Isolering av gammalt uthus
Hej
Jag har ett gammalt uthus troligen byggt första halvan av 1900-talet. Uthuset som står på en gjuten grund är byggt av reglar i form av klent timmer som är sågat i c:a 100x100mm. Dessa reglar står tämligen glest, kanske 1500mm mellan de stående reglarna. Mellan reglarna finns bitar av samma 100x100 dimension och som sitter horisontellt och på halva höjden. Brädfodringen är spikad direkt i reglarna, i de horisontella bitarna samt i syll och hammarband eller vad det kallas.
Jag skulle nu vilja isolera detta uthus och sätta på lite värme för att kunna använda det som verkstad på vinterhalvåret. Men hur gör man? Det ska ju vara luftspalter och ångspärrar och alla möjliga finesser i ett modernt hus. Men behövs det verkligen? Ingen ska ju bo i uthuset.
Det är väl en god sak att kunna byta ut brädfodringen på utsidan när den blir för dålig i framtiden. Då är det ju bra om inte all isolering följer med när man bryter bort brädorna från utsidan. Hur löser man det?
Jag har ett gammalt uthus troligen byggt första halvan av 1900-talet. Uthuset som står på en gjuten grund är byggt av reglar i form av klent timmer som är sågat i c:a 100x100mm. Dessa reglar står tämligen glest, kanske 1500mm mellan de stående reglarna. Mellan reglarna finns bitar av samma 100x100 dimension och som sitter horisontellt och på halva höjden. Brädfodringen är spikad direkt i reglarna, i de horisontella bitarna samt i syll och hammarband eller vad det kallas.
Jag skulle nu vilja isolera detta uthus och sätta på lite värme för att kunna använda det som verkstad på vinterhalvåret. Men hur gör man? Det ska ju vara luftspalter och ångspärrar och alla möjliga finesser i ett modernt hus. Men behövs det verkligen? Ingen ska ju bo i uthuset.
Det är väl en god sak att kunna byta ut brädfodringen på utsidan när den blir för dålig i framtiden. Då är det ju bra om inte all isolering följer med när man bryter bort brädorna från utsidan. Hur löser man det?
Finns en bra anledning till att ditt uthus har överlevt så länge .
Ytterväggen är ventilerad på bägge sidor .
Blir träväggen fuktig , om det regnar på tvären , så torkar den upp ganska fort .
Tänker du isolera ytterväggen så måste baksidan av ytterpanelen ha en luftspalt som är öppen hela vägen nedifrån och upp .
Ett bostadshus som har en god ventilation kan utrustas med diffspärr .
Ett isolerat garage / uthus kan bli kallare på insidan än det är utanför , ibland .
Ytterväggen är ventilerad på bägge sidor .
Blir träväggen fuktig , om det regnar på tvären , så torkar den upp ganska fort .
Tänker du isolera ytterväggen så måste baksidan av ytterpanelen ha en luftspalt som är öppen hela vägen nedifrån och upp .
Ett bostadshus som har en god ventilation kan utrustas med diffspärr .
Ett isolerat garage / uthus kan bli kallare på insidan än det är utanför , ibland .
Medlem
· Korpilombolo
· 3 312 inlägg
Om det finns plats kan man bygga "ett hus i huset" med avstånd till befintliga ytterväggar.
Du behöver ingen luftspalt mm om du gör rätt. Det viktiga är att det inte är fukt tätt på två håll och helst inget håll. Felet folk gör med gamla hus är att de kletar på modern färg på utsidan av ett isolerat hus utan luftspalt, då går det åt skogen.
Med dessa relativt små mängder isolering så kan du göra detta innifrån. Sätt vind papp mot ytterplanken i facken, isolera med tex träfiberskiva, sätt en ångbroms enligt isoleringstillverkarens rekommendationer, spika råspont på insidan.
Det viktiga sedan är alltså att du sedan målar ytterpanelen med tex slamfärg eller linolja.
Denna konstruktion tål sedan även att kallställss utan problem (till skillnad från en ska modern lösning).
Med dessa relativt små mängder isolering så kan du göra detta innifrån. Sätt vind papp mot ytterplanken i facken, isolera med tex träfiberskiva, sätt en ångbroms enligt isoleringstillverkarens rekommendationer, spika råspont på insidan.
Det viktiga sedan är alltså att du sedan målar ytterpanelen med tex slamfärg eller linolja.
Denna konstruktion tål sedan även att kallställss utan problem (till skillnad från en ska modern lösning).
Som guggen skriver.
Håller man sig till gamla beprövade metoder och material blir det enkelt, rejält och robust.
Artikeln Tomture61 refererade till beskriver ett nyare sätt. Man ska dock komma ihåg att det nya sättet kräver andra förutsättningar för att fungera. Diffplast t ex kräver att byggnaden är permanent uppvärmd till åtminstone 15C. Diffplasten kräver också en ventilerad fasad/panel eftersom inträngande fukt i väggen inte kan ventileras bort (=torka ut) inåt via ventilationen av lokalen.
Isolerat golv/betongplatta med frigolit och golvspån är en riskkonstruktion (för mögel). Dessutom är det stor risk att markfukten som vandrar genom betongplattan trycks ut och koncentreras till syllarna som gissningsvis inte ligger på syllpapp (eller näver) om konstruktionen är närmare 100 år. Det isolerade golvet bygger på höjden och stänger in syllarna så att de får mkt svårare att torka ut dessutom, utöver att de är instängda uppåt av väggisoleringen. Resultatet brukar bli att syllarna ruttnar upp.
Vidare saknar jag gnagarsäkring. Bor man på landet är det absolut vitalt, såvida man inte vill att isoleringen ska omvandlas till oduglig schweizerost på några få år. Till gnagarsäkring duger inga nya (skit-)material såsom plast, spånskiva, gipsskiva eller mineralull. Även asfapapp och board tar de sig lätt igenom, men oftast bara om arbetet är dåligt utfört med t ex skador i mtrl eller flärpar eller springor/glipor eller skarvar i luft istf över massivträ.
Oftast styr den befintliga byggnaden vilka vägar man tar. Man får anpassa sig till vad som är praktiskt, ekonomiskt och tidsmässigt rimligt i förhållande till verksamheten/användningen/uppvärmningssätt, och var i landet byggnaden finns (klimat, gnagartryck) samt markfukt (upp genom den gamla betongplattan).
Håller man sig till gamla beprövade metoder och material blir det enkelt, rejält och robust.
Artikeln Tomture61 refererade till beskriver ett nyare sätt. Man ska dock komma ihåg att det nya sättet kräver andra förutsättningar för att fungera. Diffplast t ex kräver att byggnaden är permanent uppvärmd till åtminstone 15C. Diffplasten kräver också en ventilerad fasad/panel eftersom inträngande fukt i väggen inte kan ventileras bort (=torka ut) inåt via ventilationen av lokalen.
Isolerat golv/betongplatta med frigolit och golvspån är en riskkonstruktion (för mögel). Dessutom är det stor risk att markfukten som vandrar genom betongplattan trycks ut och koncentreras till syllarna som gissningsvis inte ligger på syllpapp (eller näver) om konstruktionen är närmare 100 år. Det isolerade golvet bygger på höjden och stänger in syllarna så att de får mkt svårare att torka ut dessutom, utöver att de är instängda uppåt av väggisoleringen. Resultatet brukar bli att syllarna ruttnar upp.
Vidare saknar jag gnagarsäkring. Bor man på landet är det absolut vitalt, såvida man inte vill att isoleringen ska omvandlas till oduglig schweizerost på några få år. Till gnagarsäkring duger inga nya (skit-)material såsom plast, spånskiva, gipsskiva eller mineralull. Även asfapapp och board tar de sig lätt igenom, men oftast bara om arbetet är dåligt utfört med t ex skador i mtrl eller flärpar eller springor/glipor eller skarvar i luft istf över massivträ.
Oftast styr den befintliga byggnaden vilka vägar man tar. Man får anpassa sig till vad som är praktiskt, ekonomiskt och tidsmässigt rimligt i förhållande till verksamheten/användningen/uppvärmningssätt, och var i landet byggnaden finns (klimat, gnagartryck) samt markfukt (upp genom den gamla betongplattan).