Enligt en konstruktör jag pratade med så kan man behöva tilläggsisolera en lättbetongstomme för att klara den så kallade "Fs-beräkningen". Tydligen skall det vara några nya (2006) krav från Boverket.

Jag tyckte detta lät konstigt eftersom lättbetong sägs ge god isolation. Dessutom har alla de lättbetonghus (byggda 2006 med Celcons block) som jag besökt känts mycket behagliga trots att värmen knappt varit påslagen. Dom som bott något år i sina hus har dessutom rapporterat låga driftskostnader.

Jag läste lite i Boverkets regler och dom pratade mer om energibehov snarare än isolering och där spelar väl lättbetongens "värmelagrande" egenskaper in?

Finns det någon som vet mer om detta och kan förklara för mig? Tacksam för svar!
 
Hej,

Vi håller just nu på med att bygga ett lättbetonghus och våra väggar kommer att vara 300 mm tjocka. Vi hade en diskussion för ett tag sedan med vår kvalitetsansvarige om de nya kraven som kommit från Boverket. Enligt vår KA måste man numera gå upp till 365 mm tjocka lättbetongväggar för att klara de nya kraven.
 
Tack Dodis!

Vi har valt att köra med 400mm block för ytterväggarna och hoppas det klarar kraven.
 
Vid "Fs-beräkningen" tar man hänsyn till hela husets värmetekniska egenskaper.
Att bara titta på en byggdel går inte.
Allt hänger ihop: antal, storlek och väderstreck på fönster, grund och takisolering, uppvärmningsmetor etc.

Klart är iallafall att man 1/7 2006 införde strängare energikrav. Man kan få dispens från dessa tom 1/7 i år, sedan kommer så stora glaspartier som vi sett de senaste åren att vara historia.

Det är konstruktörens ansvara att välja konstruktion och isoleringsmängd som motsvarar myndighetskraven. Han är m.a.o inte helt ute och cyklar. Värmelagring tillåter man inte att man får tillgodoräkna sig i de teoretiska beräkningarna. Dock minskar ju uppvärmningskostnaderna för dig som boende.
 
volvo skrev:
Allt hänger ihop: antal, storlek och väderstreck på fönster, grund och takisolering, uppvärmningsmetor etc.
Jaså, ingår även uppvärmingsmetod? Jag trodde bara man tittade på "skalets" materialegenskaper.
Klart är iallafall att man 1/7 2006 införde strängare energikrav. Man kan få dispens från dessa tom 1/7 i år
Vad kan krävas för att få dispens?
Värmelagring tillåter man inte att man får tillgodoräkna sig i de teoretiska beräkningarna.
Är det kanske värmelagringen som kan användas för att få dispens?
 
volvo skrev:
Värmelagring tillåter man inte att man får tillgodoräkna sig i de teoretiska beräkningarna. Dock minskar ju uppvärmningskostnaderna för dig som boende.
Ja, det har nog trähustillverkarnas lobbyister sett till att man inte får göra. Matte är ju svårt, så pass att man på universitet runt om i landet sänker svårighetsnivån på tentamen för att fler ska kunna godkännas. För övrigt var det Sveriges småhustillverkare som lobbade för en obligatorisk byggfelsförsäkring. Ni vet, den som aldrig någonsin kommer att betalas ut. Tack för det, intresseorganisationer.
 
Beroende på vilken uppvärmningsmetod du använder så får man olika riktvärden. Förnyelsebara energikällor har "snällare" gränsvärden än eldriven uppvärmning.

Dispens kan alla få som har byggsamråd före den 1/7, bara KA är medveten om att detta skall begäras.
 
Kan inte annat än instämma i båda dina påståenden.

Byggfelsförsäkringen är en i tanken bra idé som försäkringsbolagen har förvanskat till att inte gälla speciellt mycket alls.Tanken var att den skulle skydda privatkonsumenter mot oärliga och/eller klantiga byggare. I dagens form ger den nästan bara ett skydd i händelse av konkurs.
 
Enligt Boverkets "Energideklaration för byggnader" är kravet för enbostadshus 130 [kWh/m2 år] i norr, och 110 [kWh/m2 år] i söder (se sidan 25).

Något intressant är att man vid uträkningen av EPref skiljer på olika uppvärmingsformer. Pellets och biobränslen misskrediteras med faktor 1,3 jämfört med markvärmeuppvärmda hus som tilldelas faktor 0,4. Se bifogad bild.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.