lokala varianten beroende på var i landet du är).

Sen har det också betydelse hur fastigheten är bildad. Är det en avstyckad fastighet, eller om fastigheten på annat sätt har s.k. lagligen bestämda gränser, kan man i vissa situationer använda sig av särskild gränsutmärkning. Att lantmäteriet markerar gränsen med nya gränsmarkeringar som är juridiskt giltiga. Har fastigheten inte lagligen bestämda gränser, t.ex. att den är tillkommen genom avsöndring, då kan man inte göra särskild gränsutmärkning utan är förvisad till att göra en fastighetsbestämning. En särskild gränsutmärkning betalar den som ansökt om förrättningen för. Fastighetsbestämning ska kostnaderna fördelas efter nyttan av att bestämma gränsen, ofta 50-50.

 

[FGLIN]

Som sagt med den citerade lagtexten så har du ev. flera lösningar. Om vi först antar att grannen har rätt. Byggnaderna ligger på hans fastighet (MEN det bör utredas ordentligt, ev. kartor på ex. hitta.se, eller hos lantmäteriet är explcit inte att lita på).
Och om vi antar att villkoren i lagen är uppfyllda. Du har då rätt att ha byggnaderna där. Men du kan vara tvungen att betala ett arrende. Du kan även begära en fastighetsreglering där lantmäteriet tilldelar dig marken som byggnaderna står på, de räknar då också fram en summa du måste betala, en form av tvångsförsäljning.

Begär ut förrättningskartorna för båda fastigheterna (ring Lantmäteriverket el ev kommunlantmäteri om kartorna är dåligt skannade får man kontakta Landsarkivet i Härnösand som har originalen). De ska i princip gälla, men i första hand gäller tomtmarkeringar om sådana finns och gamla förrättningskartor kan ha dålig kvalite. En fristående mättekniker är betydligt billigare än lantmätare men kan inte sätta ut juridiskt hållbara gränser. Har hen ett bra underlag ska utsättningen bli bra men är underlaget dåligt kan en dyr fastighetsbestämning tarvas.