Byggnadshöjd - beräkningsgrundande fasad
Hej,
Jag har en fråga kring hur man beräknar byggnadshöjd i ÄPBL. Min förståelse är att man:
1. Beräknar medelmarknivån (MMN) vid huset (hänsyn tagen till tomtgräns mm)
2. Bestämmer beräkningsgrundande fasad (BF) utifrån t ex långsida, påverkan på allmänheten etc
3. Därefter mäter höjden (H) från MMN vid BF till skärningen mellan BF:s fasadplan och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Antag nu att av olika skäl bedöms BF vara till höger i bilden ovan (långsida, mot allmänheten/väg/störst allmänpåverkan etc). I bilden ovan blir då BH 4,0m då taklutningen i exemplet är just 45 grader.
Men om BF fastställs vara den "högra fasaden", innebär detta då, allt annat samma och om vi antar att andra begränsningar inte finns så som våningsantal etc, att man då "fritt" kan bygga frontespisar, takkupor etc enligt den gröna delen till vänster i bilden ovan, så länge som dessa i bygglovsansökan inte påverkar antagandet om att BF fortfarande, allt sammantaget, bedöms vara den högra fasaden?
Jag har en fråga kring hur man beräknar byggnadshöjd i ÄPBL. Min förståelse är att man:
1. Beräknar medelmarknivån (MMN) vid huset (hänsyn tagen till tomtgräns mm)
2. Bestämmer beräkningsgrundande fasad (BF) utifrån t ex långsida, påverkan på allmänheten etc
3. Därefter mäter höjden (H) från MMN vid BF till skärningen mellan BF:s fasadplan och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Antag nu att av olika skäl bedöms BF vara till höger i bilden ovan (långsida, mot allmänheten/väg/störst allmänpåverkan etc). I bilden ovan blir då BH 4,0m då taklutningen i exemplet är just 45 grader.
Men om BF fastställs vara den "högra fasaden", innebär detta då, allt annat samma och om vi antar att andra begränsningar inte finns så som våningsantal etc, att man då "fritt" kan bygga frontespisar, takkupor etc enligt den gröna delen till vänster i bilden ovan, så länge som dessa i bygglovsansökan inte påverkar antagandet om att BF fortfarande, allt sammantaget, bedöms vara den högra fasaden?
Intressant.
Jag har vid ett ganska nyligen ärende stött på BF men då lyckades jag ändra handläggaren så den insåg att det handlade om två huskroppar som får mätas var för sig.
När man kollar reglerna tycker jag inte man hänvisar till BF så tydligt utan "den fasad som ger högst bygghöjd"
Takkupor mindre än 1/3 del av huslängd bortses ju ifrån så det kanske räddar din situation. Men om kupan är större skulle jag tycka den kupan höjer byggnadshöjden.
En variant är väl om man byggt huset mindre än man får och på så sätt kan visa att huset ryms i en större volym som har lägre byggnadshöjd.
https://www.google.com/url?sa=t&sou...FjAfegQIKRAC&usg=AOvVaw10Kbg-pA53lgW5USG0En02
Jag har vid ett ganska nyligen ärende stött på BF men då lyckades jag ändra handläggaren så den insåg att det handlade om två huskroppar som får mätas var för sig.
När man kollar reglerna tycker jag inte man hänvisar till BF så tydligt utan "den fasad som ger högst bygghöjd"
Takkupor mindre än 1/3 del av huslängd bortses ju ifrån så det kanske räddar din situation. Men om kupan är större skulle jag tycka den kupan höjer byggnadshöjden.
En variant är väl om man byggt huset mindre än man får och på så sätt kan visa att huset ryms i en större volym som har lägre byggnadshöjd.
https://www.google.com/url?sa=t&sou...FjAfegQIKRAC&usg=AOvVaw10Kbg-pA53lgW5USG0En02
Reglerna du hänvisar till gäller inte. De är del av ett utredningsarbete (maximal förvirring för övrigt då många tror att detta dokument som i övrigt är genomarbetat gäller).J JKrister skrev:
Jag är ute efter att principiellt förstå frågan, inte för att jag har en konkret situation.
ÄPBL och ÄPBF gäller då detaljplanen är från <2010. Enligt ÄPBF (1987:383) (äldre plan och byggförordningen), 9§:
Byggnadshöjden och källardjupet skall beräknas från markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.
Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Källardjupet räknas till det lägsta källargolvets översida.
Flera domar hänvisar till Boken om lov, tillsyn och kontroll (2004:2) från Boverket där man på sidan 193 skriver:
Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man ifrån en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör detta vara ena långsidan. En byggnad av traditionell typ med tak, som från byggnadens långsidor reser sig mot en takås, har gavlar som inte påverkar höjdmåttet. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som skall vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som skall anses vara beräkningsgrundande. Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande.
Men MÖD 2014:43, som är vägledande dom, öppnar för viss osäkerhet?
Ytterligare förtydliganden av dessa begrepp har lämnats av Boverket i dess allmänna råd 1995:3 (Boken om lov, tillsyn och kontroll, ändrad genom 2004:2). Boverkets allmänna råd är inte bindande i rättstillämpningen, men utgör ett komplement vid rättstillämpningen. Det innebär att de allmänna råden kan utgöra vägledning i de fall där lag- eller förordningstext inte ger klara besked. Det innebär även att de allmänna råden inte ska beaktas för det fall de inte skulle överensstämma med lag- eller förordningstext.
---
Så här långt är det väl rimligt att konstatera att alla fasader inte kan vara beräkningsgrundande då det absolut är så att gavelfasader bortses ifrån då dessa annars i regel skulle ge betydligt högre byggnadshöjder. Och i MÖD-domar tycks det vara så att man ska utgå ifrån en beräkningsgrundande fasad (snarare än flera).
Frågan blir isåfall om, allt annat lika och det vid en bygglovsansökan kan fastställas att fasad A är beräkningsgrundande, om detta isåfall innebär att fasad B, C och D inte direkt träffas av byggnadshöjden såvida inte utformningen av B,C och D påverkar antingen BH för A eller fastställandet att just A är beräkningsgrundande.
Finns det ingen bestämmelse som reglerar antalet våningar i ett fall som det du tar upp i din bild bör det inte vara något problem. Har aldrig sett att man i någon dom har med fler än en beräkningsgrundande fasad om det inte är så att det rör sig om en asymmetrisk byggnad med flera olika volymer som man behöver räkna BH var för sig på.
Har fortfarande inte hört från vår bygglovsexpert @MetteKson men jag är benägen att dra samma slutsats i frågan, dvs i teorin är det möjligt att bygga det gröna området i inledningen av tråden. I praktiken kan det dock bli svårt/begränsade möjligheter om detaljplanen t ex reglerar våningsantalet då praxis från MÖD där tycks vara att om man har 'vertikala väggar som dominerar mer än tak för ett plan' så utgör detta en våning snarare än vind.O oxöga skrev:
Vår övergripande bild är dock densamma. Sverige är överreglerat av föråldrade detaljplaner som med hjälp av attefall, friggebod- och andra undantagsregler möjliggör att man kan bygga allt möjligt som inte var avsett när äldre detaljerade detaljplaner skrevs på bekostnad av möjligheten att också få bygga vackra klassiska hus som inte nödvändigtvis är större men som kräver mer oregelbundenhet och varierande uttryck.
Det finns även domar där man tar den fasaden som är mest dominerande för beräkning, där en gavel ligger inom 6 m från områdesväg.P petersthlm skrev:
Det som inte framgår är om man tar medelvärdet längs hela tomtgränsen eller som är mest logiskt att man tar medelvärdet på höjden på den sträcka som är lika med fasadens längd. Det heter ju beräkningsgrundande fasad.
Grundprincipen är dock att utgå från långsidan av en byggnad, om det rör sig om en traditionell byggnadstyp. Även om det är gaveln som är exponerad mot t.ex. en gata och placerad inom 6 m till denna. Har du en bredare gavelsida än långsida så kan det ju aå klart bli gaveln som blir beräkningsgrundnade.H HEM2121 skrev:
Hur menar du med resonemanget om medelvärdet på höjden?
Om man ska hänsyn till vägen. Man mäter höjderna vid tomtgränsen mot vägen, en punkt där fasaden börjar och en punkt där fasaden slutar. Sen tar man medelvärdet på dessa höjdmått. Är det en kuperad mark där man inte ska ta hänsyn till allmän mark mäter man 4 punkter, (hörnen på huset) ibland behövs 16 mätpunkter. Man måste se på helheten och ta hänsyn till grannar, omgivning osv. och besluta utifrån det vilken mätmetod som skall användas. Det finns domar där man utgår från den dominerade fasaden även om huset ligger inom 6 m från väg/allmänning.
Då förstår jag vad du menade. Beräkning av markens medelnivå invid byggnaden med andra ord.H HEM2121 skrev:
Ja, googla på beräkningsgrundande fasad så hittar du mer ingående svar på hur man beräknar medelvärdet för markhöjder. Vilken mätmetod som ska väljas är också beroende hur tomten ser ut, hänsyn till grannar och omgivning. Det är inte givet att den fasad som ligger inom 6 m från allmänning/väg ska väljas, det kan vara den fasaden som är mest dominerande som är den fasad som ska väljas för beräkningen.O oxöga skrev:
Redigerat:
Absolut, så är det. Var osäker på vilken typ av höjd du åsyftade i ditt tidigare inlägg bara.H HEM2121 skrev:
