Kan någon förklara för mig varför fiberbankar från träindustrin skulle vara en "klimatbomb"?

Citat från GP:
Skogsindustrins gamla avfall – dold klimatbomb

Gammalt industriavfall på botten av sjöar och vattendrag och längs Norrlandskusten bildar stora mängder växthusgaser, som hittills inte har räknats med i Sveriges klimatarbete.
Vi pratar om en ickefossil depå av material som rimligen hade ruttnat och oxiderat ändå. Nu är materialet deponerat före 1969, men det ingår ju fortfarande i kretsloppet. Det är snarare så att det finns en möjlighet att delar av det inte längre är med i kretsloppet och att det därför är positivt för klimatet.

Så på vilket sätt påverkar detta klimatet på ett onaturligt sätt?
 
C
pacman42 pacman42 skrev:
Så på vilket sätt påverkar detta klimatet på ett onaturligt sätt?
För att det vid rötning bildas metangas som har 25 x större "klimateffekt" än koldioxid som hade bildats vid nedbrytning i en syrerik miljö.
 
  • Gilla
Abies koreana
  • Laddar…
C cpalm skrev:
För att det vid rötning bildas metangas som har 25 x större "klimateffekt" än koldioxid som hade bildats vid nedbrytning i en syrerik miljö.
Alla fibrerna ruttnar inte.
 
Notera dessutom att metan bara stannar tio år i atmosfären, vilket skall jämföras med koldioxidens hundratals år. Detta gör att metan i praktiken har en kortsiktig effekt jämfört med koldioxiden.

Notera också att mycket av skogen blir metan när den bryts ned naturligt.

Nej, jag får inte ihop detta. Viss påverkan, men jämfört med fossila bränslen så är detta inte så mycket att orda om. Särskilt inte eftersom dessa fiberbankar förlänger kolcykeln kraftigt också. Vilken halveringstid finns det för kolet i dessa bankar?

Jag får inte heller ihop logiken från EU med att naturskogar skulle vara bättre för klimatet än ett aktivt skogsbruk med träprodukter som förlänger kolcykeln för virket.

Om man fokuserar på de stora problemen så skulle man få ett bättre resultat, nu känns det som att man delvis "silar mygg och sväljer kameler". Men det är klart, man vågar inte ge sig på jordbruket som är en riktigt stor miljöbov (och då är det inte bara köttproduktionen jag syftar på, det finns många stora problem där - konstbevattning är ett mycket stort problem för klimatet då vattenånga är den mest potenta växthusgas vi har i större volymer).
 
C
pacman42 pacman42 skrev:
Notera dessutom att metan bara stannar tio år i atmosfären, vilket skall jämföras med koldioxidens hundratals år. Detta gör att metan i praktiken har en kortsiktig effekt jämfört med koldioxiden.
Man räknar med ett GWP-tal (Global Warming Potential) som tar hänsyn till alla relevanta egenskaper över olika tidshorisonter. CO2 är referensen och har GWP 1 och GWP100 (= över ett hundraårsperspektiv) för metan är 25. Som du skriver så är livslängden för metan i atmosfären relativt kort, vilket innebär att GWP20 för metan är högt (72) och GWP500 är lågt (7,6).

25 x värre än CO2 är alltså sett i ett 100-årsperspektiv.
Detta är vetenskapliga och vedertagna siffror.

Sen kan man väl hålla med om detta med mygg och kameler, men det är viktigt att inse att även det icke-fossila kretsloppet kan påverka på väldigt olika sätt beroende på hur cykeln ser ut.
Jämför t.ex. med "pruttande kor".
 
Redigerat:
  • Gilla
Huzzbutt och 1 till
  • Laddar…
C cpalm skrev:
Man räknar med ett GWP-tal (Global Warming Potential) som tar hänsyn till alla relevanta egenskaper över olika tidshorisonter. CO2 är referensen och har GWP 1 och GWP100 (= över ett hundraårsperspektiv) för metan är 25. Som du skriver så är livslängden för metan i atmosfären relativt kort, vilket innebär att GWP20 för metan är högt (72) och GWP500 är lågt (7,6).

25 x värre än CO2 är alltså sett i ett 100-årsperspektiv.
Detta är vetenskapliga och vedertagna siffror.

Sen kan man väl hålla med om detta med mygg och kameler, men det är viktigt att inse att även det icke-fossila kretsloppet kan påverka på väldigt olika sätt beroende på hur cykeln ser ut.
OK, då var jag inte helt fel ute alltså. Jag får däremot en massa nya frågeställningar utifrån detta, men de får vi ta en annan gång.
 
Hittade denna (betal)artikel som dock får en att tänka ännu mer:
https://norran.se/nyheter/artikel/f...ammal-det-sag-jag-direkt-jag-sag-den/lqyq311r

För ett par år sedan råkade en man trampa på en tallstock som låg i en sjö i Robertsfors kommun.
Hur gammal är då stocken som hittades på botten av en sjö i Västerbottens kustland? Tyvärr gav inte undersökningen ett entydigt svar.
Hans Linderson och upphittaren bestämde gemensamt att göra en kompletterande analys med kol 14-metoden. Den metoden är dock inte lika exakt som dendrokronologin kan vara.

Nu fick de ett resultat.

– Detta betyder att de första årsringarna bildades någon gång mellan åren 800 och 535 före Kristus. Trädet har dött någon gång under åren 475 till 210 före Kristus. Det är en tallfura som har rasat ned i sjön och flutit iväg och landat i det här lugnvattnet, säger Hans Linderson.
Med tanke på detta så kanske inte fiberbankarna ruttnar särskilt snabbt. Särskilt inte när de är flera meter tjocka.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.