Nackdelar med liggande träpanel
Vattendroppar rinner av på litet besvärligare sätt än på stående plank. Oftast monterar man liggande högre upp på väggarna och stående panel längst näre för att underlätta avrinningen och kanske också utbyte i fall den blir dåligt snabbare än resten av fasaden. Har sett sån blandat panel på gamla hus som förutom att den är snygt måste den ha en praktisk anledning, gissar jag 
.
gaia
. gaia
Vi har liggande panel på vårt enplanshus med källare (100kvm boyta). En del av panelen (1/4 kanske) är från 1934 när huset byggdes, och resten är från 1974 när huset byggdes ut. Vi målade om förra sommaren och fick byta 3 hela brädor samt kanske 4 mindre bitar. Anledningen till att vi valde att byta hela brädor var för att det blev snyggare än att få skarvar, de mindre bitarna blev där det redan fanns skarvar.
Ingen större arbetsinsats eller extra kostnad med andra ord! Det svåra var att hitta rätt dimension...
Huset har gissningsvis varit täckmålat hela tiden, vårt val föll på alcro bestå.
Ingen större arbetsinsats eller extra kostnad med andra ord! Det svåra var att hitta rätt dimension...
Huset har gissningsvis varit täckmålat hela tiden, vårt val föll på alcro bestå.
Fasadbeklädnad konstruktion
Ytterväggen och dess fasadbeklädnad är en del av hela byggnadens fuktskydd. Ett stort taksprång skyddar t.ex. väggen avsevärt.
Den stående träpanelen är känslig för fuktskador eftersom en stor andel nedåtvänt ändträ exponeras för regn. Att den stående panelen dominerar torde vara kopplat till aktuell produktionsteknik samt ha kulturella och byggnadshistoriska orsaker. En stående panel är mycket lättare att utföra med nuvarande elementbyggmetoder.
Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig fasad kan formuleras i följande grundregler:
- Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, d.v.s. det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre skyddet att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av t.ex. plåt.
-Uppåtvända ändträytor bör täckas. Andra uppåtvända träytor kan lutas så att vattnet rinner av.
-Nedåtvända ändträytor ska utformas så att de kan ytbehandlas.
-Panelen avslutas lämpligen 300 mm över mark.
-Panelbräder bör varken vara för breda eller för tunna. I bägge fallen finns det risk för svällning, krympning, kupning och sprickbildning.
-Panelbräder bör grundas runt om före montering.
-Skarvning av panelbräder på platsen bör i möjligaste mån undvikas. Stora längder kan erhållas genom användning av fingerskarvat virke. Bilderna visar några förslag till lösningar om man ändå måste skarva.
-Man bör spika så att virket inte spricker och man bör inte spika genom två bräder som måste kunna röra sig inbördes. Spikning nära ändträ är alltid riskabelt. Spikhuvudet slås in till brädans yta, men inte längre.
-Träpanel bör efter uppsättning kontrolleras så att den är fri från sprickor och hål.
Ovanstående är saxat från Träguiden.se, vilket är skogsindustriernas informationsorgan gentemot projektörer.
Jag vill även fylla på med ytterligare 2 argument för liggande panel.
- Luftspalten blir vertikal och således bättre ventilerad.
- Den allra mest utsatta delen av fasaden (längst ner), kan enkelt bytas. Dvs man byter bara den nedersta brädan istället för att behöva byta hela fasaden.
Slutligen finns det naturligtvis även en utseendemässig aspekt. Vill man ge fasaden ett högt intryck förstärks detta med stående panel och vise versa.
/Dadid
Ytterväggen och dess fasadbeklädnad är en del av hela byggnadens fuktskydd. Ett stort taksprång skyddar t.ex. väggen avsevärt.
Den stående träpanelen är känslig för fuktskador eftersom en stor andel nedåtvänt ändträ exponeras för regn. Att den stående panelen dominerar torde vara kopplat till aktuell produktionsteknik samt ha kulturella och byggnadshistoriska orsaker. En stående panel är mycket lättare att utföra med nuvarande elementbyggmetoder.
Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig fasad kan formuleras i följande grundregler:
- Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, d.v.s. det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre skyddet att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av t.ex. plåt.
-Uppåtvända ändträytor bör täckas. Andra uppåtvända träytor kan lutas så att vattnet rinner av.
-Nedåtvända ändträytor ska utformas så att de kan ytbehandlas.
-Panelen avslutas lämpligen 300 mm över mark.
-Panelbräder bör varken vara för breda eller för tunna. I bägge fallen finns det risk för svällning, krympning, kupning och sprickbildning.
-Panelbräder bör grundas runt om före montering.
-Skarvning av panelbräder på platsen bör i möjligaste mån undvikas. Stora längder kan erhållas genom användning av fingerskarvat virke. Bilderna visar några förslag till lösningar om man ändå måste skarva.
-Man bör spika så att virket inte spricker och man bör inte spika genom två bräder som måste kunna röra sig inbördes. Spikning nära ändträ är alltid riskabelt. Spikhuvudet slås in till brädans yta, men inte längre.
-Träpanel bör efter uppsättning kontrolleras så att den är fri från sprickor och hål.
Ovanstående är saxat från Träguiden.se, vilket är skogsindustriernas informationsorgan gentemot projektörer.
Jag vill även fylla på med ytterligare 2 argument för liggande panel.
- Luftspalten blir vertikal och således bättre ventilerad.
- Den allra mest utsatta delen av fasaden (längst ner), kan enkelt bytas. Dvs man byter bara den nedersta brädan istället för att behöva byta hela fasaden.
Slutligen finns det naturligtvis även en utseendemässig aspekt. Vill man ge fasaden ett högt intryck förstärks detta med stående panel och vise versa.
/Dadid
Snuffsarna " " markerade att detta var kommentarer jag HÖRT. Dvs inte min åsikt.
Jag inledde inlägget med att man kan och bör göra så.
Helst borde läkten vara något mer än 22 så att det inte blir så svajigt att spika.
Anders. Ta nu inte illa upp av mitt inlägg. Ditt hus är jättefint. Utklippet från branchens huvudsakliga faktakälla var tänkt som en motpol då många här aldrig skulle kunna tänka sig liggande panel, då den av dem anses sämre ur byggfysikaliskt hänseende. Jag hoppas att urklippet kanske balanserar den hållningen något.
Det är sällan EN väg är den allena saliggörande.
Trevlig helg plankister!
/Dadid
Jag inledde inlägget med att man kan och bör göra så.
Helst borde läkten vara något mer än 22 så att det inte blir så svajigt att spika.
Anders. Ta nu inte illa upp av mitt inlägg. Ditt hus är jättefint. Utklippet från branchens huvudsakliga faktakälla var tänkt som en motpol då många här aldrig skulle kunna tänka sig liggande panel, då den av dem anses sämre ur byggfysikaliskt hänseende. Jag hoppas att urklippet kanske balanserar den hållningen något.
Det är sällan EN väg är den allena saliggörande.
Trevlig helg plankister!
/Dadid
Näe.. Men panelen har en stor betydelse för hur huset uppfattas. Om din arkitekt ritat huset för stående lär hon/han inte bli glad om du sätter liggande
Som vanligt är det utförandet och inte panelens orientering som bestämmer hållbarheten.
Som vanligt är det utförandet och inte panelens orientering som bestämmer hållbarheten.
Vi har liggande panel på fårt hus från 1900, all panel är orginal, alltså inget bytt ännu. Ifösig så ska det målas om nästa år och jag har hittat 2 bräder som behöver bytas, det är allt. Fasaden har oxo alltid målats med linolja så det verkar funka bra. Har oxo en vägg med fiskfjällspanel, den är oxo orginal och inget ruttet så det kanske är ett alternativ för någon
