TS kan mycket väl försöka utan att köpa specialjord eller större investeringar. Börja med att klippa gräs/ogräs och kratta bort allt gräsklipp. Plocka bort det värsta rotogräset. Testa med lite inte alltför känsliga pluggplantor efter hand och år 2 klipp efter midsommar. Min dotter har i (sin annars väljobbade) koloniträdgård avsatt en cirkel på ca 30 kvm som äng dvs regelbundet krattat för att hindra naturlig gödning. Nu efter 5 år börjar den likna något.
Redigerat:
Om man vill ha lite fler enbuskar, hur gör man då?
Kan man ta bären från befintliga buskar och trycka ner i jorden eller finns det att köpa?
Kan man ta bären från befintliga buskar och trycka ner i jorden eller finns det att köpa?
Tillägg: koloniträdgården är stor och från 30talet då jorden har varit synnerligen välarbetad under lång tid. Det kommer att ta många år innan jorden blivit mager och näringsfattig och därför kommer även mer självsådda näringskrävande växter trivas i början. Efter hand urlakas jorden och floran förändras. Då hjälper man till med att sccessivt komplettera med mer speciella sorter. Inget kvickfix men visst går det med intresse och engagemang. De första åren kommer det dock se ganska trist ut!
Norpar en någon stans där det finns för många.
Prata med markägaren.
Prata med markägaren.
Ytterligare tillägg: När jag pratade med dottern berättade hon att hon även kompletterat med sand/jord från de gamla grusgångarna. Hon klipper ängen efter midsommar; därefter får klippet ligga tills det torkat då hon krattar upp allt och lägger på komposten. Hon klipper partiet under eftersommaren (det är ju en koloniträdgård som krävs hållas prydlig) - något som förmodligen TS inte kommer att göra eller behöver göra.yonna skrev:
Nu har ju TS försvunnit sen nåt år, men iaf kan jag tipsa om att odla fram egna örter från frö och sen plantera ut, om man vill gå från typ gräsmatta till äng. Har nog kastat ut ett kilo ängsfrö på min alltför näringsrika ’äng’ och det är väldigt lite som tagit sig i kampen mot gräset. Samtidigt odlade jag fram uppåt ett tiotal olika arter i krukor som jag sen planterade ut och milde himmel vad de har tagit sig. Var ett himla jobb att dra upp och plantera ut några hundra krukor men nu har jag tex prästkragar på ängen så jag kunde starta försäljning. Hos mig funkade också liten och stor blåklocka, gult fetblad, backtimjan, styvmorsviol etc. Bäst i början att satsa på perenner eftersom de nätta ettåringarna inte klarar att slåss mot gräset. Styvmorsviolen tex kom inte tillbaka hos mig. Och eftersom det kan ta ganska många år att få till en romantisk äng så kan man också satsa på vårlökar. De kör ju hela sitt race innan gräset kommit upp så de kan verkligen förgylla ängen de första åren.
Efter midsomar låter tidigt. Den traditionella tiden är någon vecka in i juli fram till någon vecka in i augusti. Torrare partier i den tidigare delen.
Jag har en ännu mindre yta i en gammal odlingslåda (mindre än två kvm) Inte en äng men något som insekterna är väldigt förtjusta i. Ursprungligen insådd men nu sköter den sig själv. Det är inte svensk ängsflora (vad nu det är i vårt långa land) men växter som funnits i kulturodling från medeltiden i Europa. Sen låter jag sådant som självsår sig vara kvar så länge det inte konkurrerar ut annat allt för mycket.
I mitt andra hus har jag helt enkelt slutat klippa en gräsmatta som redan var mager och innehöll en ganska traditionell torrängsflora, men jag kompletterar med vårlökar. Narcisser och kungsängaliljor till största del.
Det finns många sätt att skapa en "äng" och dessa ytor har heller inte sett likadana ut i hela Sverige. Dels pga klimat, läge, topografi etc och dels på olika sätt att bedriva jordbruk.