Bra virke för altan- sibirsk lärk??
Hej!
Vi planerar byggga en träaltan. Har hört att lärk är ett bra material för det.
Har också hört att man får bättre virke från långsamt växande träd= träd från hårdare klimat och att det inte finns så mycket lärk från Norrland att få tag i. Det säljs även mycket lärk från Europa, men det är inte lika bra.
Vad är rimligt pris för lärk i Sverige i Stockholmstrakterna?
Jag har fått en offert från ett seriöst företag i Estland. 50 m2 sibirsk lärk (garanterat från Sibirien och med sertifikat) mått: 28x142mm ,
4-6 m långa och med transport skulle det kosta 15000 SEK (ca 300 sek per m2)
Är detta ett rimligt pris?
Ska jag eftersträva att få garanterat sibirsk lärk eller är skillnaden mellan europeisk och sibirisk inte så stor?
Vi planerar byggga en träaltan. Har hört att lärk är ett bra material för det.
Har också hört att man får bättre virke från långsamt växande träd= träd från hårdare klimat och att det inte finns så mycket lärk från Norrland att få tag i. Det säljs även mycket lärk från Europa, men det är inte lika bra.
Vad är rimligt pris för lärk i Sverige i Stockholmstrakterna?
Jag har fått en offert från ett seriöst företag i Estland. 50 m2 sibirsk lärk (garanterat från Sibirien och med sertifikat) mått: 28x142mm ,
4-6 m långa och med transport skulle det kosta 15000 SEK (ca 300 sek per m2)
Är detta ett rimligt pris?
Ska jag eftersträva att få garanterat sibirsk lärk eller är skillnaden mellan europeisk och sibirisk inte så stor?
Dagspriset hos Untitled Document är nu 270:-/m2 (2 april 2007) 28x120mm garanterat sibiriskväxt.
Magnus
Magnus
Det är lite förvirrande vad gäller sibirisk och europeisk lärk, för dels kan benämningen avse två olika arter av träd (Larix sibirica och Larix decidua, även kallad Larix europaea), och dels kan det avse var de växer. Alltså, det kan växa sibirisk lärk i europa och vice versa..
Jag har forskat runt en del på just lärkträ och dess beständighet, och har kommit fram till att rötbeständigheten hos lärk ligger ganska nära den hos kärnfuru. Alltså, kärnveden hos furu och de båda sorternas lärk verkar vara ganska likvärdig, men då ska man minnas att nästan hela lärken består av kärnved, medan stora delar av furun är av rötkänslig splint. I praktiken blir då furun rötkänsligare om man inte bara sågar ur kärnan.
Det som då spelar större roll är hur tätvuxen veden är, och då är ett kallare klimat fördelaktigt. Dock skulle jag inte tveka att lägga lärkträ som vuxit i varmare klimat som trall om jag fick virket till ett bra pris. Jag tror inte skillnaderna är så stora, jag byggde en kompost av egenhändigt sågad lärk för sju år sedan. Virket är helt obehandlat och har både direkt markkontakt och ligger mot den våta komposten, alltså nästan så illa det kan bli. Efter sju år finns det inga tecken på röta, och då har virket vuxit utanför Örebro..
Skrutten, tryckt virke är ju impregnerad furu (mest splintved, kärnan tar inte åt sig av impregneringsmedlet) medan lärkträet är naturligt impregnerat med hartsämnen av sig självt. Tryckimpregnerat av bra kvalitet är röttåligare än lärkträ.
Jag har forskat runt en del på just lärkträ och dess beständighet, och har kommit fram till att rötbeständigheten hos lärk ligger ganska nära den hos kärnfuru. Alltså, kärnveden hos furu och de båda sorternas lärk verkar vara ganska likvärdig, men då ska man minnas att nästan hela lärken består av kärnved, medan stora delar av furun är av rötkänslig splint. I praktiken blir då furun rötkänsligare om man inte bara sågar ur kärnan.
Det som då spelar större roll är hur tätvuxen veden är, och då är ett kallare klimat fördelaktigt. Dock skulle jag inte tveka att lägga lärkträ som vuxit i varmare klimat som trall om jag fick virket till ett bra pris. Jag tror inte skillnaderna är så stora, jag byggde en kompost av egenhändigt sågad lärk för sju år sedan. Virket är helt obehandlat och har både direkt markkontakt och ligger mot den våta komposten, alltså nästan så illa det kan bli. Efter sju år finns det inga tecken på röta, och då har virket vuxit utanför Örebro..
Skrutten, tryckt virke är ju impregnerad furu (mest splintved, kärnan tar inte åt sig av impregneringsmedlet) medan lärkträet är naturligt impregnerat med hartsämnen av sig självt. Tryckimpregnerat av bra kvalitet är röttåligare än lärkträ.
Hej,
har själv besökt siljansfors försökspark (SLU) med min skola (läser till jägmästare på SLU) och sett deras bestånd av "Kanadensisk Lärk" som är Larix Laricina. Såg förvånansvärt bra ut (rakt och fint). Annars kan lärken vara lite knepig att snickra med (väldigt stor skillnad mellan vår/sommarved gällande densitet/hårdhet). Detta rör dock mest finsnickeri.
Vad vi har fått höra på utbildningen, är lärk knappast mer beständigt än tall av god kvalitet (bland annat baserat på stolpprover genomförda strax norr om Stockholm). Däremot skall lärken ha fått lite oförtjänt bra rykte, delvis genom att "hela" Venedig skall vara pålat med lärk. Lärk klarar sig uppenbarligen bra i anaerob miljö (syrefri/extremt syrefattig miljö) men inte särdeles väl (obehandlad) där både fukt och syre finns. (något som vidare bekräftas av komposten ovan?)
M.a.o. en lärktrall är inte underhållsfri men kan kanske ses som mer miljövänlig. Man bör dock beakta att dagens impregneringsmetoder inte är särskilt miljöfarliga. Givetvis förekommer (som ovan nämnt) olika kvaliteter av både lärk/tall/tryckimpregnerat.
Byggde själv altaner till gården förra året och valde tryckimpregnerat, mest av ekonomiska själ. Hade jag haft alldeles för mycket pengar hade jag valt lärl, men endast av estetiska själ. Blev lite rörigt det här, men om någon har fler frågor så ställ dem gärna så ska jag svara (eller försöka lirka ur mina professorer som undervisar i Dendrologi) så ska jag svara efter bästa förmåga.
mvh
Martin
har själv besökt siljansfors försökspark (SLU) med min skola (läser till jägmästare på SLU) och sett deras bestånd av "Kanadensisk Lärk" som är Larix Laricina. Såg förvånansvärt bra ut (rakt och fint). Annars kan lärken vara lite knepig att snickra med (väldigt stor skillnad mellan vår/sommarved gällande densitet/hårdhet). Detta rör dock mest finsnickeri.
Vad vi har fått höra på utbildningen, är lärk knappast mer beständigt än tall av god kvalitet (bland annat baserat på stolpprover genomförda strax norr om Stockholm). Däremot skall lärken ha fått lite oförtjänt bra rykte, delvis genom att "hela" Venedig skall vara pålat med lärk. Lärk klarar sig uppenbarligen bra i anaerob miljö (syrefri/extremt syrefattig miljö) men inte särdeles väl (obehandlad) där både fukt och syre finns. (något som vidare bekräftas av komposten ovan?)
M.a.o. en lärktrall är inte underhållsfri men kan kanske ses som mer miljövänlig. Man bör dock beakta att dagens impregneringsmetoder inte är särskilt miljöfarliga. Givetvis förekommer (som ovan nämnt) olika kvaliteter av både lärk/tall/tryckimpregnerat.
Byggde själv altaner till gården förra året och valde tryckimpregnerat, mest av ekonomiska själ. Hade jag haft alldeles för mycket pengar hade jag valt lärl, men endast av estetiska själ. Blev lite rörigt det här, men om någon har fler frågor så ställ dem gärna så ska jag svara (eller försöka lirka ur mina professorer som undervisar i Dendrologi) så ska jag svara efter bästa förmåga.
mvh
Martin
Intressant och insiktsfullt inlägg. Och just det, det där exemplet med Venedig hör man ju hela tiden. Fast jag misstänker att miljön för virket i min kompost inte är så särskilt anaerob, det hade nog märkts tydligt på nedbrytningen.
För övrigt har jag några kubikmeter tvåtumsplank av sagda Örebrolärk (detta virke fällde jag dock för 1 1/2 år sedan) som ligger på strö under tak. Planen är att klyva och hyvla till 45x45 och sedan limma till 45x90 för att sedan bygga ett växthus/uterum på sisådär 25 m2. Det kommer bli en ganska knepig miljö för virket, med i princip 100%RF och varmt på ena sidan och väldigt skiftande klimat på andra. Ska bli intressant att se hur det klarar sig. Återkommer med rapport om tio år eller så.
För övrigt har jag några kubikmeter tvåtumsplank av sagda Örebrolärk (detta virke fällde jag dock för 1 1/2 år sedan) som ligger på strö under tak. Planen är att klyva och hyvla till 45x45 och sedan limma till 45x90 för att sedan bygga ett växthus/uterum på sisådär 25 m2. Det kommer bli en ganska knepig miljö för virket, med i princip 100%RF och varmt på ena sidan och väldigt skiftande klimat på andra. Ska bli intressant att se hur det klarar sig. Återkommer med rapport om tio år eller så.
Lite kuriosa...om 10 år så har du kommit upp till 81000 inlägg om du håller ger goda råd i samma fina stil!! Själv lär jag komma upp till 5250 inlägg (goda eller inte) om jag håller samma taktjon_h skrev:Ska bli intressant att se hur det klarar sig. Återkommer med rapport om tio år eller så.