Vibreringsfri betong
Om jag har förstått det hela rätt så kan man använda vibreringsfri betong när man gjuter en platta. Betongen ska dessutom i viss mån vara självnivellerande, så den flyter ut och blir vågrät utan någon särskild insats från gjutarna. Det här låter förvisso väldigt bra. Är det så bra som det låter? Finns det någon anledning att INTE använda vibreringsfri betong?
Jag har gjutit en platta med vibrationsfri, så kallad självkompakterande betong, dessutom var den metallfiberförstärkt, så jag slapp armera annat än i kantbalken. Det var ju väldigt smidigt att slippa vibrera den, men självnivellerande var den ju inte. Detta sade betongleverantören också, att den kallas självnivellerande innebär inte att den är det.. Jag tror man skulle behöva köra med ett flytspackel för att ens komma i närheten av den effekten. Man får vara noggrann när man lägger ut den, och sen får man gunga den med en sloda eller liknande för att få den att flyta ut lite bättre.
Det skulle inte finnas några nackdelar med vibrationsfri betong till en vanlig villaplatta enligt leverantören.
Det skulle inte finnas några nackdelar med vibrationsfri betong till en vanlig villaplatta enligt leverantören.
Det är lite bökigt med SKB och inget jag rekommenderar för villabyggen. SKB är störst på anläggningssidan eftersom man där ofta har enorma mängder armering som betongen måste omsluta helt och hållet (trångt att vibbra).
Problem kan vara:
Krympsprickor (måste täckas omedelbart efter gjutning)
Högre formtryck (gäller främst väggar)
Känsligt för variationer i t.ex. ballast, man måste mäta fukthalten i ballasten och kompensera med vattenmängden. (ställer högre krav på fabriken därför dyrare)
Ställer stora krav på entreprenören
Ställer stora krav på stabiliteten i betongen, dvs att betongen inte separerar.
Jag har för mig att fibrer i betongen inte ökar betongens draghållfasthet nämnvärt. Fibrer i betong används däremot för att förhindra krympsprickor.
Problem kan vara:
Krympsprickor (måste täckas omedelbart efter gjutning)
Högre formtryck (gäller främst väggar)
Känsligt för variationer i t.ex. ballast, man måste mäta fukthalten i ballasten och kompensera med vattenmängden. (ställer högre krav på fabriken därför dyrare)
Ställer stora krav på entreprenören
Ställer stora krav på stabiliteten i betongen, dvs att betongen inte separerar.
Jag har för mig att fibrer i betongen inte ökar betongens draghållfasthet nämnvärt. Fibrer i betong används däremot för att förhindra krympsprickor.
30 kronor dyrare, eller något ditåt. Betalade själv 1000+moms. Kan bara rekommendera denna betong. Det finns andra trådar om detta, där jag visar bilder.andersmc skrev:
http://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/13019-gjuta-grund-sjaelv.html
Självkompakterande betong använde inte vi till vår villa. Betongarbetaren som anlade plattan menade att den har flera brister vid vanlig villaanläggning.
Det är mycket noga att täta skarvarna på isoleringen under. Detta tar mer tid än att gjuta vanlig betong och sloda och vibrera och köra helikoptern, enligt honom. Man får också problem att göra fall till golvbrunnar med SKB.
De använde den vanliga betongen med gott resultat, enligt mig och min KA. Inga sprickor, bra finish och bra fall till golvbrunarna.
En grannes husgrund gjöts med SKB där de lyckades göra det mesta fel. Isoleringen flöt upp då de fyllde betongen från kanterna och inte tätat tillräckligt mellan isoleringen (generalfel). För att åtgärda detta ställdes stora betongblock på den kant som flöt upp för att trycka ner isoleringen. Betongplattan var efter gjutningen full med krympsprickor och ytan var inte vacker där betongklumparna placerats. Plattan täcktes bristfälligt efteråt med isoleringsmatta som blåste bort på en del ställen.
Nu då huset står på plats så har de fräst spår i betongen och lagt nya värmeslingor och spacklat över dessa. Jag vet itne exakt anledningen till varför man gjort det men misstänker att man tryckt ihop värmeslingorna med betongklumparna eller att de frusit någon gång i vinter. Hur plattan ser ut under betongen vet man inte, hur ser köldbryggorna ut, hur mycket betong finns under isoleringen och hur tjockt är det ovanför, hur påverkas hållfastheten om inte tillräckligt med betong ligger runt armeringen?
Så min bedömning av detta är att man hellre bör gjuta med vanlig betong för bästa och säkraste resultatet.
Det är mycket noga att täta skarvarna på isoleringen under. Detta tar mer tid än att gjuta vanlig betong och sloda och vibrera och köra helikoptern, enligt honom. Man får också problem att göra fall till golvbrunnar med SKB.
De använde den vanliga betongen med gott resultat, enligt mig och min KA. Inga sprickor, bra finish och bra fall till golvbrunarna.
En grannes husgrund gjöts med SKB där de lyckades göra det mesta fel. Isoleringen flöt upp då de fyllde betongen från kanterna och inte tätat tillräckligt mellan isoleringen (generalfel). För att åtgärda detta ställdes stora betongblock på den kant som flöt upp för att trycka ner isoleringen. Betongplattan var efter gjutningen full med krympsprickor och ytan var inte vacker där betongklumparna placerats. Plattan täcktes bristfälligt efteråt med isoleringsmatta som blåste bort på en del ställen.
Nu då huset står på plats så har de fräst spår i betongen och lagt nya värmeslingor och spacklat över dessa. Jag vet itne exakt anledningen till varför man gjort det men misstänker att man tryckt ihop värmeslingorna med betongklumparna eller att de frusit någon gång i vinter. Hur plattan ser ut under betongen vet man inte, hur ser köldbryggorna ut, hur mycket betong finns under isoleringen och hur tjockt är det ovanför, hur påverkas hållfastheten om inte tillräckligt med betong ligger runt armeringen?
Så min bedömning av detta är att man hellre bör gjuta med vanlig betong för bästa och säkraste resultatet.
WeeBe, jag förstår dina synpunkter, men att ta som argument en fullständigt misslyckad gjutning, där de som gjuter inte verkar kunna sina jobb är ju bara dumt. Det är knappast betongens fel att de är inkompetenta och inte har tätat skarvarna som man ska.
Vi körde med vibbfribetong och har inte haft några som helst problem. Plattan vad så jämn att plattsättaren blev förvånad hur lite underjobb han behövde göra!
Villa Brodén: - Grundarbete 1
Villa Brodén: - Grundarbete 1
Håller med om att WeeBe berättelse inte ger mycket, men kan kanske vara en tankeställare till slarviga personer. Så jag börjar undra, om det var därför som en kille från betongstationen kom ut innan leveransen kom. Han berättade just det som WeeBe berättar, att det hänt att betongen lyft isoleringen. Och det kan vara en nog så stort problem, om vem som skall lastas för ett sådant problem, betongstationen eller isolerkillen. Jag kan nämna att jag inte hade "tätat" skarverna på min isolering, däremot så låg den som den skulle= väl packad. Det blev heller inga problem när betongen rann ut i formen/plattan. Kolla mina bilder. Kommer att använda samma betong när jag nu sätter igång med villaplattan= smidigt, enkelt och slätt. Men det är möjligt man bör ha lite hum om betongarbeten.
En del rekommenderar en tunn typ av presenning ovanpå översta isoleringslagret för att undvika uppflytande isolering med SKB.
Till vår grund användes SKB men ingen presenning utan bara hyfsat täta skarvar och "frigolitspik".
Till vår grund användes SKB men ingen presenning utan bara hyfsat täta skarvar och "frigolitspik".
Det är som med allt annat som har med husbyggande att göra, för och nackdelar med olika metoder.
Mitt exempel var för att tydliggöra att SKB inte alltid är det självklara valet då man gjuter sin platta, det finns saker man måste tänka på. Jag skulle dock vilja hävda att risken att misslyckas så kapitalt är mindre med den "vanliga" betongen.
Att misslyckas med grundgjutningen är bland det värsta man kan råka ut för så därför kan det vara bra att känna till problematiken och vara på sin vakt då grudnen gjuts, oavsett betongtyp.
Mitt exempel var för att tydliggöra att SKB inte alltid är det självklara valet då man gjuter sin platta, det finns saker man måste tänka på. Jag skulle dock vilja hävda att risken att misslyckas så kapitalt är mindre med den "vanliga" betongen.
Att misslyckas med grundgjutningen är bland det värsta man kan råka ut för så därför kan det vara bra att känna till problematiken och vara på sin vakt då grudnen gjuts, oavsett betongtyp.
Jesca och Mats, de där frigolitspikarna håller inte emot det minsta om det skulle komma betong under frigoliten, och det är inte heller tanken. De biter väldigt dåligt, och de är bara till för att förhindra att skivorna glider i sidled. Tätningen är helt avgörande för att det ska funka. Men det är ju inte särskilt svårt att täta, några flaskor fogskum bara.