Pålarmering i kantbalk
Hej,
Det är så att jag skall gjuta en platta till vår blivande villa i vår, skall göra den i egen regi med hjälp från släkt och vänner, men hyra in personal vid gjutningen.
Fråga: Jag har blivit erbjuden att en kompis kan göra armerings-"balkar" då han jobbar på en betong-pålfabrik. Dessa är gjorda av 8st 16järn med tunnare järn lindat och svetsat runt.
Jag förstår ju att detta blir överdimensionerat men tror ni att det kan ställa till problem.
Armeringsbalken är ca. 220x220mm och jag skall ha 300mm isolering
/Calle
Det är så att jag skall gjuta en platta till vår blivande villa i vår, skall göra den i egen regi med hjälp från släkt och vänner, men hyra in personal vid gjutningen.
Fråga: Jag har blivit erbjuden att en kompis kan göra armerings-"balkar" då han jobbar på en betong-pålfabrik. Dessa är gjorda av 8st 16järn med tunnare järn lindat och svetsat runt.
Jag förstår ju att detta blir överdimensionerat men tror ni att det kan ställa till problem.
Armeringsbalken är ca. 220x220mm och jag skall ha 300mm isolering
/Calle
Om du menar att ni ska använda armeringskorgen för en påle liggande som (överdimensionerad) armering i en kantbalk runtom till en platta för ett källarlöst hus så kan jag inte se några nackdelar med det. Tvärtom. Bara det blir isolering på den fria kanten så att kyla inte dras in i plattan.
Jag tycker spontant att det låter som att det blir jobbigare med färdiga korgar än att placera ut de 2 eller 3 järn som annars behövs i botten med distanser. Dessutom kommer den extra styrkan i korgen inte konstruktionen till nytta, utan det är bara de nedersta järnen som tar upp spänning i någon omfattning.
Mer skrot är ju dessutom värmeledande och det är ju redan i vanliga fall kantbalken som släpper mest energi i hela plattan.
Däremot är det ju bra att ha kompisens hjälp att göra byglar vilket går snabbare och blir bättre gjort av någon som har vanan.
Mer skrot är ju dessutom värmeledande och det är ju redan i vanliga fall kantbalken som släpper mest energi i hela plattan.
Däremot är det ju bra att ha kompisens hjälp att göra byglar vilket går snabbare och blir bättre gjort av någon som har vanan.
Var inte alltför säker på att det bara blir järnen i uk kantbalk som tar last. Är marken inte orörd (även om du packar den med vibrator) har du > 10% chans att den sätter sig på annat sätt och då kan det mycket väl bli dragspänningar i överkant platta. Och det kan det även bli om marken är orörd, beroende på vilket material den består av. Efteråt är det väldigt svårt att komma åt att armera, så även om det blir överdimensionerat (för det blir det med de korgar du beskrev) så är det bara att tacka och ta emot.
Betong kan inte ta dragspänningar. Det är därför man armerar för dessa med kamjärn där drag blir tryck genom kammarna på järnen, som betong klarar alldeles utmärkt.
Betong kan inte ta dragspänningar. Det är därför man armerar för dessa med kamjärn där drag blir tryck genom kammarna på järnen, som betong klarar alldeles utmärkt.
Gjöt jag en grund så skulle jag lägga två eller tre järn i botten på voten och två järn i överkant, sen skulle jag binda samman dessa med armeringsbyglar ca CC60. Och slutligen armeringsmattan.imported_Byggaren skrev:
Jag tror att det här är "by the book".
Då tar kantbalken böjning både uppåt och nedåt, det känns som att inget speciellt kan gå fel om man gör så här.
Om det gäller något extra tungt hus, så kan givetvis både bredd och djup på voten och antal armering behöva ökas, förståss.
Men 8 st 16 mm känns alldeles onödigt överdimensionerat. Kan han inte bygga korgar med 4 järn i istället, då kan det ju vara en utmärkt ide (om ni kan lösa transporten smidigt!). Sen tror jag korgen hellre ska hålla dimension på ca 150x150mm för att passa till en villagrund, man gör ju sällan voten djupare än 200mm
Det här iaf vad jag tror
Jag håller med Mikael, det låter som en bra standard lösning, men kolla upp måtten.
Och nä, det är helt riktigt att det inte bara är järnen i underkant som tar last, det gör hela plattan. Däremot är det järnen i underkant (och ovankant, ibland endast nätet) som kommer att ta dragspänningar, poängen jag ville ha fram var att den extra armeringen där emellan inte tillför något. Och det är just för att inget underlag är perfekt som plattan är armerad som den är, möjliga/sannolika sättningar ingår i dimensioneringen och på vissa underlag blir det mer armering/ högre balk för att kompensera.
Tillspetsat kan man nog säga att om en vanlig platta på mark börjar ge sig pga sättningar i marken eller annat är det nog inte ett lämpligt ställe att ha kvar huset på. Men visst, om du då ska lyfta det till annan plats kommer nog den extra armeringen att vara till nytta. ;-)
I en mer normal situation blir den direkta effekten av att slänga in riktigt mycket armering i kantbalken som att installera en kylfläns. (jfr isolering under plattan och i kanten)
Och visst kan betong ta dragkrafter, knappt en 1/15 av tryckkrafterna den tål, för standardbetongerna.
Och nä, det är helt riktigt att det inte bara är järnen i underkant som tar last, det gör hela plattan. Däremot är det järnen i underkant (och ovankant, ibland endast nätet) som kommer att ta dragspänningar, poängen jag ville ha fram var att den extra armeringen där emellan inte tillför något. Och det är just för att inget underlag är perfekt som plattan är armerad som den är, möjliga/sannolika sättningar ingår i dimensioneringen och på vissa underlag blir det mer armering/ högre balk för att kompensera.
Tillspetsat kan man nog säga att om en vanlig platta på mark börjar ge sig pga sättningar i marken eller annat är det nog inte ett lämpligt ställe att ha kvar huset på. Men visst, om du då ska lyfta det till annan plats kommer nog den extra armeringen att vara till nytta. ;-)
I en mer normal situation blir den direkta effekten av att slänga in riktigt mycket armering i kantbalken som att installera en kylfläns. (jfr isolering under plattan och i kanten)
Och visst kan betong ta dragkrafter, knappt en 1/15 av tryckkrafterna den tål, för standardbetongerna.
Hej Cacas
Får du korgarna så tacka och ta emot. Det skadar inte med extra armering. Att köldbryggan skulle bli större är inget att lyssna på. Det är ju inte så att armeringen går från kall till varm sida utan ligger i en jämnvarm miljö.
Får du korgarna så tacka och ta emot. Det skadar inte med extra armering. Att köldbryggan skulle bli större är inget att lyssna på. Det är ju inte så att armeringen går från kall till varm sida utan ligger i en jämnvarm miljö.
Att köldbryggan skulle bli så mycket förvärrad pga mer armering tror jag inte är sannolikt, visst leder järn värme bättre, men betongen är inte så dålig den heller. Sen förändrar längsgående järn värmeledningen i princip inget alls, det är i så fall byglarna som leder ut värmen, men du har inte skrivit vilken dimension och CC det är för dom. Men jag tror dock att det är helt marginellt.tomtletare skrev:
Men nu måste jag skriva och ändra mitt tidigare uttalande lite...
Jag skrev om lämpliga armeringsbyglar på ca 150x150mm, men då du ska ha 300mm isolering så antar jag att du tänker ha 400mm L-element och 300 mm djupa voter vilket gör att dina armeringskorgar på 220x220mm passar utmärkt.
Då är det väl endast ett par tre armeringsjärn "för mycket" i överdimensionering som går att anmärka på, och detta har väl ingen annan nackdel än kostnaden (om man betalar för det dvs).
Snaskpelle skrev:
Helt rätt, men du får inte räkna med att btg. ska ta dragkrafter enligt byggnormerna.
Om vi pratar om en tätarmerad korg för pelare är det *mycket* mer armering som går runt den jämfört med de typiska villabyglarna. Den extra längsgående armeringen spelar ingen roll för värmetransporten, annat än möjligen i hörnen, men det gör de extra byglarna. Med en värmeledningsförmåga som är 50 ggr större än betongen behöver det knappast bli marginellt om man ökar mängden armering flerfallt.
Men är det så att han kan göra en mindre armerad version för dig så använd den.
Men är det så att han kan göra en mindre armerad version för dig så använd den.
Jo visst får du det:imported_Byggaren skrev:
"7:312 Beräkning av bärförmåga
Med hänsyn till kravet på seghet i brottgränstillstånd skall betongkonstruktioner
utformas så att dragkrafter (t.ex. av ett böjande
moment) upptas av armeringen. Undantag från detta krav får dock
göras i följande fall:
a) Konstruktionsdelar i säkerhetsklass 1 får utföras oarmerade.
b) Konstruktionsdelar får utföras oarmerade om krympning och
temperaturvariationer kan förväntas bli små och ett eventuellt
dragbrott inte kan förväntas medföra allvarliga konsekvenser.
c) För konstruktioner som även efter dragbrott (spricka) uppfyller
kraven i brottgränstillstånd, erfordras inte armering för de
aktuella dragkrafterna.
d) För speciella dragkrafter vid skjuvning, vridning, förankring,
lokalt tryck och fogar."
BKR
Och i beräkningen av bruksgränstillståndet är friheten bra mycket större men att låta betongen ta dragkrafter gör oftast konstruktionen väldigt mycket större så vill man undvika sprickor blir det då bättre med spännarmering.
Edit:
Kanske ska kommentera säkerhetsklass också, BKR säger:
"– säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador"
dit räknas ex vis en platta på mark. men tillhörande råd säger:
"Utöver krav på säkerhetsklass, som endast är relaterad till
personskada, kan byggherren ställa högre krav, t.ex. med
hänsyn till sakskada."
Så byggreglerna är inte alltid att lite på.
Snaskpelle skrev:
Jovisst får du det, teoretiskt, men görs det? Även en konsult har av egenintresse rätt att neka räkna med drag i btg. om inte byggherren friskriver honom från event. ansvar då det börjar spricka lite här och där.
Jag skulle aldrig (som konsult och byggherre) våga att räkna med drag i btg. Det är inte värt priset. Och jag tror inte heller någon annan konsult eller medveten byggherre gör det. Det hör helt enkelt inte till "fackmannamäsigt utförande".
Jag är rätt övertygad om att det utnyttjas i vissa fall pga utformning eller pris och definintivt i detaljlösningar. (se punkterna b-c ovan)
I de flesta fall är det dyrare att låta konstruktörer räkna på det specifika fallet och optimera det än att använda en konstruktion som man vet är tillräcklig och inte speciellt dyr. Det blir ju annorlunda om du ska massproducera eller har väldigt speciella krav på utformningen.
De övriga "standarder" som finns (ffa AMA, branchstandarder mfl) är ett sätt att rationalisera beställandet av byggtjänster och förenklar tex offertförfarandet dramatiskt vid standardlösningar. Dessa lösningar uppfyller oftast minimikraven enl. BKR och BBR mfl. om de används rätt. Som byggherre får du välja en annan lösning än de standardiserade men du måste då visa att den uppfyller minimikraven.
Med fackmannamässigt brukar man mena att arbetet är utfört enligt AMA och/eller branschstandard. När det rör konstruktioner så sätts reglerna av BRK inte någon branchstandard, så kan konstruktören uppfylla BKR:s och beställarens krav vid dimensioneringen (med eller utan armering) så är det "fackmannamässigt".
Vid konstruktörens jobb att bestämma hållfasthet är ju rätt enkelt att välja en icke-standard lösning som funkar då det går att räkna tillförlitligt på den. Det är MYCKET värre att garantera tex en fuktsäker icke-standard konstruktion i förväg. Därför används i praktiken bara standardlösningar.
Dessutom pratade du ju faktiskt om vad man FÅR göra, inte vad som brukar göras.
Ursäkta tråd-stölden Cacas!
I de flesta fall är det dyrare att låta konstruktörer räkna på det specifika fallet och optimera det än att använda en konstruktion som man vet är tillräcklig och inte speciellt dyr. Det blir ju annorlunda om du ska massproducera eller har väldigt speciella krav på utformningen.
De övriga "standarder" som finns (ffa AMA, branchstandarder mfl) är ett sätt att rationalisera beställandet av byggtjänster och förenklar tex offertförfarandet dramatiskt vid standardlösningar. Dessa lösningar uppfyller oftast minimikraven enl. BKR och BBR mfl. om de används rätt. Som byggherre får du välja en annan lösning än de standardiserade men du måste då visa att den uppfyller minimikraven.
Med fackmannamässigt brukar man mena att arbetet är utfört enligt AMA och/eller branschstandard. När det rör konstruktioner så sätts reglerna av BRK inte någon branchstandard, så kan konstruktören uppfylla BKR:s och beställarens krav vid dimensioneringen (med eller utan armering) så är det "fackmannamässigt".
Vid konstruktörens jobb att bestämma hållfasthet är ju rätt enkelt att välja en icke-standard lösning som funkar då det går att räkna tillförlitligt på den. Det är MYCKET värre att garantera tex en fuktsäker icke-standard konstruktion i förväg. Därför används i praktiken bara standardlösningar.
Dessutom pratade du ju faktiskt om vad man FÅR göra, inte vad som brukar göras.
Ursäkta tråd-stölden Cacas!
Tack för synpunkterna,
Jag skall kolla hur vi rent praktiskt kan lösa transport och hanteringen av "korgarna" jag skulle i så fall vilja ha de längsta sektionerna 8,5m och då väger de ganska mycket... Skall oxå kolla om han kan ändra maskinen lätt så den bygger färre järn.
/C
Jag skall kolla hur vi rent praktiskt kan lösa transport och hanteringen av "korgarna" jag skulle i så fall vilja ha de längsta sektionerna 8,5m och då väger de ganska mycket... Skall oxå kolla om han kan ändra maskinen lätt så den bygger färre järn.
/C
Hej, skulle bara återkomma till det här med armering i kantbalken, jag använde inte färdigsvetsad pålarmering utan najade det med "spiralerna" som används vid påltillverkning på två bockar, det blev väldigt stabilt och bra att jobba med när de väl var ihopnajade med spiralerna. här är några bilder från jobbet.
/Calle
/Calle