Finns det standarder hur träpanel/lockläkt bör möta takfot?
Har en villa från 1924 med träfasad beståendes av ståendes panel och lockläkt. Skicket på fasaden var snällt uttryckt mindre bra när vi köpte huset och vi bestämde oss därför för att låta en firma byta ut träpanelen och måla upp den.
Projektet har kört igång och överlag har vi varit väldigt nöjda med hur allt funkat. I mitten av förra veckan hade de hållit på i typ 5,5 vecka trots att projektet enligt offerten/kontraktet uppskattades till ca 3-4 veckor. Det i sig är inget som spelar någon roll, men helt plötsligt annonserades att de om två dagar skulle riva byggställningen som varit uppställd runt huset och sen ta 10 dagars ledigt trots att projektet inte var färdigt. De menade att det som var kvar kunde utföras utan ställning. Det stämmer säkert men det kändes som att de stressade en del med vissa saker.
Bland annat så monterades den list som sitter under takfoten på ett annorlunda vis än vad den tidigare satt. Innan det här projektet så satt listen monterad på "bottenpanelen" mellan knutarna och lockläkten slutade mot listen. Knut, lockläkt och list byggde därför lika mycket höjd från bottenpanelen. Det är även så det ser ut när jag tittar på våra grannars hus, som även de är lite äldre hus. Så som listen nu monterats så sitter den monterad ovanpå lockläkten och även ovanpå knutarna. Se bild nedan:
Personligen tycker jag det ser konstigt och fult ut. Framförallt på knutarna. Men jag är ju inte snickare eller byggingenjör, finns det kanske någon anledning eller standard som säger att det är så här man ska göra nu för tiden? Jag kan ju förstå att det går fortare att göra på det här viset, men som beställare med fast pris så struntar ju jag i det.
Projektet har kört igång och överlag har vi varit väldigt nöjda med hur allt funkat. I mitten av förra veckan hade de hållit på i typ 5,5 vecka trots att projektet enligt offerten/kontraktet uppskattades till ca 3-4 veckor. Det i sig är inget som spelar någon roll, men helt plötsligt annonserades att de om två dagar skulle riva byggställningen som varit uppställd runt huset och sen ta 10 dagars ledigt trots att projektet inte var färdigt. De menade att det som var kvar kunde utföras utan ställning. Det stämmer säkert men det kändes som att de stressade en del med vissa saker.
Bland annat så monterades den list som sitter under takfoten på ett annorlunda vis än vad den tidigare satt. Innan det här projektet så satt listen monterad på "bottenpanelen" mellan knutarna och lockläkten slutade mot listen. Knut, lockläkt och list byggde därför lika mycket höjd från bottenpanelen. Det är även så det ser ut när jag tittar på våra grannars hus, som även de är lite äldre hus. Så som listen nu monterats så sitter den monterad ovanpå lockläkten och även ovanpå knutarna. Se bild nedan:
Personligen tycker jag det ser konstigt och fult ut. Framförallt på knutarna. Men jag är ju inte snickare eller byggingenjör, finns det kanske någon anledning eller standard som säger att det är så här man ska göra nu för tiden? Jag kan ju förstå att det går fortare att göra på det här viset, men som beställare med fast pris så struntar ju jag i det.
Oklart.FredrikR skrev:
Vi är ju inga experter på bygg, så vi har inte reagerat på i vilken ordning de gjort saker. Men nu efter det här så känns det ju som att man skulle löst bottenpanel, takfotsplankor och listen innan man gjorde lockläkten. I vårt fall verkar de ha gjort det i ordningen bottenpanel, lockläkt, takfotsplankor och sist listen. Antar att det var mycket enklare och snabbare att då bara sätta listen utanpå istället för att börja kapa varje lockläkt så att listen fick plats på rätt ställe.
Tyvärr var de så snabba med att riva ställningen att vi inte hann se hur det såg ut. Kommer bli en intressant diskussion kring det här nu i efterhand. Suck!
Det är inte unikt, på mitt hus byggt 1943 har jag lockläktpanel, men för att få ventilation till vinden (takfotsventilation) har man spara en glipa på ca 1 cm längst upp där panel och läkt möter råsponten. Sen har man satt en liggande läkt (dock smalare än din, ca 45 mm) tvärs över lockläkten och dikt mot taket.
På gavlarna har man låtit panel och läkt gå hela vägen upp, men man har ändå satt en tvärgående läkt överst - troligen för att fasaderna ska se likadana ut.
Sen har jag iofs kompletterat med insektsnät för att slippa så mycket getingbon på vinden...
På gavlarna har man låtit panel och läkt gå hela vägen upp, men man har ändå satt en tvärgående läkt överst - troligen för att fasaderna ska se likadana ut.
Sen har jag iofs kompletterat med insektsnät för att slippa så mycket getingbon på vinden...
Ok, intressant.B b8q skrev:
Det här med takfotsventilation var något nytt för mig. Googlade en del och blir inte helt klok på det. Vad jag förstått så har vi inte haft någon särskild takfotsventilation innan. På gavlarna satt det ventiler för att skapa någon form av ventilation på vinden.
Vet inte om det är något att nämna i sammanhanget, men när de rev den gamla panelen så satt det inget bakom panelen vid vinden. Utan där var det öppet rakt in till vinden. Byggjobbarna rekommenderade att bygga upp en "plankvägg" där det var öppet som man sedan fäste vindduk, spikläkt och bottenpanelen på.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Man kan inte räkna med att snickare idag ska känna till hur den här typen av detaljer på ett tjugotalshus i trä ska lösas. Det krävs en arkitekturhistoriskt kunnig arkitekt eller en byggnadsantikvarie för det. Ett rimligt krav är ändå att man dokumenterar utseendet innan rivning.
Att motivera den utanpåliggande gesimsläkten med luftningsbehov är direkt fel. Dels behövs ingen luftning på gaveln, dels blir en takfotsluftning med detta utförande rena autostradan för alla möss som vill upp på vinden. Det vanligaste är att hus från den här perioden har takfotslådor som har ett luftinsläpp alldeles innanför takffotsbrädan. Övergången mellan takfotslåda och vägg brukar bestå av en gesimsbräda som är monterad i 45° mot väggen. I påkostade fall är brädan fräst i en bågliknande form med små ansatser som lockläkten kan stötas emot. Knutbrädorna brukar ha en kapitälliknande avslutning upptill som får knutarna att se ut som pilastrar (pelare som är nästan i liv med väggen).
Att motivera den utanpåliggande gesimsläkten med luftningsbehov är direkt fel. Dels behövs ingen luftning på gaveln, dels blir en takfotsluftning med detta utförande rena autostradan för alla möss som vill upp på vinden. Det vanligaste är att hus från den här perioden har takfotslådor som har ett luftinsläpp alldeles innanför takffotsbrädan. Övergången mellan takfotslåda och vägg brukar bestå av en gesimsbräda som är monterad i 45° mot väggen. I påkostade fall är brädan fräst i en bågliknande form med små ansatser som lockläkten kan stötas emot. Knutbrädorna brukar ha en kapitälliknande avslutning upptill som får knutarna att se ut som pilastrar (pelare som är nästan i liv med väggen).
Tack för ett bra svar.J justusandersson skrev:
Bara för info så var det inte så att vi förväntade oss att snickarna skulle kunna vad som var tidstypiskt och inte. Men när vi sa att vi ville att det skulle se ut som det gjorde innan så trodde vi som du nämnde att de skulle vara kapabla att notera de få saker som behövdes för att kunna få det att se likadant ut.
Tyvärr är det här med listen inte det enda som de har missat. Våra knutar var gjorda med brädor av en "bredare" dimension, men nu har de satt dit "vanlig" dimension. Vi tog så klart inte mått innan för vi trodde att det var så fundamentalt att man såg vad man tog ner och satte tillbaka något likadant. Nu diffar det säkert 4-5 cm i bredd och givetvis har bottenpanelen satts på ett sådant sätt att det förmodligen kommer se knasigt ut mellan knut och lockläkt om de byter ut knutarna mot en så bred som det var innan. Hantverkarna skulle även renovera vår farstukvist som stod på fyra pelare som har en särskild form. Vi var supertydliga med att pelarna var viktiga för oss och att om de behövdes bytas ut så skulle de nya se likadana ut. Något de inte verkar ha lyckats med. Men de har dock inte blivit monterade än så där blir det åtminstone inte dubbeljobb när vi säger att de måste göra om de.
Vi trodde att vi gjorde en grundlig granskning av firman vi anlitade och kände oss trygga att jobba med proffs som visste vad de gjorde. Men man är tydligen aldrig säker :/
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den professionella modellen för byggande är att först gör man en projektering som resulterar i ritningar och/eller beskrivningar. På grundval av det handlar man upp en entreprenad. Projekteringen görs av personer med särskild kompetens, det kan vara arkitekter, konstruktörer, elkonsulter etc. Man räknar med att hantverkarnas kompetens ligger i att de kan läsa ritningar och välja rätt arbetsmetoder. Ett sådant arbetssätt är ibland orimligt när privatpersoner är beställare av mindre uppdrag. Det hindrar inte att man gör så noggranna beskrivningar som möjligt och får med det i avtalsform.
Knutbrädorna behöver vara av olika bredd för att hörnet ska bli symmetriskt.
Knutbrädorna behöver vara av olika bredd för att hörnet ska bli symmetriskt.