Problem med infästning
Hej och fortsatt glad påsk!
Har fram tills nu planerat att fästa in en 45 x 195 som bärlina i bjälklaget bakom träpanelen som utgör min fasad. Har nu monterat bort en del av panelen för att undersöka infästningsmöjligheter. Jag finner då att situationen ser ut som i bifogad bild. Avståndet mellan de horisontella reglarna är 137 mm. Hur det ser ut bakom vindskyddskivan har jag inte en aning om.
Hade trott/hoppats på mer massivt virke bakom panelen. Går det att fästa min bärlina i detta, och i så fall hur? Tacksam för synpunkter.
Har fram tills nu planerat att fästa in en 45 x 195 som bärlina i bjälklaget bakom träpanelen som utgör min fasad. Har nu monterat bort en del av panelen för att undersöka infästningsmöjligheter. Jag finner då att situationen ser ut som i bifogad bild. Avståndet mellan de horisontella reglarna är 137 mm. Hur det ser ut bakom vindskyddskivan har jag inte en aning om.
Hade trott/hoppats på mer massivt virke bakom panelen. Går det att fästa min bärlina i detta, och i så fall hur? Tacksam för synpunkter.
Bakom vindskivan har du troligen stående reglar i dim. 45x95 eller 45x120 eller 45x145 på cc 60 cm. De spikreglar du ser under panelen är spikade i dem.
Du borde därför lätt kunna lokalisera var åtminstone en stående regel står och i den fästa din bärlina och sen mäta dig fram till nästa stående regel och fästa bärlinan i den, osv. Men... Det är ingen bra tanke.
Du får räkna med att din terrass inte är uppvärmd yta. Marken kommer därför att tjäla när det är vinter (och höja sig) och tina när det är sommar (och återgå i urspungligt läge). Hur mycket beror på vad det är för material i backen (lera, grus osv.) och hur mycket vatten marken innehåller (ju mer vatten, desto större tjällyft). Dessa återkommande höjningar och returer påverkar bärlinan inne vid vägg och kan i sämsta fall slita sönder fasaden för dig. Därför bättre att göra så här istället:
Du har troligen en dräneringsledning som ligger parallellt med husgrunden och max en halvmeter ut från den. Därför kan du gräva plintar innevid husgrunden (papprörsform som du fyller med btg.) och på dessa lägga bärlinan. Då kan altanen jobba som den vill m.h.t. årstiderna utan risk för skador på huset.
Hur djupt du behöver gräva beror på två saker:
- var i landet huset ligger (ju längre norrut, desto djupare)
- hur grundkonstruktionen ser ut (platta på mark, kryprumsgrund eller källare) eftersom det sker värmeöverledning genom marken under grunden och ut närmast den. Kurvorna kallas isotermer. Gjorda mätningar visar att det inte behövs så djupt eftersom det aldrig blir tjälad mark intill husgrunden. Du behöver därför inte gå ner mer än till u.k. sula eller (om du har källare) gå ner till ö.k sula och ställ plintarna på dem intill källarväggen.
Du borde därför lätt kunna lokalisera var åtminstone en stående regel står och i den fästa din bärlina och sen mäta dig fram till nästa stående regel och fästa bärlinan i den, osv. Men... Det är ingen bra tanke.
Du får räkna med att din terrass inte är uppvärmd yta. Marken kommer därför att tjäla när det är vinter (och höja sig) och tina när det är sommar (och återgå i urspungligt läge). Hur mycket beror på vad det är för material i backen (lera, grus osv.) och hur mycket vatten marken innehåller (ju mer vatten, desto större tjällyft). Dessa återkommande höjningar och returer påverkar bärlinan inne vid vägg och kan i sämsta fall slita sönder fasaden för dig. Därför bättre att göra så här istället:
Du har troligen en dräneringsledning som ligger parallellt med husgrunden och max en halvmeter ut från den. Därför kan du gräva plintar innevid husgrunden (papprörsform som du fyller med btg.) och på dessa lägga bärlinan. Då kan altanen jobba som den vill m.h.t. årstiderna utan risk för skador på huset.
Hur djupt du behöver gräva beror på två saker:
- var i landet huset ligger (ju längre norrut, desto djupare)
- hur grundkonstruktionen ser ut (platta på mark, kryprumsgrund eller källare) eftersom det sker värmeöverledning genom marken under grunden och ut närmast den. Kurvorna kallas isotermer. Gjorda mätningar visar att det inte behövs så djupt eftersom det aldrig blir tjälad mark intill husgrunden. Du behöver därför inte gå ner mer än till u.k. sula eller (om du har källare) gå ner till ö.k sula och ställ plintarna på dem intill källarväggen.
Hej och stort tack för utförligt svar. Jag har alltsedan panelbortmonteringen mer och mer funderat på en separat plintrad så nära grunden som möjligt, precis som du är inne på. Problemet är just dräneringen som jag är skitskraj för att påverka på något sätt.
Ett annat problem uppstår ju om det visar sig att dräneringen trots allt ligger mer än 50 cm utanför husväggen, eftersom större överhäng än så börjar kännas svettigt med bärlinor på 45 x 195 och reglar på 45 x 145.
Ett annat problem uppstår ju om det visar sig att dräneringen trots allt ligger mer än 50 cm utanför husväggen, eftersom större överhäng än så börjar kännas svettigt med bärlinor på 45 x 195 och reglar på 45 x 145.
Dräneringen ligger säkerligen inte längre ut från husgrunden än 50 cm om de som byggt huset gjort det på det sätt somman ska göra.
Även om du flyttar in det primära bärverket = bärlinan (45x195) aldrig så mycket (men inte mer än rimligt, säg max en tredjedel av terrassens/altanens djup från husväggen räknat) så pårverkar det inte bärigheten hos den. Belastningen verkar i andra ledden. Dvs. parallellt med den. Alltså en fråga om hur långt det blir mellan plintarna. Genom att minska cc-avståndet mellan plintarna går det att öka bärigheten i bärlinan.
Däremot kan ett för stort överhäng i det sekundära bärverket av 45x145 påverka dessa bjälkar negativt. En indragning på upp till en fjärdedel av totala längden positivt. Därutöver ska du nog inte gå. Men skulle du behöva det så får du lägga bjälkarna med tätare cc.
Allt går att lösa bara du vet hur du ska göra.
Även om du flyttar in det primära bärverket = bärlinan (45x195) aldrig så mycket (men inte mer än rimligt, säg max en tredjedel av terrassens/altanens djup från husväggen räknat) så pårverkar det inte bärigheten hos den. Belastningen verkar i andra ledden. Dvs. parallellt med den. Alltså en fråga om hur långt det blir mellan plintarna. Genom att minska cc-avståndet mellan plintarna går det att öka bärigheten i bärlinan.
Däremot kan ett för stort överhäng i det sekundära bärverket av 45x145 påverka dessa bjälkar negativt. En indragning på upp till en fjärdedel av totala längden positivt. Därutöver ska du nog inte gå. Men skulle du behöva det så får du lägga bjälkarna med tätare cc.
Allt går att lösa bara du vet hur du ska göra.
Tack igen för svar. Har nu hittat konstruktionsritningen för den del av huset som altanen skall stå invid - se bifogad bild. Härur kan man utläsa att "sula" och dränering sträcker sig en ganska rejäl bit ut från fasaden - även om avståndet inte är utsatt på ritningen tycks det röra sig om en 70-75-80 cm.
Dessutom tycks det finnas en marksskiva, som jag dock inte tror kommer att ställa till några större problem (eller...?).
Planerar - enligt principskiss utan mått nedan - plintar med c:a 1,9 meters mellanrum, och c:a 1,6 meters mellanrum mellan bärlinorna (3 st), och golvreglar med cc c:a 50. Dimensioner 45 x 195 resp 45 x 145. Skulle denna konstruktion klara ett golvregelöverhäng på 70-80 cm??
Dessutom tycks det finnas en marksskiva, som jag dock inte tror kommer att ställa till några större problem (eller...?).
Planerar - enligt principskiss utan mått nedan - plintar med c:a 1,9 meters mellanrum, och c:a 1,6 meters mellanrum mellan bärlinorna (3 st), och golvreglar med cc c:a 50. Dimensioner 45 x 195 resp 45 x 145. Skulle denna konstruktion klara ett golvregelöverhäng på 70-80 cm??
Efter lite räknande och slående i mina gamla tabeller (som fortfarande är aktuella eftersom 2+2 fortfarande = 4) får jag fram att du kan ha en jämnt utbredd last om 785kg/m2 på en 45x145 om de ligger cc 0.5 meter och stícker ut max 80 cm. Så svaret är ja. 80 cm klarar de utan vidare. Du har inte mycket mer än 300 kg/m2 i belastning på ett altangolv i vilande och rörlig last inkl. egenvikt.
Tack igen för initierat svar. Detta inger hopp. Min ångestnivå är dock konstant ganska hög, och jag har funderat på vilka faktorer som skulle kunna sänka denna, och samtidigt möjligen minska svajrisken i överhänget.
Antingen skulle man ju kunna öka dimensionerna eller minska cc-avstånden i regelverket. Jag har inga problem med utrymme i höjdled.
Alternativt funderar jag på om man ändå skulle försöka anordna någon form av extra stödpunkt direkt intill fasaden. Denna stödpunkt skulle i sig inte ta upp någon nämnvärd belastning - men torde ju inte kunna ställa till med någon skada.
Jag i så fall tänker på t ex uppstaplade lecablock, men ännu hellre balksko alternativt "horisontellt" vinkebeslag som man skulle kunna drista sig att fästa i fasadens panel/spikreglar. Altanens golvreglar skulle därmed inte vara fästade i fasaden, utan bara vila i/på dessa beslag, som extra trygghet/stabilitet.
Tänker jag helt galet...?
Antingen skulle man ju kunna öka dimensionerna eller minska cc-avstånden i regelverket. Jag har inga problem med utrymme i höjdled.
Alternativt funderar jag på om man ändå skulle försöka anordna någon form av extra stödpunkt direkt intill fasaden. Denna stödpunkt skulle i sig inte ta upp någon nämnvärd belastning - men torde ju inte kunna ställa till med någon skada.
Jag i så fall tänker på t ex uppstaplade lecablock, men ännu hellre balksko alternativt "horisontellt" vinkebeslag som man skulle kunna drista sig att fästa i fasadens panel/spikreglar. Altanens golvreglar skulle därmed inte vara fästade i fasaden, utan bara vila i/på dessa beslag, som extra trygghet/stabilitet.
Tänker jag helt galet...?
I så fall är det bättre att gå upp i dimension på reglarna ett snäpp i höjdled till 45x170.
Din tanke att skapa ett glidande upplag i husväggen och låta golvreglarna vila i dem utan att de kan dra sönder fasaden vid tjällyft i andra änden, är teoretiskt intressant. Tyvärr saknar jag erfarenhet av det och vet därför inte om det funkar i praktiken. Jag ser bl.a. en risk att reglarna kan glida ur upplagen efter en tid.
Däremot visar sektionen på en annan möjlighet och det är att ställa ner 'stolpar' på kanten av sulan och på den låta en bärlina vila parallellt husväggen utan förankring till den i.s.f. den närmsta plintraden. Det borde räcka med motfyllningen för att stolparna ska stå kvar, tryckta mot väggen.
Risken för svaj på ett överhäng intill en meter är nästintill obefintlig. Ska du ha ett helt svajfritt golv att gå på får det blir betongplatta på mark. Inte ens ett btg.bjäklag är helt svajfritt. Det går t.o.m. att få ganska mycket svaj på det. Ställ dig på golvet i Tempos varuhus i Örebro och prova. Det gungar så pass mycket att det är obehagligt att gå på.
Din tanke att skapa ett glidande upplag i husväggen och låta golvreglarna vila i dem utan att de kan dra sönder fasaden vid tjällyft i andra änden, är teoretiskt intressant. Tyvärr saknar jag erfarenhet av det och vet därför inte om det funkar i praktiken. Jag ser bl.a. en risk att reglarna kan glida ur upplagen efter en tid.
Däremot visar sektionen på en annan möjlighet och det är att ställa ner 'stolpar' på kanten av sulan och på den låta en bärlina vila parallellt husväggen utan förankring till den i.s.f. den närmsta plintraden. Det borde räcka med motfyllningen för att stolparna ska stå kvar, tryckta mot väggen.
Risken för svaj på ett överhäng intill en meter är nästintill obefintlig. Ska du ha ett helt svajfritt golv att gå på får det blir betongplatta på mark. Inte ens ett btg.bjäklag är helt svajfritt. Det går t.o.m. att få ganska mycket svaj på det. Ställ dig på golvet i Tempos varuhus i Örebro och prova. Det gungar så pass mycket att det är obehagligt att gå på.
Stort tack för all hjälp! Så får det bli. Skall dessutom testa Tempo-golvet nästa gång jag är där... 
Hade precis samma funderingar och problem när jag skulle grundlägga för min altan förra året. Hade hela upplägget helt klart för mig i teorin innan jag började gräva. Grävandet var inget roligt jobb eftersom det var packad sprängsten det handlade om närmast plattan, och det blev inte roligare allt eftersom jag stötte in i dräneringsledningarna....
Det hela ledde till en rad revisioner av min teoretiskt perfekta modell, verkligheten kom s.a.s. ikapp så fort spaden tagit sig en bit ned i sprängstenen.
Det hela slutade dock med ett överhäng på närmare metern på ett par ställen (45x145), och jag testade då svajet innan jag lade på trallen. Det svajade en aning, men verkligen inte mycket. Jag beslutade mig trots allt för att regla tätare på dessa partier, alltså en extra regel mellan cc50 reglarna, som endast sträckte sig över två bärlinor (för att spara reglar). Skulle tro att detta var fullständigt onödigt av flera skäl, men främst för att det lilla svaj man ev. upplever är på en del av altanen där Du inte befinner Dig; alltså precis invid husväggen.
En annan metod jag provade på andra ställen var kortlingar mellan reglarna, som i detta fall förhindrar regelns vridning kring sin egen axel vid vertikal belastning och fördelar trycket en aning, men jag tror i princip att trallen fyller samma funktion i detta fall. Men jag kan ha fel.
Hursomhelst. Jag använde alltså hängsle och livrem, men jag tror det hade klarat sig bra utan.
Det hela ledde till en rad revisioner av min teoretiskt perfekta modell, verkligheten kom s.a.s. ikapp så fort spaden tagit sig en bit ned i sprängstenen.
Det hela slutade dock med ett överhäng på närmare metern på ett par ställen (45x145), och jag testade då svajet innan jag lade på trallen. Det svajade en aning, men verkligen inte mycket. Jag beslutade mig trots allt för att regla tätare på dessa partier, alltså en extra regel mellan cc50 reglarna, som endast sträckte sig över två bärlinor (för att spara reglar). Skulle tro att detta var fullständigt onödigt av flera skäl, men främst för att det lilla svaj man ev. upplever är på en del av altanen där Du inte befinner Dig; alltså precis invid husväggen.
En annan metod jag provade på andra ställen var kortlingar mellan reglarna, som i detta fall förhindrar regelns vridning kring sin egen axel vid vertikal belastning och fördelar trycket en aning, men jag tror i princip att trallen fyller samma funktion i detta fall. Men jag kan ha fel.
Hursomhelst. Jag använde alltså hängsle och livrem, men jag tror det hade klarat sig bra utan.