Bygg ackumulatortanken i betong och ha den nergrävd utomhus
Tidigare i detta forum har jag, som till yrket nog kan kallas professionell innovator, och som därför ALLTID ifrågasätter gällande normer, ifrågasatt flera av de bärande grundtankarna bakom dagens ackumulatortankar
Den första invändningen var: Varför övertryckssystem på stora tankar, när sådan lösningars kostnad bara växer kraftigt per lagrad vattenvolym, medan övertrycksfria tankars kostnad sjunker med vattenvolymen (ovan en gräns på ca 2 3 m3). Jungman visade sin lösning, det visade sig finnas många andra med sådana tankar, och diskussionen på detta forum har varit intressant och lärorik. Nu undrar jag bara när ackumulatortillverkarna tar till sig dessa lärdomar. Men jag tror kanske ändå inte så mycket på att branschen vill offra den lönsamma ko, som dagens tillverkning av högtryckstankar (och leksakstankar) blivit.
Det finns nämligen en annan möjlig lösning, som kan komma att fullständigt revolutionera dagens ackumulatortankar, när volymerna börjar bli 3 4 m3 eller mera, nämligen att tillverka ackumulatortanken i betong, och gräva ner den utomhus. Varför ha denna vattentank stående i ett utrymme, vars byggnadkostnad blir i samma storleksordning som tanken, när den lika gärna kan vara nedgrävd som våra avloppsystem. En ackumulatortank i betong på 4 10 m3 kan enkelt grävas ner på tomten (kräver ingen dränering heller) och har en förväntad livslängd på minst 100 år. (Förutom vattnet fungerar nu även betongväggarna som värmeackumulator)
Jag tog upp denna fråga tidigare, och då kom frågan upp om betongens hållfasthet etc. För att få ett säkert svar skrev jag ett brev till Cementa och frågade
Av tradition har värmetankar (som vuxit från 0,5 kbm bara för några år sedan) tillverkats enligt ett "högtryckssystem" i stål. De måste då följa svenska tryckkärlsnormer . Med växande tankstorlekar blir nu alternativet lågtryckssystem (=en helt annan systemlösning) ekonomiskt fördelaktigt i många lägen. Belastningen på tanken blir då endast = vad vattnets tyngd i själva tanken orsakar. Det skulle ur många synpunkter vara fördelaktigt, om en sådan tank kunde byggas i vanlig (billig) standardbetong. Alternativet är en standard plåttank, typ oljetank, vilket är nuvarande praxis. Men betong har en unik fördel, att betong inte rostar. En plåttank måste alltid vara 100% fylld med vatten för att inte rosta, vilket man vanligen löser med en (liten) expansionstank ovanpå huvudtank.. Det blir alltså två st tankar plåtslagaren tillverkar bara för "rostens skull".
En sådan "betongtank" får alltså en maxbelastning, som är lika vattnets egen höjd max ca 2 m, dvs närmast ingenting, så problemen är kanske?? följande för betongtankslösning - om nu detta är möjligt (tanken innehåller endast rent vatten utan tillsatser)
1. Temperaturen sjunker från 95 grader C till ca 50 grader under ca 1 - 2 dygn. Sedan laddas den åter upp till 95 - max 100 grader C på cirka 3 - 6 timmar. Temperaturen kommer aldrig att överstiga 100 grader (om vedpannan kokar sker avledning av ånga före tanken),
2. Fuktvandring och dess konsekvenser (räcker isolering med plast runt om?)
FRÅGA: Går det att bygga en sådan tank i vanlig betong (typ portlandcement) - klarar betongen dessa höga temperaturer och/eller finns det andra faktorer i betongens egenskaper, som gör detta användningsområde olämpligt för betong."
Svaret från Cementas Research and Development blev mycket kort:
De angivna temperaturnivåerna är inget problem för vanlig betong. Tanken bör dock armeras för temperaturdifferenserna så att ingen okontrollerad sprickbildning uppstår Den kan givetvis förses med uitvändig värmesolering likt plåttanken.
Byggnadssättet för en betongtank blir otroligt enkel.
Gräv en grop för tanken. Isolera 40-50 cm cellplast i botten. Bygg gjutform och klä dess insidor med (tunnast tänkbara) plåt och täta insida alla plåthörn med tätningsmassa, som klarar även kokhett vatten. Täta dessutom mot en fastskruvad rostfri plåt eller aluminiumplåt överst i tanken där "expansion av vattnet" sker. Dessa skruvar för den "rostfria" delen av plåten måste "fastna" i betongen efter gjutningen. Detta så att betong ALDRIG kan fällas ut i vattnet.. Dra erforderliga ledningsrör genom betongväggen (och via isolerad kulvert till panna och hus). Armera och lägg in de balkar som håller inspektionslocket överst på tanken. Alla arbeten och framtida inspektion sker inifrån tanken genom ett löstagbart lock. Gjut tanken, Ta bort formvirke. Isolera 40-50 cm på sidor (och kulvert) och fyll igen "gropen". Klättra in i tanken och bygg där de tre värmeväxlarsystemen (radiatorvärme-golvvärme, varmvatten och solvärmeslinga). Lägg dit locket, isolera med 50 cm cellplast ovanpå, och låt din ackumaltortank ge dig energi i årtionden framöver. Troligen är det givarna till temperaturövervakningen som krånglar först, så därför dras dessa via locket.
En sådan här betongtank kan i stort sett vem som helst pussla ihop själv. Kostnaden växer endast obetydligt, oavsett hur stor du bygger tanken i området 4 - 10 m3., för den största kostnaden, de tre värmeväxlarsystemen, är densamma för samtliga tankar.
Kanske detta är orsaken till att branschen verkar helst vilja leva kvar i förra århundradets tekniska lösningar. Släpper man loss på utvecklingen, blir det inget kvar för dem att tillverka?
Tillägg: För att hindra vattnet till/från vedpannan i betongtanken från att syresättas (då ju expansionstanken i detta exempel har skippats) hälls några liter parafinolja i betongtanken, medan avloppsrör (=högsta tillåtna vattennivårör) får fylla samma funktion som expansionskärlet, även detta täckt med parafinolja. Det finns kanske även andra lösningar, t ex enligt princip "flytande plastlock" och plus en mindre mängd olja runt detta, men detta verkar enklast för mig, och helt baserat på tidigare diskussioner i detta forum
Den första invändningen var: Varför övertryckssystem på stora tankar, när sådan lösningars kostnad bara växer kraftigt per lagrad vattenvolym, medan övertrycksfria tankars kostnad sjunker med vattenvolymen (ovan en gräns på ca 2 3 m3). Jungman visade sin lösning, det visade sig finnas många andra med sådana tankar, och diskussionen på detta forum har varit intressant och lärorik. Nu undrar jag bara när ackumulatortillverkarna tar till sig dessa lärdomar. Men jag tror kanske ändå inte så mycket på att branschen vill offra den lönsamma ko, som dagens tillverkning av högtryckstankar (och leksakstankar) blivit.
Det finns nämligen en annan möjlig lösning, som kan komma att fullständigt revolutionera dagens ackumulatortankar, när volymerna börjar bli 3 4 m3 eller mera, nämligen att tillverka ackumulatortanken i betong, och gräva ner den utomhus. Varför ha denna vattentank stående i ett utrymme, vars byggnadkostnad blir i samma storleksordning som tanken, när den lika gärna kan vara nedgrävd som våra avloppsystem. En ackumulatortank i betong på 4 10 m3 kan enkelt grävas ner på tomten (kräver ingen dränering heller) och har en förväntad livslängd på minst 100 år. (Förutom vattnet fungerar nu även betongväggarna som värmeackumulator)
Jag tog upp denna fråga tidigare, och då kom frågan upp om betongens hållfasthet etc. För att få ett säkert svar skrev jag ett brev till Cementa och frågade
Av tradition har värmetankar (som vuxit från 0,5 kbm bara för några år sedan) tillverkats enligt ett "högtryckssystem" i stål. De måste då följa svenska tryckkärlsnormer . Med växande tankstorlekar blir nu alternativet lågtryckssystem (=en helt annan systemlösning) ekonomiskt fördelaktigt i många lägen. Belastningen på tanken blir då endast = vad vattnets tyngd i själva tanken orsakar. Det skulle ur många synpunkter vara fördelaktigt, om en sådan tank kunde byggas i vanlig (billig) standardbetong. Alternativet är en standard plåttank, typ oljetank, vilket är nuvarande praxis. Men betong har en unik fördel, att betong inte rostar. En plåttank måste alltid vara 100% fylld med vatten för att inte rosta, vilket man vanligen löser med en (liten) expansionstank ovanpå huvudtank.. Det blir alltså två st tankar plåtslagaren tillverkar bara för "rostens skull".
En sådan "betongtank" får alltså en maxbelastning, som är lika vattnets egen höjd max ca 2 m, dvs närmast ingenting, så problemen är kanske?? följande för betongtankslösning - om nu detta är möjligt (tanken innehåller endast rent vatten utan tillsatser)
1. Temperaturen sjunker från 95 grader C till ca 50 grader under ca 1 - 2 dygn. Sedan laddas den åter upp till 95 - max 100 grader C på cirka 3 - 6 timmar. Temperaturen kommer aldrig att överstiga 100 grader (om vedpannan kokar sker avledning av ånga före tanken),
2. Fuktvandring och dess konsekvenser (räcker isolering med plast runt om?)
FRÅGA: Går det att bygga en sådan tank i vanlig betong (typ portlandcement) - klarar betongen dessa höga temperaturer och/eller finns det andra faktorer i betongens egenskaper, som gör detta användningsområde olämpligt för betong."
Svaret från Cementas Research and Development blev mycket kort:
De angivna temperaturnivåerna är inget problem för vanlig betong. Tanken bör dock armeras för temperaturdifferenserna så att ingen okontrollerad sprickbildning uppstår Den kan givetvis förses med uitvändig värmesolering likt plåttanken.
Byggnadssättet för en betongtank blir otroligt enkel.
Gräv en grop för tanken. Isolera 40-50 cm cellplast i botten. Bygg gjutform och klä dess insidor med (tunnast tänkbara) plåt och täta insida alla plåthörn med tätningsmassa, som klarar även kokhett vatten. Täta dessutom mot en fastskruvad rostfri plåt eller aluminiumplåt överst i tanken där "expansion av vattnet" sker. Dessa skruvar för den "rostfria" delen av plåten måste "fastna" i betongen efter gjutningen. Detta så att betong ALDRIG kan fällas ut i vattnet.. Dra erforderliga ledningsrör genom betongväggen (och via isolerad kulvert till panna och hus). Armera och lägg in de balkar som håller inspektionslocket överst på tanken. Alla arbeten och framtida inspektion sker inifrån tanken genom ett löstagbart lock. Gjut tanken, Ta bort formvirke. Isolera 40-50 cm på sidor (och kulvert) och fyll igen "gropen". Klättra in i tanken och bygg där de tre värmeväxlarsystemen (radiatorvärme-golvvärme, varmvatten och solvärmeslinga). Lägg dit locket, isolera med 50 cm cellplast ovanpå, och låt din ackumaltortank ge dig energi i årtionden framöver. Troligen är det givarna till temperaturövervakningen som krånglar först, så därför dras dessa via locket.
En sådan här betongtank kan i stort sett vem som helst pussla ihop själv. Kostnaden växer endast obetydligt, oavsett hur stor du bygger tanken i området 4 - 10 m3., för den största kostnaden, de tre värmeväxlarsystemen, är densamma för samtliga tankar.
Kanske detta är orsaken till att branschen verkar helst vilja leva kvar i förra århundradets tekniska lösningar. Släpper man loss på utvecklingen, blir det inget kvar för dem att tillverka?
Tillägg: För att hindra vattnet till/från vedpannan i betongtanken från att syresättas (då ju expansionstanken i detta exempel har skippats) hälls några liter parafinolja i betongtanken, medan avloppsrör (=högsta tillåtna vattennivårör) får fylla samma funktion som expansionskärlet, även detta täckt med parafinolja. Det finns kanske även andra lösningar, t ex enligt princip "flytande plastlock" och plus en mindre mängd olja runt detta, men detta verkar enklast för mig, och helt baserat på tidigare diskussioner i detta forum
Medlem
· Västerbottens län
· 17 862 inlägg
Det finns vattentät betong.
Hur är våra vattentorn byggda?
Prototypen
Hur är våra vattentorn byggda?
Prototypen
Med vattentät betong menas att vattnets transport genom betongen är så liten att den inte syns på den torra sidan, dock är den inte tät. Problemet är att man använder ett så lågt vatten/cementtal (lite vatten till mycket cement) att det blir svårt att jobba med den. Vad du strävar efter är att få en "konstruktion" som är vattentät och detta är i princip omöjligt med "vattentätbetong".Detta är inget man gör själv eftersom det är trögjobbat, brinner fort men får inte brinna för fort och allt bör göras i ett stycke med en glidande form. Tätheten måste lösas på annat sätt tror jag.
Tätskikt och dylikt oavsett om dom är cementbundnaplastdispersioner eller av någon form av härdplast så tar dom stryk när temperaturen närmar sig 80 grader.
Har inga bra förslag heller tyvärr, tror nog att det blir tillbaks till någon form av plåtbeklädnad. Trycket är inga problem för betongen.
Eller kanske man får gilla läget med det lilla läckaget.
PS. Vattentorn jobbar med kallt vatten vilket gör att dom har mojligheten att använda tätskikt om inte den vattentäta betonggjutningen har lyckats.
Tätskikt och dylikt oavsett om dom är cementbundnaplastdispersioner eller av någon form av härdplast så tar dom stryk när temperaturen närmar sig 80 grader.
Har inga bra förslag heller tyvärr, tror nog att det blir tillbaks till någon form av plåtbeklädnad. Trycket är inga problem för betongen.
Eller kanske man får gilla läget med det lilla läckaget.
PS. Vattentorn jobbar med kallt vatten vilket gör att dom har mojligheten att använda tätskikt om inte den vattentäta betonggjutningen har lyckats.
Notera att betongtanken i förslaget ovan invändigt är klädd med plåt. Detta gör att gjutformens insida kan byggas lite enklare. Det finns alternativa sätt att bygga denna plåttank, ovan skiss anger bara grundprinciper.
Ex på lösning. Aluminiumplåt rostar aldrig och plåtar 0.5 x 1000 x 2000 mm väger 2,7 kg och kostar ca 250 kr/st inkl moms. De är således lätta att hantera, och kan förskruvas, så att dessa skruvar efter gjutning fäster plåten i betongen. Sådana plåtar ger insidan av acktanken aluminiumets positiva egenskaper gentemot vatten. Detta i kombination med betongens övriga egenskaper ger acktanken det bästa ur två världar. Vanlig (billig simpel) grovbetong har mycket stabila hållfasthetsegenskaper upp till 400-500 C. Räkna sedan vad denna betongtank med aluminiuminklädd insida kostar. Kalkylen för en 10 m3 betongtank blir lägre än dagens långt mindre högtryckstankar, som dessutom kräver mer eller mindre dyrbart utrymme i någon form av byggnad.
Att kemiskt täta sådana plåtskarvar för temperatur 100C tycks inte vara något problem med dagens moderna tätningsmnaterial .Ett annat alternativ är att klä alla hörn med 50 x 50 mm vinkelplåtar i samma material som sidoplåtarna, (Själv lutar jag åt tunna stålplåtar med "vinkelplåtar" i samma material , kanske svetsade på insidan efter det gjutningen gjorts, med alumiumplåt innanför dessa på de 20 översta cm och insida ovansida, där expnsionsutrymmet finns och denna (tunna!) stålplåt kan rosta bort.. Stålplåt har ju fördelen av samma temperaturutvidgning som betong. De alternativa lösningarna är dock många)
Själva bygget ger problem beträffande ordningsföljd på olika delarbeten. En "normalklurig" person bör lätt kunna klara hela bygget av en 2 x 2 x 2 = 8 m3 ackumulatortank i betong och aluminium dvs Al-plåtar för ca 3 000 kr, (1/4 av översidan = locket 1 x 1 m kräver tjockare plåtdimension, förslagsvis stålplåt).
Största fördelen för ackumulatortankar i betong är dock givetvis att dessa inte kräver någon byggnad, utan kan grävas ner i princip var som helst på tomten. Tyvärr lär jag inte själv få tid att ägna mig åt något ackumulatortanksbygge de närmaste tre åren pga andra trängande uppgifter, men jag tror att de som funderar på acktankar i storleksordning 6 - 10 m3 bör fundera igenom även alternativet med nedgrävda betongtankar enligt ovan.
Ex på lösning. Aluminiumplåt rostar aldrig och plåtar 0.5 x 1000 x 2000 mm väger 2,7 kg och kostar ca 250 kr/st inkl moms. De är således lätta att hantera, och kan förskruvas, så att dessa skruvar efter gjutning fäster plåten i betongen. Sådana plåtar ger insidan av acktanken aluminiumets positiva egenskaper gentemot vatten. Detta i kombination med betongens övriga egenskaper ger acktanken det bästa ur två världar. Vanlig (billig simpel) grovbetong har mycket stabila hållfasthetsegenskaper upp till 400-500 C. Räkna sedan vad denna betongtank med aluminiuminklädd insida kostar. Kalkylen för en 10 m3 betongtank blir lägre än dagens långt mindre högtryckstankar, som dessutom kräver mer eller mindre dyrbart utrymme i någon form av byggnad.
Att kemiskt täta sådana plåtskarvar för temperatur 100C tycks inte vara något problem med dagens moderna tätningsmnaterial .Ett annat alternativ är att klä alla hörn med 50 x 50 mm vinkelplåtar i samma material som sidoplåtarna, (Själv lutar jag åt tunna stålplåtar med "vinkelplåtar" i samma material , kanske svetsade på insidan efter det gjutningen gjorts, med alumiumplåt innanför dessa på de 20 översta cm och insida ovansida, där expnsionsutrymmet finns och denna (tunna!) stålplåt kan rosta bort.. Stålplåt har ju fördelen av samma temperaturutvidgning som betong. De alternativa lösningarna är dock många)
Själva bygget ger problem beträffande ordningsföljd på olika delarbeten. En "normalklurig" person bör lätt kunna klara hela bygget av en 2 x 2 x 2 = 8 m3 ackumulatortank i betong och aluminium dvs Al-plåtar för ca 3 000 kr, (1/4 av översidan = locket 1 x 1 m kräver tjockare plåtdimension, förslagsvis stålplåt).
Största fördelen för ackumulatortankar i betong är dock givetvis att dessa inte kräver någon byggnad, utan kan grävas ner i princip var som helst på tomten. Tyvärr lär jag inte själv få tid att ägna mig åt något ackumulatortanksbygge de närmaste tre åren pga andra trängande uppgifter, men jag tror att de som funderar på acktankar i storleksordning 6 - 10 m3 bör fundera igenom även alternativet med nedgrävda betongtankar enligt ovan.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 862 inlägg
Det finns redan många nedgrävda oljetankar som klarar sig hyffsat mot rost utifrån. Det flesta bensinstationer har nedgrävt.
Med en fungerande dränering så går det att hålla tanken torr.
Prototypen
Med en fungerande dränering så går det att hålla tanken torr.
Prototypen
Men det är klart.. Det som var idén här.. var väl Volymen.. och dom flesta villatankar är väl bara runt 3 m3
Men jag tycker Foarbos idé e kul.. men det känns lite svårt att byga.. kvär att man e ganska haj på mycket för att ro det i hamn..
/Rodge
Men jag tycker Foarbos idé e kul.. men det känns lite svårt att byga.. kvär att man e ganska haj på mycket för att ro det i hamn..
/Rodge
Det finns många alternativ för tätning mellan vatten och betong på insidan. Jag har även funderat på de tätningsskikt som används till kakeluppsättning i våtutrymmen. Problemet är att dessa måste klara 100 C och (mina krav på) en livslängd på 100 år. Att tömma tanken och "kontrollera och ev måla om den" vart tionde år vill jag slippa.
Det verkar då rimligare att bygga insidan av gjutformen som en ram av träreglar runt en förstärkt (popnitad eller svetsad ?) låda i 0,7 mm standard stålplåt, som på de översta två decimetrarna rostskyddas på insidan ( kemiskt material, aluminiumplåt eller rostfri plåt). En sådan plåtlåda spar ju både tid och pengar vid bygget av insidan av betonggjutformen.(ovan en betongplatta stående på ett antal 50 cm "betongpelare" genom 40-50 cm cellplastisolering)
Mina skisser på en tänkbar 9 m3 betongtank byggd på optimal användning av stålplåt 2500 x 1250 x 0,7 mm blev enligt följande:
Botten: 3,75 m x1,25 m = 1½ stålplåt på insida
Långsidor: 2 st 3,75 m x 1,87 m = 4 stålplåtar på insida (höjd =1½)
Kortsidor: 2 st 1,875 m x 1,25 m = 2 stålplåtar på insida
Ovandel helt i stålplåt 1 mm: (= 2 stålplåtar, vilar på 3 st L-profil ingjutna överst + kantsidor)
Fastskruvad del tätad mot betong: 3,0 x 1,5 m x 1 mm
Lock = löstagbar del: ca 1,0 x 0,5 m x 1 mm
Hörnplåtar 50 x 50 x0,7 mm L-profil 4 st längd 125 -10 cm =115 cm, 4 st längd 250+125=375 cm, 4 st längd =187,5-10 =177,5 cm
Skarvplåtar vid övriga plåtkanter t=0,7 mm :2 st 10 x 250 cm , 2 + 2+1 =5 st 10 x 125 – 10 =115 cm, 2 st 10 x 62,5 -10 =52,5 cm
Tankvolymen 9 m3 är volym inuti tank stålplåt : 3,75 x 1,25 x 1,87 = 7,6 m3 plus 10 -15 cm armerat betonggolv och 10 - 15 cm armerade betongväggar, dvs ca 2,8 m3 betongackumulator. dvs omräknat till vatten blir detta:7,6 + ½ x 2,8 m3 = 9 m3.
Dessa ca 10 stålplåtar á 18 kg/st kostar (inkl moms) ca 3000-3500 kr och 3 m3 betong ungefär lika mycket, dvs totalt ca 7 000 kr för en 9 m3 ackumulatortank. Denna del av tankkostnaden är således låg och närmast oberoende av tankens volym. Det är de trevärmeväxlarna inuti tanken som kostar pengar. Kalkylerna hamnar i annan världsdel än dagens teknik med högtrycksttankar i stål, och ingen branschfirma lär kunna konkurrera på dessa kostnadsnivåer.
Återigen: Detta är bara de principer och beräkningsexempel jag själv använt på lediga stunder till att utvärdera betongtankens möjligheter. Det finns olika vägar, att bygga en nedgrävd betongtank.
Mina inlägg i denna diskussion bör dock räcka för alla intresserade att själv rita och skissa upp en egen ackumulatortank i betong, nergrävd på den egna tomtan. Att kalkylen för utomhus nedgrävda betongtankar blir väldigt fördelaktig är ställt utom alla tvivel.
Jag hoppas nu bara att diskussionen kring betongtankar fortsätter. Detta inlägg får avsluta mina egna funderingar kring betongtankar för några år framåt. Detta sidospår råkade jag bara fastna i, därför att vårt eluppvärmda "sommarställe" på vintrarna behöver nytt värmesystem (ett projekt som alltid skjutits på framtiden). Jag reagerade då genast på de tekniska lösningar "branschföretagen" erbjöd, och tänkte: Detta är inte vettigt!
Vilket jag nu hoppas några fler har insett.
Det verkar då rimligare att bygga insidan av gjutformen som en ram av träreglar runt en förstärkt (popnitad eller svetsad ?) låda i 0,7 mm standard stålplåt, som på de översta två decimetrarna rostskyddas på insidan ( kemiskt material, aluminiumplåt eller rostfri plåt). En sådan plåtlåda spar ju både tid och pengar vid bygget av insidan av betonggjutformen.(ovan en betongplatta stående på ett antal 50 cm "betongpelare" genom 40-50 cm cellplastisolering)
Mina skisser på en tänkbar 9 m3 betongtank byggd på optimal användning av stålplåt 2500 x 1250 x 0,7 mm blev enligt följande:
Botten: 3,75 m x1,25 m = 1½ stålplåt på insida
Långsidor: 2 st 3,75 m x 1,87 m = 4 stålplåtar på insida (höjd =1½)
Kortsidor: 2 st 1,875 m x 1,25 m = 2 stålplåtar på insida
Ovandel helt i stålplåt 1 mm: (= 2 stålplåtar, vilar på 3 st L-profil ingjutna överst + kantsidor)
Fastskruvad del tätad mot betong: 3,0 x 1,5 m x 1 mm
Lock = löstagbar del: ca 1,0 x 0,5 m x 1 mm
Hörnplåtar 50 x 50 x0,7 mm L-profil 4 st längd 125 -10 cm =115 cm, 4 st längd 250+125=375 cm, 4 st längd =187,5-10 =177,5 cm
Skarvplåtar vid övriga plåtkanter t=0,7 mm :2 st 10 x 250 cm , 2 + 2+1 =5 st 10 x 125 – 10 =115 cm, 2 st 10 x 62,5 -10 =52,5 cm
Tankvolymen 9 m3 är volym inuti tank stålplåt : 3,75 x 1,25 x 1,87 = 7,6 m3 plus 10 -15 cm armerat betonggolv och 10 - 15 cm armerade betongväggar, dvs ca 2,8 m3 betongackumulator. dvs omräknat till vatten blir detta:7,6 + ½ x 2,8 m3 = 9 m3.
Dessa ca 10 stålplåtar á 18 kg/st kostar (inkl moms) ca 3000-3500 kr och 3 m3 betong ungefär lika mycket, dvs totalt ca 7 000 kr för en 9 m3 ackumulatortank. Denna del av tankkostnaden är således låg och närmast oberoende av tankens volym. Det är de trevärmeväxlarna inuti tanken som kostar pengar. Kalkylerna hamnar i annan världsdel än dagens teknik med högtrycksttankar i stål, och ingen branschfirma lär kunna konkurrera på dessa kostnadsnivåer.
Återigen: Detta är bara de principer och beräkningsexempel jag själv använt på lediga stunder till att utvärdera betongtankens möjligheter. Det finns olika vägar, att bygga en nedgrävd betongtank.
Mina inlägg i denna diskussion bör dock räcka för alla intresserade att själv rita och skissa upp en egen ackumulatortank i betong, nergrävd på den egna tomtan. Att kalkylen för utomhus nedgrävda betongtankar blir väldigt fördelaktig är ställt utom alla tvivel.
Jag hoppas nu bara att diskussionen kring betongtankar fortsätter. Detta inlägg får avsluta mina egna funderingar kring betongtankar för några år framåt. Detta sidospår råkade jag bara fastna i, därför att vårt eluppvärmda "sommarställe" på vintrarna behöver nytt värmesystem (ett projekt som alltid skjutits på framtiden). Jag reagerade då genast på de tekniska lösningar "branschföretagen" erbjöd, och tänkte: Detta är inte vettigt!
Vilket jag nu hoppas några fler har insett.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 862 inlägg
Jag är inte negativ men hur ska man få plåtlådan vattentät? Svetsa 0.7 mm plan plåt så långa sträckor, de kommer att slå sig rätt rejält. Mig svetsa 0,7 mm plåt är inte heller så enkelt. Rullpunktsvetsning? Falsa ihop plåten? Limma skarven?
Hur ska man gjuta botten, det går inte att gjuta allt i ett svep, även om man vill.
De omskriva 50 cm pelarna behövs väl inte, cellplasten har tillräcklig bärighet.
En lösning kan vara att armera som vanlig och hälla ned betongen i en hög i mitten, ställa ned plåtlådan och vibrera till dess att betongen har rätt tjocklek. Det gäller att undvika luftfickor mellan betong och plåt.
I kalkylen borde även kostnaden för isoleringen vara medtagen.
Om man kunde lyfta av locket på sommaren kan man använda tanken som pool. uppvärmningen är ju redan ordnad.
Prototypen
Hur ska man gjuta botten, det går inte att gjuta allt i ett svep, även om man vill.
De omskriva 50 cm pelarna behövs väl inte, cellplasten har tillräcklig bärighet.
En lösning kan vara att armera som vanlig och hälla ned betongen i en hög i mitten, ställa ned plåtlådan och vibrera till dess att betongen har rätt tjocklek. Det gäller att undvika luftfickor mellan betong och plåt.
I kalkylen borde även kostnaden för isoleringen vara medtagen.
Om man kunde lyfta av locket på sommaren kan man använda tanken som pool. uppvärmningen är ju redan ordnad.
Prototypen
Ett förtydligande:
Plåtlådan i sig behöver INTE vara vattentät. För mig verkar alternativet "limtäta och popnita" skarvarna vara en optimal lösning, enkelt, billigt, snabbt och effektivt. Plåtens huvuduppgift är att hindra cement (kalk) att fällas ut i vattnet, som sedan kan bli slipmedel och förstöra pumpar etc. De få droppar vatten som ev lyckas läcka ut genom ev springor i plåten ut genom en 10-15 cm betongvägg (jämför vattentorn) betyder inget i dessa samanhang (t ex jämfört med ev vattenförluster pga kokningar i pannan t ex). Detsamma gäller en minimal kalkutfällning i motsatt riktning.
Kostnaden för isolering blir något högre, förutsatt att alternativet är en välisolerad inomhuslökal. Men då ska man kanske även räkna med alla kostnader förbundna med att bygga denna isolerade inomhuslokal, eller åtminstone vilket alternativvärde annan användning av lokalen ( t ex som vedförråd) ger. Värmeförlusterna är ju teoretiskt mindre då den nedgrävda tankens omgivningstemperatur blir + 5 C, att jämföra med de betydligt lägre omgivningstemperatur inomhustankar jobbar mot vintertid (även jorden isolerar ju i detta fall).
Hur totalkalkylen blir beror alltså helt på vilka förutsättningar man börjar med.
Plåtlådan i sig behöver INTE vara vattentät. För mig verkar alternativet "limtäta och popnita" skarvarna vara en optimal lösning, enkelt, billigt, snabbt och effektivt. Plåtens huvuduppgift är att hindra cement (kalk) att fällas ut i vattnet, som sedan kan bli slipmedel och förstöra pumpar etc. De få droppar vatten som ev lyckas läcka ut genom ev springor i plåten ut genom en 10-15 cm betongvägg (jämför vattentorn) betyder inget i dessa samanhang (t ex jämfört med ev vattenförluster pga kokningar i pannan t ex). Detsamma gäller en minimal kalkutfällning i motsatt riktning.
Kostnaden för isolering blir något högre, förutsatt att alternativet är en välisolerad inomhuslökal. Men då ska man kanske även räkna med alla kostnader förbundna med att bygga denna isolerade inomhuslokal, eller åtminstone vilket alternativvärde annan användning av lokalen ( t ex som vedförråd) ger. Värmeförlusterna är ju teoretiskt mindre då den nedgrävda tankens omgivningstemperatur blir + 5 C, att jämföra med de betydligt lägre omgivningstemperatur inomhustankar jobbar mot vintertid (även jorden isolerar ju i detta fall).
Hur totalkalkylen blir beror alltså helt på vilka förutsättningar man börjar med.
bygger man nytt så kan man ju gräva ner en tank under själva huset ( sloppa torpargrund) , använda husplattans isolering till tanken och få indirekt golvvärme utan rördragning i golv på köpet . blir det några nackdelar som jag inte ser just nu ?
gaia
. blir det några nackdelar som jag inte ser just nu ? gaia