Bryta köldbrygga på betongbalkong - Daggpunkt/Fuktvandring
Hej
Nedan skiss föreställer ett tvärsnitt på en källargrund med fribärande gjutet bjälklag som tak, baserat på Peva45-samverkansbjälklag.
I källaren blir det ett hemmaspa med glasparti/sutteräng på hela kortsidan, och på våningen ovan är det garage i markplan till vänster på bilden.
För köldbryggan i plattan emot garaget kan jag gjuta in en cellplast-kant som fyller samma funktion som cellplasten i ett kant-element, det påverkar inte böjhållfastheten i plattan i en omfattning som påverkar. Detta symboliseras av gul rektangel.
Dock har det slagit mig ganska nyss att jag även får en betydande köldbrygga ner i källaren från balkongen.
Fråga: Hur blir det om jag sätter en cellplastskiva i taket under PEVA-bjälklaget? Den skulle i så fall byggas in i gips och få några spot'ar i sig. Symboliseras av ljusblå rektangel.
Jag gissar att jag kommer få en daggpunkt och ett fuktproblem mellan bjälklag och cellplast? Tänker jag rätt?
Om jag inte isolerar detta alls ser jag stor risk för kallras och invändig imma på fönsterpartiet.
Vad är pest och vad är kolera här? Det är massiv betong i både väggar och tak, och extremt god ventilation i området med tanke på att jag skall ha ett permanent spa-bad i utrymmet.
Några tips förutom att ändra allt?
Vi gjuter om ett par veckor, och formningen är klar, så vissa ändringar går få till, men inte att revidera hela formatet.
Nedan skiss föreställer ett tvärsnitt på en källargrund med fribärande gjutet bjälklag som tak, baserat på Peva45-samverkansbjälklag.
I källaren blir det ett hemmaspa med glasparti/sutteräng på hela kortsidan, och på våningen ovan är det garage i markplan till vänster på bilden.
För köldbryggan i plattan emot garaget kan jag gjuta in en cellplast-kant som fyller samma funktion som cellplasten i ett kant-element, det påverkar inte böjhållfastheten i plattan i en omfattning som påverkar. Detta symboliseras av gul rektangel.
Dock har det slagit mig ganska nyss att jag även får en betydande köldbrygga ner i källaren från balkongen.
Fråga: Hur blir det om jag sätter en cellplastskiva i taket under PEVA-bjälklaget? Den skulle i så fall byggas in i gips och få några spot'ar i sig. Symboliseras av ljusblå rektangel.
Jag gissar att jag kommer få en daggpunkt och ett fuktproblem mellan bjälklag och cellplast? Tänker jag rätt?
Om jag inte isolerar detta alls ser jag stor risk för kallras och invändig imma på fönsterpartiet.
Vad är pest och vad är kolera här? Det är massiv betong i både väggar och tak, och extremt god ventilation i området med tanke på att jag skall ha ett permanent spa-bad i utrymmet.
Några tips förutom att ändra allt?
Vi gjuter om ett par veckor, och formningen är klar, så vissa ändringar går få till, men inte att revidera hela formatet.
Redigerat:
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Sådana detaljer kräver tid och omtanke för att få det bra. I och med att läget är som det är så föreslår jag att isolera balkongen på alla sidor utvändigt.
Ja det är tydligt att detta har förbisetts, trots att jag lagt ganska mycket tid på att planera isoleringen av källarutrymmet.
Tankarna går i riktning att faktiskt isolera insidan och hålla koll på hur det beter sig. Jag kan ventilera utrymmet mellan samverkansplåten och cellplastskivan. Sidoväggarna på hela källarutrymmet är utvändigt isolerade med 200mm cellplast.
Tankarna går i riktning att faktiskt isolera insidan och hålla koll på hur det beter sig. Jag kan ventilera utrymmet mellan samverkansplåten och cellplastskivan. Sidoväggarna på hela källarutrymmet är utvändigt isolerade med 200mm cellplast.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Att placera isoleringen samt ventilera mellan isolering och balkong kommer garanterat resultera i fuktproblem då fukten i den ventilerande luften kommer kondensera mot den kalla plåten. Det är isf bättre att sätta tätskikt på insidan för att inte släppa genom fuktig luft.
Jag föreslår fortsatt att isoleringen placeras på utsidan av balkongen för att kunna få det rätt. Att dra i handbromsen i detta läge är kanske svårt för att kunna fundera en runda till, men kanske värt det i långa loppet?
Ett viktigt snitt är även det tvärs balkongen.
Jag föreslår fortsatt att isoleringen placeras på utsidan av balkongen för att kunna få det rätt. Att dra i handbromsen i detta läge är kanske svårt för att kunna fundera en runda till, men kanske värt det i långa loppet?
Ett viktigt snitt är även det tvärs balkongen.
Jag hör vad du säger. Och har väl blivit mer på det klara med hur dåligt det här är under kvällen.
Skulle man kunna spruta PU-skum i innertaket? Då får man helt tätt och man kan därmed inte få någon luft som kan kondensera som du beskriver.
Alternativ två är kanske att bara låta det vara som det är. Vi bodde tidigare i 70-tals-radhus där det var lägenhets-avdelande väggar som gick ut 2m utanför fasaden samt oxå betongbalkonger. Och alltsammans var sammangjutit i massiv betong. Isolermässigt absolut inte optimalt, men kanske går att leva med jämte att få diverse fuktproblem.
Det är som sagt en källar-relax på 8x4m och det är ”bara” kortsidan som är problematisk. Givetvis kommer jag få en sämre driftsekonomi än om det varit korrekt isolerad, men jag kanske får leva med det när saker är som de är.
Att isolera utvändigt, och i synnerhet på ovansidan, är nog inte möjligt. Jag får problem med höjderna då.
Bättre i så fall att jag inte gjuter alls här, utan bygger balkongen i en lättvikts-konstruktion i stål, och därmed tar bort hela ”överhänget” i sin helhet. Nu är det ju färdigformat, och har så sent som idag lagt de sista timmarna på det, men det är ju lättare att ändra nu än när det är gjutit.
Skulle man kunna spruta PU-skum i innertaket? Då får man helt tätt och man kan därmed inte få någon luft som kan kondensera som du beskriver.
Alternativ två är kanske att bara låta det vara som det är. Vi bodde tidigare i 70-tals-radhus där det var lägenhets-avdelande väggar som gick ut 2m utanför fasaden samt oxå betongbalkonger. Och alltsammans var sammangjutit i massiv betong. Isolermässigt absolut inte optimalt, men kanske går att leva med jämte att få diverse fuktproblem.
Det är som sagt en källar-relax på 8x4m och det är ”bara” kortsidan som är problematisk. Givetvis kommer jag få en sämre driftsekonomi än om det varit korrekt isolerad, men jag kanske får leva med det när saker är som de är.
Att isolera utvändigt, och i synnerhet på ovansidan, är nog inte möjligt. Jag får problem med höjderna då.
Bättre i så fall att jag inte gjuter alls här, utan bygger balkongen i en lättvikts-konstruktion i stål, och därmed tar bort hela ”överhänget” i sin helhet. Nu är det ju färdigformat, och har så sent som idag lagt de sista timmarna på det, men det är ju lättare att ändra nu än när det är gjutit.
Gjort lite research. Mitt bjälklag, som är dimensionerat för garage, är 180mm tjockt med en massa extra underkants-armering, spännvidd 4,2m.
Går man på tabellvärden på Peva så räcker det med 100mm bjälklagstjocklek för 4m spännvidd i bostadsyta.
Kompletterat med samma betydande underkantsarmering som jag har i resten av plattan tänker jag därför att jag teoretiskt borde kunna nöja mig med 100mm tjocklek på bjälklaget i denna utstickande del, och därmed ha plats för att lägga en 80mm XPS uppepå, utan att få ökad golvnivå. Sedan kan jag klä fronten och underkant likadant, så blir hela balkongen isolerad precis som du rekommenderar.
Sen får jag fundera på hur jag skall klä alltsammans, men troligast är väl plåt ovanpå och på frisen, och någon ribb-lösning som innertak-täckning under överhänget. Självklart är 80 eller 100 mindre än man önskat, men väldigt mycket mer än inget.
Om man bortser från kommentarer om betong-hållfastheten, som jag får verifiera med tillverkaren, hur går tankarna om lösningen?
Går man på tabellvärden på Peva så räcker det med 100mm bjälklagstjocklek för 4m spännvidd i bostadsyta.
Kompletterat med samma betydande underkantsarmering som jag har i resten av plattan tänker jag därför att jag teoretiskt borde kunna nöja mig med 100mm tjocklek på bjälklaget i denna utstickande del, och därmed ha plats för att lägga en 80mm XPS uppepå, utan att få ökad golvnivå. Sedan kan jag klä fronten och underkant likadant, så blir hela balkongen isolerad precis som du rekommenderar.
Sen får jag fundera på hur jag skall klä alltsammans, men troligast är väl plåt ovanpå och på frisen, och någon ribb-lösning som innertak-täckning under överhänget. Självklart är 80 eller 100 mindre än man önskat, men väldigt mycket mer än inget.
Om man bortser från kommentarer om betong-hållfastheten, som jag får verifiera med tillverkaren, hur går tankarna om lösningen?
Redigerat:
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Att krympa tjockleken lokalt över balkongen var en bra idé för att skapa mer utrymme utvändigt. Lite isolering är mycket bättre än ingen och plattan kommer säkerligen kunna hållas varm nog för att undvika kondens i taket. Det enda är att man får elda på lite mer.
Dubbelkolla gärna om dimensionen är ok med leverantören. Gällande belastningar så är faktiskt nyttiglasten på balkongen större än garagelasten så det kan vara bra att även dubbelkolla vilken last som använts i garagedelen.
Dubbelkolla gärna om dimensionen är ok med leverantören. Gällande belastningar så är faktiskt nyttiglasten på balkongen större än garagelasten så det kan vara bra att även dubbelkolla vilken last som använts i garagedelen.
Stort tack för engagemanget!
Jag vet att nyttiglasten för balkonger är högre än exempelvis mellanbjälklag, 3,5kN/m2 ur huvudet men kan ha fel. Men jag tror min extra underkantsarmering (en 12’a i varje fack, var 18’e centimeter) skall kompensera, men det krävs givetvis en viss tjocklek för att få upp momentet.
I garagedelen hade vi väldigt svårt att hitta några rekommenderade nyttiglaster, hänvisa gärna vart du hittat din siffra. Vi utgick från siffror på parkeringshus och avrundade uppåt, så det är dimensionerat för 12kN/m2 vilket får anses rätt biffigt.
Men om hållfasthets-dimensioneringen medger så kanske det är läge att faktiskt göra denna justering. Jag får i så fall se till att byta ut form-sidan på kortsidan bara, den är en plåtkant som är avsedd att gjutas in, så den får ersättas med en formsida i trä. Men i sammanhanget en liten förändring.
Sen funderar jag på hur det blir med instängd fukt på utsidan vid cellplasten, men xps är ju mer fukt-tålig än eps, så man kanske bara får acceptera att det är lite fuktigt där och försöka täta från inkommande regnvatten istället.
”Lustigt” att jag har 200mm utvändig cellplast i hela byggnadskroppen men helt har förbisett detta uppenbara problem.
Jag vet att nyttiglasten för balkonger är högre än exempelvis mellanbjälklag, 3,5kN/m2 ur huvudet men kan ha fel. Men jag tror min extra underkantsarmering (en 12’a i varje fack, var 18’e centimeter) skall kompensera, men det krävs givetvis en viss tjocklek för att få upp momentet.
I garagedelen hade vi väldigt svårt att hitta några rekommenderade nyttiglaster, hänvisa gärna vart du hittat din siffra. Vi utgick från siffror på parkeringshus och avrundade uppåt, så det är dimensionerat för 12kN/m2 vilket får anses rätt biffigt.
Men om hållfasthets-dimensioneringen medger så kanske det är läge att faktiskt göra denna justering. Jag får i så fall se till att byta ut form-sidan på kortsidan bara, den är en plåtkant som är avsedd att gjutas in, så den får ersättas med en formsida i trä. Men i sammanhanget en liten förändring.
Sen funderar jag på hur det blir med instängd fukt på utsidan vid cellplasten, men xps är ju mer fukt-tålig än eps, så man kanske bara får acceptera att det är lite fuktigt där och försöka täta från inkommande regnvatten istället.
”Lustigt” att jag har 200mm utvändig cellplast i hela byggnadskroppen men helt har förbisett detta uppenbara problem.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
12kN/m2 är en väldigt rejäl last. Är det ”normala” fordon som väger mindre än 3ton så har jag för mig att nyttiglasten är typ 2,5kN/m2. Jag har inte standarden framför mig så jag är inte helt hundra.
Lite fuktigt mellan betong och isolering är inte så farligt, men jag föreslår att du går på xps före eps pga hållfastheten.
Lite fuktigt mellan betong och isolering är inte så farligt, men jag föreslår att du går på xps före eps pga hållfastheten.
Ja nog är det rejält dimensionerat.
Lustigt ändå att man ”bara” får en bjälklagstjocklek på 180mm.
Vi (Peva-konstruktören) hittade som sagt inga referensvärden för nyttiglast i villagarage, och jag har inte gjort det heller trots letande i mången tabell, men 2,5 låter märkligt lågt.
En tyngre bil verkar ju med över 5kN per hjul. Och jag vet att jag kommer vilja köra in min lilla traktor som väger en bit över 2 ton med redskap. Förvisso bara lokalt och inte över hela ytan, och det är ju oxå skillnad på kort och långtidslast, men ändå.
Lustigt ändå att man ”bara” får en bjälklagstjocklek på 180mm.
Vi (Peva-konstruktören) hittade som sagt inga referensvärden för nyttiglast i villagarage, och jag har inte gjort det heller trots letande i mången tabell, men 2,5 låter märkligt lågt.
En tyngre bil verkar ju med över 5kN per hjul. Och jag vet att jag kommer vilja köra in min lilla traktor som väger en bit över 2 ton med redskap. Förvisso bara lokalt och inte över hela ytan, och det är ju oxå skillnad på kort och långtidslast, men ändå.
Lite rapport här och ytterligare en fråga.
Det blev så att vi gjorde en försänkning och kommer göra utvändig isolering på balkongen enl. hur diskussionen gick här i tråden.
Jag svetsade en sarg av galvade vinkelprofiler som fick agera ingjuten form för kanten.
BTW, vid bilden är det precis nygjutet, och inte skurat ännu, ytan blev jättebra senare.
Det blev så att vi gjorde en försänkning och kommer göra utvändig isolering på balkongen enl. hur diskussionen gick här i tråden.
Jag svetsade en sarg av galvade vinkelprofiler som fick agera ingjuten form för kanten.
BTW, vid bilden är det precis nygjutet, och inte skurat ännu, ytan blev jättebra senare.
Nu har oxå merparten av den utvändiga väggisoleringen kommit på plats; ett lager Optidrain och ett lager 100mm EPS100. Vi har börjat motfylla, och nivåerna börjar närma sig färdiga.
På bilderna nedan ser man den lågbyggda vägg som går ut från den höga väggen, vars syfte endast är att agera stödmur emot mark-massor, samt att det skall sitta en trappa på insidan av den. Man ser oxå den högst provisoriska "cellplast-vägg" som jag satt upp för att få det väderskyddat inuti källaren. Denna vägg står på det stället som den permanenta väggen (glaspartiet) kommer att sitta.
Utsidan av stödmuren kommer isoleras hela vägen med optidrain-skivor i ett lager.
Frågan är nu hur jag måste hantera insidan för att undvika för stor köldbrygge-effekt?
Kan det vara en rimlig kompromiss att endast isolera den delen som är gulmarkerad på min bild? Givetvis blir det en köldbrygga ändå, men kanske trög nog att inte skapa något större problem?
Att isolera in hela stödmuren känns överkurs.
Vad tror ni?
På bilderna nedan ser man den lågbyggda vägg som går ut från den höga väggen, vars syfte endast är att agera stödmur emot mark-massor, samt att det skall sitta en trappa på insidan av den. Man ser oxå den högst provisoriska "cellplast-vägg" som jag satt upp för att få det väderskyddat inuti källaren. Denna vägg står på det stället som den permanenta väggen (glaspartiet) kommer att sitta.
Utsidan av stödmuren kommer isoleras hela vägen med optidrain-skivor i ett lager.
Frågan är nu hur jag måste hantera insidan för att undvika för stor köldbrygge-effekt?
Kan det vara en rimlig kompromiss att endast isolera den delen som är gulmarkerad på min bild? Givetvis blir det en köldbrygga ändå, men kanske trög nog att inte skapa något större problem?
Att isolera in hela stödmuren känns överkurs.
Vad tror ni?
