Finns begreppet "allmän plats" i PBL? I ordningslagen används "offentlig plats", men jag vet inte hur mycket (eller om) det skiljer från "allmän plats" i den gamla ordningslagen.Claes Sörmland skrev:
Det finns alltså inget sätt att få grannmedgivande av något slag om man har en allmän plats som rågranne?
Är det implicit eller explicit utryckt i PBL?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 177 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 177 inlägg
Ja allmän plats är term som är definierad i PBL för detaljplaneläggning av mark. Ej att förväxla med ordningsplatsens offentlig plats som är ett bredare och flummigare begrepp:P pmd skrev:
Det där med att man inte kan få grannemedgivande när "gränsen" gäller en detaljplanegräns mot allmän plats finns inte explicit i PBL. Det är en tolkning från rätten (HD har jag för mig). Det som finns i lagtexten är PBLs 9 kap. 4 § (den om alla bygglovsbrifrade undantag för en- och tvåbostadshus, t ex friggebodar, uteplatser, skärmtak, attefallare):
Den texten definierar alltså inte vad som menas med "gränsen" och heller inte vad som avses med "grannar". Rätten tolkar "gränsen" som inte enbart fastighetsgränsen utan även t ex tomtgräns och plangräns. Rätten tolkar också det så att för allmän plats så finns inga "grannar" att tillfråga eftersom grannarna är hela allmänheten och de kan inte tillfrågas.
Lite märkligt, tycker jag. Det borde ju vara viktigare att ha avstånd till gränsen för en privatägd fastighet, speciellt om den är bebodd, än till en allmän plats där människor vistas tillfälligt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 177 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 177 inlägg
Ja, det är rätt märkligt och jag förstår det som att lagstiftaren inte hade planerat för detta, det bara blev så på grund av icke genomtänkta lagtextskrivningar. Det är nu upp till regeringen att lägga proposition och riksdagen att anta den om det ska bli en förändring. Jag har för mig att Boverket har utrett detta men att det fastnat hos minister Bolund.P pmd skrev:
Det beror ju helt på vad den allmänna platsmarken är för något och vad syftet med den är. Om den allmänna platsen är en gata finns anledningar till avstånd av trafiksäkerhetsskäl. Om den allmänna platsen innehåller skyddsvärd natur och/eller känsligt djurliv kan detta påverkas av bebyggelsens avstånd till den allmänna platsen. Om den allmänna platsen är ett smalt område kan upplevelsen av den som just allmän påverkas av hur nära omkringliggande bebyggelse kommer. För att ta ett par exempel.P pmd skrev:
Däremot håller jag med om att den här konsekvensen inte var lagstiftarens avsikt. Och att det finns många exempel där denna tolkning blir orimlig.
Jo men då kan ägaren av den privatägda fastigheten bedöma om man vill ge tillstånd eller inte till bygget. Om det gäller bygge av en bygglovsfri byggnad (friggebod eller attefallshus) som skall stå närmare gränsen än 4,5m så har den grannen vetorätt.P pmd skrev:
Dina exempel tycker jag inte är relevanta. Möjligen att trafiksäkerhetsskäl kan vara relevant, men i så fall borde nog vägområdet breddas. Det är förmodligen farligare att vistas oskyddad precis intill gatan än i en byggnad precis intill gatan …N Noell skrev:
Stadsgator har ofta bebyggelse mycket nära.
Om platsen har skyddsvärd natur och känsligt djurliv så ligger den nog inte i planlagt område gränsande till en bostadsfastighet.
Upplevelsen av platsen av personer som vistas där tillfälligt tycker jag bör vara underordnad de boendes på fastigheten intill upplevelse av sin bostad.
Vi får väl hoppas på en ändring av PBL så att det i framtiden kommer att finnas någon som kan tillfrågas i sådana här ärenden. Hänsyn till syftet med den allmänna platsen kan då tas och det blir flexibelt istället för stelopererat.
Redigerat:
Men när det gäller en allmän plats är 4.5 meters minimiavstånd obligatoriskt. Det kan tolkas som att lagstiftaren tyckte att det var viktigare att ha avstånd till en allmän plats än till en privat fastighet, men som Claes har förklarat ovan så är det dock troligare ett misstag.H hempularen skrev:
Nej, så ska du inte tolka det.
Är det en allmänplats ska det prövas och godkännas via bygglov. Är det en enskild granne räcker det med att den godkänner. Visst skulle man kunna ha något bygglov light. Men det räcker nog med specialregler.
Är det en allmänplats ska det prövas och godkännas via bygglov. Är det en enskild granne räcker det med att den godkänner. Visst skulle man kunna ha något bygglov light. Men det räcker nog med specialregler.
Bygglov är en annan process. Här handlar det om att bygga bygglovsfria byggnadsverk.
Som sagt två helt olika processer för bygglovsfritt eller byggnad med bygglov.P pmd skrev:
Om det är nära en gräns kan du söka bygglov. Och om gränsen är mot en privatägd fastighet, eller mot allmän mark spelar inte så stor roll vid hanteringen av bygglovsansökan. Det är lika lätt/svårt att få bygglov i båda fallen. Skillnaden är bara att om den privata grannen säger nej, så kan du ändå få ett bygglov beviljat.
Nja, det är en bygglovsbefriad åtgärd. Inte riktigt samma sak som bygglovsfri.
Jag svarade bara allmänt på på påståendet att det vore är viktigare med avstånd till kvartersmark än allmän plats, inte specifikt i det här fallet.P pmd skrev:
Du får ju såklart anse att människors rättigheter på sina privata fastigheter ska vara överordnat allt annat, men det är inte så lagstiftningen ser ut, och det är långt fler än människors enskilda intressen som ta tillvaratas och vägas mot varandra i en planläggning.
Men som sagt, detta är ju mer en fråga om varför avstånd till allmän platsmark öht existerar, inte varför grannmedgivande inte är möjligt.
Jag anser inte att människors rättigheter på sina privata fastigheter ska vara överordnat allt annat. Det är en halmgubbe.