Hej!

vi har budat hem ett hus byggt 1969 och det finns en del anmärkningar i besiktningsprotokollet. Frågan är hur illa dessa anmärkningar faktiskt är. Detta är vårt första husköp så vi har ingen direkt erfarenhet sedan tidigare. Huset har även friskrivningsklausul vilket gör att vi vill vara 100% säkra på att huset inte bara är en hög med skit
Vi vet att taket måste bytas inom en snar framtid men i övrigt säger mäklaren att huset är i bra skick. (Har inte fått tag på besiktningsmannen än)

anmärkningar vi undrar över:

(garagedelen)
nr1:
Vid kontroll av konstruktion demonterades golvlisten från sovrummets yttervägg och ett hål skars upp i nederdel av väggen. I den rötskyddsbehandlade (troligen grön Cuprinol) syllen, som ligger i höjd med golvet, uppmättes 9% FK. Vid arbetet med att ta upp hålet och borra i syllen kunde en tydlig kemisk lukt kännas.
I hallen demonterades golvsockel från mellanvägg mot förråd med VVB och ett håls skars upp i nederdel av väggen. I den obehandlade syllen som ligger på betongplattan uppmättes 11% FK.
Det finns risk för mikrobiell tillväxt om den relativa fuktigheten (RF) i den omgivande luften är över 75 %. I furuvirke motsvarar det en fuktkvot (FK) på 17 %.
För att konstatera orsak och omfattning till den kemiska lukten rekommenderas att en vidare tekniks undersökning utförs. Det är viktigt att tänka på att denna rekommendation om fördjupad undersökning gäller hela garagedelen (med förråd, sovrum etc.) av huset.

(Taket/vinden)
Nr2:
Missfärgningar/skador finns på takbotten.
Takbotten har rest sig bitvis.
Se vidare under rubriken insamling av upplysningar och "Tak" ovan

Nr3:
Det finns missfärgningarna på takbotten. Taket svackar.
Se vidare under rubriken "Tak" ovan.

(Krypgrunden)
Nr4:
Vid hörn mot förråd med VVB finns en plastslang och ett avloppsrör som går ner genom grundmur. Vid platsen är marken mycket fuktigare vilket kanske orsakas av någon form av läckage. Rekommenderas att orsaken undersöks och åtgärdas.
 
Säger inte så mycket om man inte är på plats under årets alla vädersvängningar.
För er del betyder det att ni inte per automatik har köpt ett fullt inflyttningsbart hus. De kan vara okej men de vet man inte efter den besiktningen.
 
A Alexn72 skrev:
Säger inte så mycket om man inte är på plats under årets alla vädersvängningar.
För er del betyder det att ni inte per automatik har köpt ett fullt inflyttningsbart hus. De kan vara okej men de vet man inte efter den besiktningen.
Att det är beboligt vet vi :)
Det ser okej ut och luktar inte konstigt på något sätt. Ingen direkt fukt uppmätt i tex badrum, kök, grund eller vind.
Frågan är mer om det kommer kosta oss hundratusentals kronor (utöver taket) att åtgärda anmärkningarna.
Jag tänker nog främst på syllen. Varför känner man kemisk lukt när man borrar i syllen men fuktuppmätningen säger att det inte finns så mycket fukt? Kan det finnas risk att det är fukt i syllen ändå och att syllen måste bytas?
Och att taket på vinden sviktar och är kasst, är det något man brukar byta när man byter tak? Eller är detta något som behöver fixas utöver takbyte?
 
Är ni händiga och kan tänka er jobba själv så kör på. Känner ni er inte händiga och vill inte stöta på problem så hoppa av.

Man kan köpa och bo i hus med sk "riskkonstruktioner" men inte när det börjar gå så långt med fukt och illaluktande syllar osv.
Jo visst kan man köpa men räkna med jobb (y)
 
Vid ett normalt takbyte byter man papp, läkt och pannor. I ert fall kan det ha läckt in så att även virket under pappen behöver bytas.
 
T toolman77 skrev:
Vid ett normalt takbyte byter man papp, läkt och pannor. I ert fall kan det ha läckt in så att även virket under pappen behöver bytas.
Ja vad jag förstår behöver även virket under pappen bytas då den sviktar och ser ut att ha varit utsatt för fukt. Jag var osäker på om det ingick i ett vanligt takbyte. Då får jag kolla upp vad det skulle kosta. Tack för svar!
 
T TheGame skrev:
Är ni händiga och kan tänka er jobba själv så kör på. Känner ni er inte händiga och vill inte stöta på problem så hoppa av.

Man kan köpa och bo i hus med sk "riskkonstruktioner" men inte när det börjar gå så långt med fukt och illaluktande syllar osv.
Jo visst kan man köpa men räkna med jobb (y)
Jag skulle vilja påstå att jag är händig och jag äger även ett byggföretag, dock inom stålbyggnadsmontage :-D så varken jag eller någon av mina medarbetare har större koll på 60-70 talsvillor. Jag är bara orolig över att jag köper huset och sedan visar det sig att hela min renoveringsbudget går åt till att fixa tak, syllar och krypgrund. Det hade blivit en urusel affär!
 
Hemmakatten
Eftersom det är första huset och en del frågetecken kring bl.a. syll uppkommit, så skulle jag definitivt hoppa över detta hus. Det lär vara mycket mer än taket som behöver åtgärdas.
 
  • Gilla
El-Löken66
  • Laddar…
Om det luktar "kemiskt" från en behandlad syll (grön Cuprinol) är det väl ganska naturligt om behandlingen luktar?
Att den hör till garagedelen borde inte vara ett problem så länge man inte tänker inreda garaget till bostad.
Behandlat och tryckt virke används till utomhuskonstruktioner och skall inte användas inomhus i den delen där man bor, då behandlingen avger ohälsosamma ämnen. Obehandlat virke som utsätts för väta i form av regn och snö bör täckas med syllpapp som skydd.
 
  • Gilla
Boothe
  • Laddar…
O Ollin skrev:
Om det luktar "kemiskt" från en behandlad syll (grön Cuprinol) är det väl ganska naturligt om behandlingen luktar?
Att den hör till garagedelen borde inte vara ett problem så länge man inte tänker inreda garaget till bostad.
Behandlat och tryckt virke används till utomhuskonstruktioner och skall inte användas inomhus i den delen där man bor, då behandlingen avger ohälsosamma ämnen. Obehandlat virke som utsätts för väta i form av regn och snö bör täckas med syllpapp som skydd.
Tanken är att ha ett kontor i ”garagedelen” men då den står på en betongplatta och har liggande träpanel på utsidan så går det nog ganska lätt att fixa. Min bror erbjöd sig att fixa det så vi köpte huset
 
  • Gilla
Ollin och 1 till
  • Laddar…
Konstruktioner med syll i tryckimpregnerat eller ingjutna reglar i tryckimpregnerat i plattan var vanligt 1965-1975 mellan tummen och pekfingret. Ibland finns ingen papp mellan betong och trä och då plattan till slut blir blöt av kapillärkrafter kan fukt och mögel uppstå. Dagens gjutna plattor har bättre dränering (grusstorlekar) än förr (ofta sand) och dessutom frigolitisolering och golvvärme. Om det luktar så luktar det illa och det verkar ju ni ha klarat än så länge. Att byta syll på plats är inte kul och kanske att man behöver riva upp golv för att lägga typ nivellgolv och ny golvspån. Rutten spont i taket brukar man åtgärda med att lägga skivor (plywood 9-12 mm) ovanpå den gamla sponten eller byta sponten där det är dåligt. 1970 talshus kan ha tunn spont och då kan taket svikta mellan takstolarna för att virket har blivit trött efter 50 år, kolla um du ser toppar å dalar med 120 cm mellanrum på taket. Har du möjlighet så byt spont och lägg dit råspontluckor så går det snabbt, ny papp, strö å bärläkt samt pannor efter behag. Ny avvattning gör att du sedan kan bo i huset i 50 år innan taket behöver bytas förutsatt att du underhåller, håller rent. Jag är ingen expert men har en del kunskap, tat lugnt och ordna med taket först. Se upp för klantskallar och skojare, tak är dyrt och viktigt att det blir rätt. Lycka til!
 
  • Gilla
Boothe
  • Laddar…
Himmelsfararen Himmelsfararen skrev:
Konstruktioner med syll i tryckimpregnerat eller ingjutna reglar i tryckimpregnerat i plattan var vanligt 1965-1975 mellan tummen och pekfingret. Ibland finns ingen papp mellan betong och trä och då plattan till slut blir blöt av kapillärkrafter kan fukt och mögel uppstå. Dagens gjutna plattor har bättre dränering (grusstorlekar) än förr (ofta sand) och dessutom frigolitisolering och golvvärme. Om det luktar så luktar det illa och det verkar ju ni ha klarat än så länge. Att byta syll på plats är inte kul och kanske att man behöver riva upp golv för att lägga typ nivellgolv och ny golvspån. Rutten spont i taket brukar man åtgärda med att lägga skivor (plywood 9-12 mm) ovanpå den gamla sponten eller byta sponten där det är dåligt. 1970 talshus kan ha tunn spont och då kan taket svikta mellan takstolarna för att virket har blivit trött efter 50 år, kolla um du ser toppar å dalar med 120 cm mellanrum på taket. Har du möjlighet så byt spont och lägg dit råspontluckor så går det snabbt, ny papp, strö å bärläkt samt pannor efter behag. Ny avvattning gör att du sedan kan bo i huset i 50 år innan taket behöver bytas förutsatt att du underhåller, håller rent. Jag är ingen expert men har en del kunskap, tat lugnt och ordna med taket först. Se upp för klantskallar och skojare, tak är dyrt och viktigt att det blir rätt. Lycka til!
Tusen tack!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.