Baktryck i avloppsledning

[Linnéa49]

Hej,

Tacksam för hjälp med att reda ut vad som gäller och vem som ansvarar för vad i nedanstående fall.

I en äldre fastighet tränger avloppsvatten upp ur golvbrunn i källaren. Ledningsnätet ingår i en gemensamhetsanläggning dit fastighetsägarens ledning är ansluten.

Hur går man tillväga, både från fastighetsägare och respektive försäkringsbolags sida?

Om sedan spillvattnet från disk- och tvättvatten över tid har trängt upp ur golvbrunnen och därefter sedan läckt ner i bottenplattan då tätskikt på betongplatta saknats, vem är ansvarig för åtgärd och kostnad samt för att få ett stopp på inläckaget?

Om sedan själva tätningen vid anslutningspunkten är skadad, vem ansvarar där för åtgärd och kostnad för återställande?

 

[Maledictus]

Först måste man väl konstatera varför vattnet tränger upp. Om det är stopp i de delar som tillhör fastigheten så bör det väl ligga på fastighetsägarens ansvar att spola/rensa avloppet.

 

[hempularen]

Om vi antar att det är problem i samfällighetens anläggning. Så är samfälligheten ansvarig för att åtgärda så att anläggningen fungerar. Men det är inte självklart att samfälligheten ansvarar för skadorna som uppstått på fastigheten.
Som parantes. Om detta är en äldre byggnad med oisolerad platta, sä skall det inte finnas ett tätskikt.

 

[Claes Sörmland]

Ja det låter som fastighetsägarens ansvar.

Det man kan fundera på är var fastighetsägarens egna ledningar slutar och gemensamhetsanläggningens börjar. Det borde finnas definierat i anläggningsbeslutets tekniska underlag men ofta är dessa gränsdragningar rätt oklara.

Om nu anslutningspunkten enligt anläggningsbeslutet verkligen är känd så får samfälligheten avgöra hur skadan av tätningen där ska åtgärdas. Typiskt sett så är det ju fastighetsägarens ansvar att se till att anslutningen av de egna rören har gjorts fackmässigt så att läcka inte kan ske. Då hamnar vanligen ansvaret på den enskilde delägaren som inte tillsett att anslutningen är korrekt.

I händelse av att gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening så hamnar tolkningen av dessa frågor på styrelsen. Är gemensamhetsanläggningen istället delägarförvaltad så är det ju i praktiken ofta svårt att ens få till en förhandling. Man får gå och knacka dörr hos sina grannar tills alla är överens. Tröttsamt arbete.

 

[Linnéa49]

Om vi antar att det är problem i samfällighetens anläggning. Så är samfälligheten ansvarig för att åtgärda så att anläggningen fungerar. Men det är inte självklart att samfälligheten ansvarar för skadorna som uppstått på fastigheten.
Som parantes. Om detta är en äldre byggnad med oisolerad platta, sä skall det inte finnas ett tätskikt.

Tack för bra svar. Detta ger lite mer klarhet över vad som gäller. Samfälligheten har också försäkring så beroende på vad som finns avtalat där avgör om några kostnader för ett återställande täcks. Det är flera faktorer att ta hänsyn till.

Huset är byggt med isolerad platta så det var avsikten att ha tätskikt från början. Men på grund av översvämningar av dagvatten med jämna mellanrum med en förhöjd fuktighet som följd har man väntat med att lägga tätskikt på hela bottenplattan. Man ville helt enkelt få rätsida på varför det fanns en så förhöjd fuktighet i källarplan. Det gäller alltså både dränering och avlopp att ta hänsyn till. Källarplanet har således aldrig kunnat användas helt fullt ut så som det var tänkt från början.

En teknisk/kemisk fundering: Kan spill- / svartvatten över tid starta en eventuell kemisk process tillsammans med frigolit i bottenplattan?

 

[Dublin]

Det låter ju inget vidare med översvämningar av dagvatten med jämna mellanrum. Då måste man nog också fundera på om det verkligen kommer att gå att använda källaren till nåt vettigt. Det kanske behöver byggas om - man kan t.ex. ha golvbrunn med inbyggd backventil eller separat backventil på avloppsanslutningen om det inte går att helt bygga bort risken i samfällighetens anläggning.

 

[Linnéa49]

Ja det låter som fastighetsägarens ansvar.

Det man kan fundera på är var fastighetsägarens egna ledningar slutar och gemensamhetsanläggningens börjar. Det borde finnas definierat i anläggningsbeslutets tekniska underlag men ofta är dessa gränsdragningar rätt oklara.

Om nu anslutningspunkten enligt anläggningsbeslutet verkligen är känd så får samfälligheten avgöra hur skadan av tätningen där ska åtgärdas. Typiskt sett så är det ju fastighetsägarens ansvar att se till att anslutningen av de egna rören har gjorts fackmässigt så att läcka inte kan ske. Då hamnar vanligen ansvaret på den enskilde delägaren som inte tillsett att anslutningen är korrekt.

I händelse av att gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening så hamnar tolkningen av dessa frågor på styrelsen. Är gemensamhetsanläggningen istället delägarförvaltad så är det ju i praktiken ofta svårt att ens få till en förhandling. Man får gå och knacka dörr hos sina grannar tills alla är överens. Tröttsamt arbete.

Tack för bra och utförligt svar.

All rördragning och alla anslutningar är fackmanna- och proffessionellt utförda.

Lagen om Samfällighetsföreningar har nog ändrats för några år sedan och ersatts med något i stil meed att: fastighetsägarna ska vara ansvariga och delaktiga i skötsel och underhåll av gemensamhetsanläggningen motsvarande det andelstal man tilldelats i anläggningen. Det finns säkert någon som bättre känner till vad som gäller i detta än vad jag gör.

 

[Linnéa49]

Det låter ju inget vidare med översvämningar av dagvatten med jämna mellanrum. Då måste man nog också fundera på om det verkligen kommer att gå att använda källaren till nåt vettigt. Det kanske behöver byggas om - man kan t.ex. ha golvbrunn med inbyggd backventil eller separat backventil på avloppsanslutningen om det inte går att helt bygga bort risken i samfällighetens anläggning.

Tack så mycket för bra tips. Det är bra att lyssna med andra, då kan det dyka upp nya infallsvinklar, tankar och funderingar som man inte själv tänkt på.
Som du säger, verkar inte vara en helt enkel situation för alla inblandade. Man vill ju det ska bli så bra som möjligt för alla parter. Backventiler på båda ledningarna är en bra tanke att ha i beaktande.

 

[polaris78]

Bästa måste ju vara att ta dit en spolbil eller en som kan filma ledningarna och konstatera om det finns stopp eller skador på ledningen och om stoppet då ligger på ens egen fastighet där man oftast själv anvarar för rören så är det ju rätt solklart vem som betalar där. ligger ev skador längre ut på gemensamhetens del så lär väl dom stå för renspolning / lagning byte av det som orskar problemet.
Är det däremot så att det översvämmas och inget fel finns i ledningen så lär man väl fundera ut varför dessa problem uppstår och lösa dom en gång för alla.
Ibland förändras ju vattenivån i marken av olika orsaker eller naturliga avrinningar blir täta och orskar att man får vattnet kvar i dagvattenledningar och dräneringar runt husgrunder blir plötsligt att ge motsatt effekt = leder in vatten runt husgrunden istället för att leda bort. Och ibland har man nån som har dagvatten och avlopp hopkopplat i gamla ledningsnät vilket ofta ger problem när enorma mängder regnvatten från hustak leds ner och översvämmar både avlopp dräneringar och dagvatten med klart obra resultat..

man måste leta på och förstå vad som är fel för att åtgärda dessa problem på bästa sätt

 

[Claes Sörmland]

All rördragning och alla anslutningar är fackmanna- och proffessionellt utförda.

Det gällde mest läckan. Om det läcker i en skarv så är det inte fackmässigt utfört även om en fackman/proffs har utfört det. Även dessa misslyckas ju ibland. En avloppsskarv kan inte läcka om den är korrekt utförd. Det finns tio års reklamationsrätt på arbete som detta för konsument. Tyvärr går det inte att reklamera om den som köpte installationen var t ex en exploatör.

Lagen om Samfällighetsföreningar har nog ändrats för några år sedan och ersatts med något i stil meed att: fastighetsägarna ska vara ansvariga och delaktiga i skötsel och underhåll av gemensamhetsanläggningen motsvarande det andelstal man tilldelats i anläggningen. Det finns säkert någon som bättre känner till vad som gäller i detta än vad jag gör.

Samfällighetslagen har varit i princip oförändrad sedan 1973. En samfälligheten är bara ansvarig för själva gemensamhetsanläggningen och inte för privata rör som är anslutna till den, t ex rören i huset.

Andelstalen anger ägandet av gemensamhetsanläggningen och hur stor andel varje delägare ska bidra med om det behöver uttaxeras pengar för att underhålla och återuppbygga anläggningen.

 

[Linnéa49]

Bästa måste ju vara att ta dit en spolbil eller en som kan filma ledningarna och konstatera om det finns stopp eller skador på ledningen och om stoppet då ligger på ens egen fastighet där man oftast själv anvarar för rören så är det ju rätt solklart vem som betalar där. ligger ev skador längre ut på gemensamhetens del så lär väl dom stå för renspolning / lagning byte av det som orskar problemet.
Är det däremot så att det översvämmas och inget fel finns i ledningen så lär man väl fundera ut varför dessa problem uppstår och lösa dom en gång för alla.
Ibland förändras ju vattenivån i marken av olika orsaker eller naturliga avrinningar blir täta och orskar att man får vattnet kvar i dagvattenledningar och dräneringar runt husgrunder blir plötsligt att ge motsatt effekt = leder in vatten runt husgrunden istället för att leda bort. Och ibland har man nån som har dagvatten och avlopp hopkopplat i gamla ledningsnät vilket ofta ger problem när enorma mängder regnvatten från hustak leds ner och översvämmar både avlopp dräneringar och dagvatten med klart obra resultat..

man måste leta på och förstå vad som är fel för att åtgärda dessa problem på bästa sätt

Tack för utförligt och bra svar. Det du räknat upp ska redan vara utfört. Därför jag ställer frågan här för att få hjälp med tips på vad felorsaken kan tänkas vara. Att lista ut om det kan finnas dräneringsvatten kopplat till avloppet kan vara känsligt. Hur går man tillväga då?

 

[Claes Sörmland]

Tack för utförligt och bra svar. Det du räknat upp ska redan vara utfört. Därför jag ställer frågan här för att få hjälp med tips på vad felorsaken kan tänkas vara. Att lista ut om det kan finnas dräneringsvatten kopplat till avloppet kan vara känsligt. Hur går man tillväga då?

Filmning av rören för att se vilka anslutningar som finns till anläggningen. Kan bli en stor affär om det är en stor anläggning.

Man kan också titta (filma) i brunnarna inför ett stort regn och sen gå ut efter ett par timmar efter att regnet har fått ösa ned och titta gen. Flödar det en massa vatten vid regn så är dagvatten påkopplat eller läcker in uppströms. För att hitta vilken fastighet som orsakar detta så får man jobba sig uppströms systematiskt. Till sist kan man använda vanlig mjölk och hälla ett antal liter i t ex hängrännorna på olika hus. Dyker mjölken upp i avloppet så vet man vilka hängrännor som är påkopplade.

Ett annat alternativ är ju att anläggningen svämmar över nedströms. Då får man ordna med bättre dränering där så att vattnet rinner undan (eller pumpas bort) vid skyfall och snösmältning.

 

[Linnéa49]

Det gällde mest läckan. Om det läcker i en skarv så är det inte fackmässigt utfört även om en fackman/proffs har utfört det. Även dessa misslyckas ju ibland. En avloppsskarv kan inte läcka om den är korrekt utförd. Det finns tio års reklamationsrätt på arbete som detta för konsument. Tyvärr går det inte att reklamera om den som köpte installationen var t ex en exploatör.

Trasig packning ska ha uppstått pga skada. Kan något trasig packning i sig förorsaka att vattnet rinner baklänges?


Samfällighetslagen har varit i princip oförändrad sedan 1973. En samfälligheten är bara ansvarig för själva gemensamhetsanläggningen och inte för privata rör som är anslutna till den, t ex rören i huset.

Andelstalen anger ägandet av gemensamhetsanläggningen och hur stor andel varje delägare ska bidra med om det behöver uttaxeras pengar för att underhålla och återuppbygga anläggningen.

Det gällde mest läckan. Om det läcker i en skarv så är det inte fackmässigt utfört även om en fackman/proffs har utfört det. Även dessa misslyckas ju ibland. En avloppsskarv kan inte läcka om den är korrekt utförd. Det finns tio års reklamationsrätt på arbete som detta för konsument. Tyvärr går det inte att reklamera om den som köpte installationen var t ex en exploatör.



Samfällighetslagen har varit i princip oförändrad sedan 1973. En samfälligheten är bara ansvarig för själva gemensamhetsanläggningen och inte för privata rör som är anslutna till den, t ex rören i huset.

Andelstalen anger ägandet av gemensamhetsanläggningen och hur stor andel varje delägare ska bidra med om det behöver uttaxeras pengar för att underhålla och återuppbygga anläggningen.

Det gällde mest läckan. Om det läcker i en skarv så är det inte fackmässigt utfört även om en fackman/proffs har utfört det. Även dessa misslyckas ju ibland. En avloppsskarv kan inte läcka om den är korrekt utförd. Det finns tio års reklamationsrätt på arbete som detta för konsument. Tyvärr går det inte att reklamera om den som köpte installationen var t ex en exploatör.



Samfällighetslagen har varit i princip oförändrad sedan 1973. En samfälligheten är bara ansvarig för själva gemensamhetsanläggningen och inte för privata rör som är anslutna till den, t ex rören i huset.

Andelstalen anger ägandet av gemensamhetsanläggningen och hur stor andel varje delägare ska bidra med om det behöver uttaxeras pengar för att underhålla och återuppbygga anläggningen.

 

[Linnéa49]

Filmning av rören för att se vilka anslutningar som finns till anläggningen. Kan bli en stor affär om det är en stor anläggning.

Man kan också titta (filma) i brunnarna inför ett stort regn och sen gå ut efter ett par timmar efter att regnet har fått ösa ned och titta gen. Flödar det en massa vatten vid regn så är dagvatten påkopplat eller läcker in uppströms. För att hitta vilken fastighet som orsakar detta så får man jobba sig uppströms systematiskt. Till sist kan man använda vanlig mjölk och hälla ett antal liter i t ex hängrännorna på olika hus. Dyker mjölken upp i avloppet så vet man vilka hängrännor som är påkopplade.

Ett annat alternativ är ju att anläggningen svämmar över nedströms. Då får man ordna med bättre dränering där så att vattnet rinner undan (eller pumpas bort) vid skyfall och snösmältning.

Tack igen för bra svar!
Hur ska fastighetsägaren göra för att få denna felsökning utförd?

 

[Linnéa49]

Hej igen!

Nu har det kommit in så många bra och utförliga svar på hur man kan gå tillväga med hela problematiken så nu är det bara resten kvar.

Tack Alla