Jag slipade bort asfalten enligt rekommendation när jag dränerade i början på maj. Tidigare när det regnade mycket så fick jag i bästa fall fuktiga källarväggar, och i några fall vatten på källargolvet, sedan omdränering har det varit snustorrt i källaren.
Pordräns och Isodräns metoder är ju ganska välbeprövade vid det här laget och anledningen till att man ska avlägsna tätskiktet är ju att vatten som kommer utifrån inte kan tränga igenom hela skivan och nå väggen. Dessutom kommer ju den största fuktvandringen ske från källarens insida och genom väggen, och med tätskikt på utsidan så blir ju fukten kvar i väggen då.
Pordräns och Isodräns metoder är ju ganska välbeprövade vid det här laget och anledningen till att man ska avlägsna tätskiktet är ju att vatten som kommer utifrån inte kan tränga igenom hela skivan och nå väggen. Dessutom kommer ju den största fuktvandringen ske från källarens insida och genom väggen, och med tätskikt på utsidan så blir ju fukten kvar i väggen då.
Mitt problem var inte främst fuktvandring, utan vatten i vätskeform som sökte sig in till källaren tack vare en serie ogynnsamma förhållanden, t.ex. att stuprören slutade vid väggen, bristfällig lutning från huset, inget kapillärbrytande skydd, igensatta dräneringsrör etc.gaia skrev:
Genom att åtgärda problemen ovan har jag försvårat möjligheten för fukt att ta sig utifrån och in, samtidigt som jag underlättat för fukten att vandra andra vägen genom att slipa bort asfaltskiktet på väggens utsida.
Jag vet inte om du bara spelar djävulens advokat eller om du faktiskt är av uppfattningen att fuktvandringen inifrån och ut är av minimal betydelse, men isåfall har du alla större tillverkare av dräneringslösningar mot dig, eftersom alla adresserar detta problem på något sätt.
I mitt fall har det hursomhelst fungerat väldigt bra och jag skulle varmt rekommendera andra med liknande problem att göra samma sak.
scim , det som var mest betydelsefullt i ditt åtgärd är inte borttagning av asfalt men allt det andra du gjort. Du skulle få lika bra resultat med asfalten kvar, tycker jag. Dock är jag ingen expert på dränering och bara försöker tänka logisk 
.
Ej fuktspärrat betong/betongblock under mark brukar anta samma fuktighet som marken utanför och marken är ju aldrig snustorr - markfukt). Isoleringsskivan kanske gör samma jobb som asfalten dvs håller markfukten borta från källarvägar? Man får bara hoppas att isoleringsskivan blir aldrig blöt eller släpper vatten in mot vägg för då får man långsam fuktvandring genom vägg vid varje håll i asfalten. Därför tycker jag att det skadar inte att behålla asfalten intakt typ som som med hängslen och rem.
Ang att fukten ska vandra ut så vet jag inte vad som kan tvinga den fuktiga luften/ångan att gå ut från varmare sida till den kallare genom så gott som lufttätt och oftast rätt tjock mur. Blir det kondens inne så bildas den oftast bara på ytan och rinner inte ut genom vägg. Man får värma upp och vädra (eller avfukta) rummet för att bli av med kondens.
Annat är det med lagom täta trä/ull/plast/gips väggar som behöver undertryck i huset för att väggen inte ska mögla men det kan inte jämföras med en källarvägg/stenvägg där luftvandring genom godset är så gott som obetydlig.
Det är bara mina funderingar som gör att jag tycker att asfalten är ingen hinder när man isolerar en källarvägg.
gaia
.Ej fuktspärrat betong/betongblock under mark brukar anta samma fuktighet som marken utanför och marken är ju aldrig snustorr - markfukt). Isoleringsskivan kanske gör samma jobb som asfalten dvs håller markfukten borta från källarvägar? Man får bara hoppas att isoleringsskivan blir aldrig blöt eller släpper vatten in mot vägg för då får man långsam fuktvandring genom vägg vid varje håll i asfalten. Därför tycker jag att det skadar inte att behålla asfalten intakt typ som som med hängslen och rem
. Ang att fukten ska vandra ut så vet jag inte vad som kan tvinga den fuktiga luften/ångan att gå ut från varmare sida till den kallare genom så gott som lufttätt och oftast rätt tjock mur. Blir det kondens inne så bildas den oftast bara på ytan och rinner inte ut genom vägg. Man får värma upp och vädra (eller avfukta) rummet för att bli av med kondens.
Annat är det med lagom täta trä/ull/plast/gips väggar som behöver undertryck i huset för att väggen inte ska mögla men det kan inte jämföras med en källarvägg/stenvägg där luftvandring genom godset är så gott som obetydlig.
Det är bara mina funderingar som gör att jag tycker att asfalten är ingen hinder när man isolerar en källarvägg.
gaia
Nä, mitt akuta problem hade nog kunnat avhjälpas enbart genom att avleda takvattnet och åtgärda lutningen mot huset längs ena kortsidan. Men min provgrävning visade ju att den befintliga dräneringen (troligtvis från sent -40 tal) minst sagt hade gjort sitt så jag tänkte att det är bättre att göra bort eländet
Markfukten kondenserar mot dräneringsskivan vilket förhindrar fukten att nå källarväggen. Nere vid sulan har Pordrän och Isodrän olika metoder för att rinnande vatten inte ska ska nå väggen, Pordrän rekommenderar att smeta på tätskikt (typ asfalt) på sulan och en liten bit upp, Isodrän rekommenderar två liggande skivor med byggplast mellan. Jag valde det Isodräns metod fast med Pordräns skivor.
Jag tror att den praktiska skillnaden mellan tätskikt eller inte på utsidan är liten, men valde som sagt att hoppa över det.
Markfukten kondenserar mot dräneringsskivan vilket förhindrar fukten att nå källarväggen. Nere vid sulan har Pordrän och Isodrän olika metoder för att rinnande vatten inte ska ska nå väggen, Pordrän rekommenderar att smeta på tätskikt (typ asfalt) på sulan och en liten bit upp, Isodrän rekommenderar två liggande skivor med byggplast mellan. Jag valde det Isodräns metod fast med Pordräns skivor.
Jag tror att den praktiska skillnaden mellan tätskikt eller inte på utsidan är liten, men valde som sagt att hoppa över det.
Gaia, det du skriver är ganska emotsägelsefullt. Du anser att fukt från marken kan tränga in, men inte vise versa inifrån?
Det är så här:
Tätskiktet ska bort. Företrädesvis genom blästring. Detta för att ångvandringen ska kunna uppnås. 90% nertill på väggen och 70% upptill ska vara rent från tätskikt. Värme går alltid från överskott till underskott. Alltså vill fuktvandringen gå utåt. Framförallt på vintern. På sommaren kan du faktiskt få omvänd fuktvandring. Tar du inte bort tätskiktet så stoppas fuktvandringen. Titta vad som händer om du målar med plastfärg på en källarvägg....
Nä, Isodränskivan stoppar inte vatten som ett tätskikt. Däremot så går ev kondenserat vatten rakt ner igenom skivan till en dränledning, därför fuktas inte betongen. Vid stora påfrestningar vid tex motlutande berg ska du använda en skyddsduk som stoppar vatten istället för fiberduk.
Som jag nämnde så går det alltid från över till under, och iom att du isolerar väggen så blir den varmare än marken och trycker fukten vidare ut i mark.
Kort sammanfattning....
//Lasse
Det är så här:
Tätskiktet ska bort. Företrädesvis genom blästring. Detta för att ångvandringen ska kunna uppnås. 90% nertill på väggen och 70% upptill ska vara rent från tätskikt. Värme går alltid från överskott till underskott. Alltså vill fuktvandringen gå utåt. Framförallt på vintern. På sommaren kan du faktiskt få omvänd fuktvandring. Tar du inte bort tätskiktet så stoppas fuktvandringen. Titta vad som händer om du målar med plastfärg på en källarvägg....
Nä, Isodränskivan stoppar inte vatten som ett tätskikt. Däremot så går ev kondenserat vatten rakt ner igenom skivan till en dränledning, därför fuktas inte betongen. Vid stora påfrestningar vid tex motlutande berg ska du använda en skyddsduk som stoppar vatten istället för fiberduk.
Som jag nämnde så går det alltid från över till under, och iom att du isolerar väggen så blir den varmare än marken och trycker fukten vidare ut i mark.
Kort sammanfattning....
//Lasse
Tja, i min uppvärmt källare har fukten alltid vandrat inåt med följande resultat : saltutfällningar, tätt färg bubblade och släppte från vägg tillsammans med söndervittrat puts längst golvet. Har också sett saltutfällningar på utsidan av husgrunden men där var det också markfukt dragen upp av kapilärkraft som spökade och inte fuktig luft från husets insida.
Jag håller med att borttagning av asfalt påskyndar uttorkning av grundmur medan det är vackert väder och muren inte är övertäckt. Den tiden är dock kort för man täcker ju muren med all sortens skivor och fyller utgrävningen med fuktig jord igen. Det är dock bra att kunden ser tydlig förbättring direkt. Hur det blir i framtiden när dränrör mister sin kapacitet och skivorna åldras är inte så viktigt.
Lasse72 du har inte övertygat mej att huset kan andas ut genom väggar.
Markfukten i mitt +70 åriga hus går bara åt ett håll dvs inåt men för tillfället är den stoppat med asfalt där det är möjligt och släps genom av silikatfärg där den inte kan stoppas med asfalt. Det är så jag har stoppat fuktskador i min källare och det har hållit i 11 år nu. Vet inte ens om jag har en dränering runt huset ?
Hoppas din system håller lika länge men kolla då och då bakom golvlister i källare ... för jag misstänker att du har golvlister.
gaia
Jag håller med att borttagning av asfalt påskyndar uttorkning av grundmur medan det är vackert väder och muren inte är övertäckt. Den tiden är dock kort för man täcker ju muren med all sortens skivor och fyller utgrävningen med fuktig jord igen. Det är dock bra att kunden ser tydlig förbättring direkt. Hur det blir i framtiden när dränrör mister sin kapacitet och skivorna åldras är inte så viktigt
. Lasse72 du har inte övertygat mej att huset kan andas ut genom väggar
. Markfukten i mitt +70 åriga hus går bara åt ett håll dvs inåt men för tillfället är den stoppat med asfalt där det är möjligt och släps genom av silikatfärg där den inte kan stoppas med asfalt. Det är så jag har stoppat fuktskador i min källare och det har hållit i 11 år nu. Vet inte ens om jag har en dränering runt huset ?
Hoppas din system håller lika länge men kolla då och då bakom golvlister i källare ... för jag misstänker att du har golvlister.
gaia
Redigerat av moderator:
Jag håller på att ta in offerter från olika företag för att dränera..
En snubbe jag pratade sa att man så klart måste låta grunden lufttorka några dagar efter att man har grävt upp runt huset, innan man fortsatte arbetet. Den firman dränerar vanligtvis inte men brukar göra det ibland.
Måste man lufta grunden på detta vis eller är det bara bull? Jag har då aldrig hört något om det..
Mvh
En snubbe jag pratade sa att man så klart måste låta grunden lufttorka några dagar efter att man har grävt upp runt huset, innan man fortsatte arbetet. Den firman dränerar vanligtvis inte men brukar göra det ibland.
Måste man lufta grunden på detta vis eller är det bara bull? Jag har då aldrig hört något om det..
Mvh
Beroende på vilken teknik du väljer för din omdränering så kan det spela roll... Väljer du ett system där du vill torka ut grundmuren exempelvis Isodrän/Pordrän/Optidrain så behövs det inte stå och torka ut eftersom då skulle ju inte produkten fungera...Tingis skrev:
Jag tänkte dränera om huset, och anlita en firma. De närmaste företagen med isocert ligger 4-5 mil bort. Jag tänkte om jag inte skulle välja någon av dessa. En vän i stan fick erbjudande på mellan 60000-14000. Jag vill gärna få det jag betalar för, inte vara dumsnål, men jag är inte heller gjort av pengar
Hur ska jag som novis kunna veta vad jag får, utan att enbart gå på känsla?
Hur ska jag som novis kunna veta vad jag får, utan att enbart gå på känsla?
Tycker det lät ganska rimligt. Ska också dränera inom kort och med lite extra-arbete (bortbilning av betongaltan och källartrapp och bortforsling) och dubbla iso-drän landade summan på strax under 140 000:- efter rot.Hammarfall skrev:Jag tänkte dränera om huset, och anlita en firma. De närmaste företagen med isocert ligger 4-5 mil bort. Jag tänkte om jag inte skulle välja någon av dessa. En vän i stan fick erbjudande på mellan 60000-14000. Jag vill gärna få det jag betalar för, inte vara dumsnål, men jag är inte heller gjort av pengar
Hur ska jag som novis kunna veta vad jag får, utan att enbart gå på känsla?
Om jag tagit ett lager isodrän och inte tagit arbetet att bila bort källartrapp (ska göra ny) eller betongaltanen så skulle kalaset landa på runt 100k..
Tänkte bidra med lite fakta för er som har funderingar om dränering och isolering av källarväggar. Klistrar in mitt inlägg från en annan tråd gällande om man ska fylla med makadam ända upp till mark eller inte.
Men först vanliga anledningar till fuktproblem i hus med källare och åtgärder.
Förr i tiden byggdes de flesta hus med källare genom att betongplattan gjöts direkt på mark, utan kapillärbrytande material(singel/makadam och cellplast) mellan betong och mark. Ytterväggarna fuktskyddades i regel utvändigt med kallasfalt som ströks på med pensel. Många hus värmdes också upp genom en oljepanna i källaren. Källaren värmdes då upp inifrån och värmekällan i källaren skapade ett slags "värmetryck" som pressade markfukt utåt.
När man sedan byter ut oljepannan mot t.ex. bergvärme eller fjärrvärme så försvinner den tidigare värmekällan som pressar fukt utåt.
Och problem kan börja uppstå. I en oisolerad källarvägg så uppstår kondenspunkten inne i betongväggen(mellan den kalla marken och det invändigt uppvärmda källarrummet). Och fukt rör sig mot kondenspunkten. Tidigare dräneringar lades också i regel för högt upp, så källarplattor brukar bada i vatten utan att dräneringen gör sitt jobb. Dessa saker gör att fukt binds i källarväggarna, vilket gör att kyla orsakar sprickor i betongen. Och fuktvandring kan även orsaka mögelrosor och färg/putssläpp på insidan.
Om man dessutom har isolerat eller klätt insidan av källarväggen med trä förvärras problemen.
Hur ska man då göra?
Jo, man ska isolera källarväggarna på utsidan!
Med isolering (dränskivor) på utsidan väggen, så flyttas kondenspunkten utåt. Skivorna isolerar väggen mot den kalla marken. Väggen värms upp inifrån, och varmt och kallt möts(kondenspunkt) mitt i isolerskivan. Fuktvandringen vänds alltså utåt ur väggen, förutsatt naturligtvis att man skrapat bort mestadels av det tidigare asfaltsskiktet. Vilket annars hindrar fukten från att vandra utåt. Fukten kondenseras i skivan och rinner neråt och når dräneringen.
I övrigt gör man enligt nedan.
Man ska absolut INTE fylla med makadam ända upp till marknivå. Det vet alla entreprenörer som är utbildade på DRÄN-material. Som sagts av tidigare inlägg ska makadam/singel bara ligga runt dräneringsrören. Annars leds extra vatten ner mot sulan/källarväggen, vilket är raka motsatsen mot vad man vill åstadkomma. Så mycket som möjligt av eventuellt asfaltskikt tas bort från betongväggen under mark. Själva sulan brukar skyddas med tätskikt/tätduk. Sedan läggs dränering med ev markduk. Se till så dräneringens högsta punkt hamnar under betongplattans underkant/lägsta punkt och med ca. 0,5 cm fall per meter. Dränröret bör täckas med ca. 10 cm singel/makadam typ 8-16. Därefter monteras dränskivorna upp till ca. 10 cm under slutlig marknivå. Skivorna skyddas med duk utanför mot återfyllningsmassorna. Föredrar själv Opti-drain systemet som har en egen grön skyddsduk med andas-funktion/typ gore-tex och som inte fastnar i skivorna eller binder fukt som vanlig markduk, men den funkar också. Överst toppar man med plastlist och tätmassa mot betongväggen. Sedan bör marken luta från väggen och utåt ca. 5 cm per meter närmaste 3 metrarna. Allt enligt tillverkarnas rekommendationer. Fyller man med singel ändå upp till mark som jag ändå tyvärr vet förekommer så uppstår flera nackdelar. Mer yt/regnvatten leds ner mot dräneringen och betongväggen vilket ökar fukten i källarväggen istället för att torka ut den. Man leder dessutom ner kyla mot väggen, vilket också är tvärt emot vad man vill. Dessutom måste man köpa mer makadam(dyrare), samt att man också måste köra bort jordmassor som annars hade återfyllts(också dyrare/extra transport/arbete). Återfyllsmassorna är också i regel mer "vattentäta", mot vad makadam är. Så man inte leder fukt mot väggen. Gör man som jag beskriver så får man en källarvägg som torkar ut och värms upp med bättre klimat och värmeekonomi. Tänk också på att man inte får ha isolering eller träbeklädnad på insidan källarväggarna. Vilket kan motverka utåtgående fuktvandring i betongväggen, och ge upphov till fukt och mögel m.m. måla gärna källarväggarna utvändigt över plastlisten så man får ett komplett tätskikt mot regn m.m. innan man återfyller de sista massorna. Tänk också på att överdriva återfyllningen en smula, då jordmassorna sjunker ihop och komprimeras olika mycket närmaste åren efter, beroende på innehåll. Man kan även få komplettera med mer material i vissa fall efter något år. Lerjordar sjunker ihop mest. Nya dagvattenrörsystem och brunnar installeras naturligtvis samtidigt.
Har gjort många husdräneringar under många år, och det blir mycket gott resultat och ekonomi om man gör på rätt sätt. Tyvärr förekommer okunskap och till och med fusk i branschen. Kolla gärna med tillverkarna av dränsystemen(Opti-drain, Iso-drän, m.m.) efter auktoriserade installatörer i ert område. De bör ha utbildning i hur systemen monteras. Och priserna skiljer sig förstås åt beroende på hur mycket som ska göras.
Ska kanske nämna något om platonmattor också. De ska man aldrig använda på källarväggar som är uppvärmda på insidan på något sätt. Eller där människor uppehåller sig. De är endast till för att hålla bort vatten/markfukt från att tränga in mot betong. Men de torkar inte ut eller värmer väggarna. Så de bör bara används vid t.ex. krypgrund, platta på mark, jordkällare eller dylikt.
Ja det blev mycket info....men hoppas det blir till hjälp
Men först vanliga anledningar till fuktproblem i hus med källare och åtgärder.
Förr i tiden byggdes de flesta hus med källare genom att betongplattan gjöts direkt på mark, utan kapillärbrytande material(singel/makadam och cellplast) mellan betong och mark. Ytterväggarna fuktskyddades i regel utvändigt med kallasfalt som ströks på med pensel. Många hus värmdes också upp genom en oljepanna i källaren. Källaren värmdes då upp inifrån och värmekällan i källaren skapade ett slags "värmetryck" som pressade markfukt utåt.
När man sedan byter ut oljepannan mot t.ex. bergvärme eller fjärrvärme så försvinner den tidigare värmekällan som pressar fukt utåt.
Och problem kan börja uppstå. I en oisolerad källarvägg så uppstår kondenspunkten inne i betongväggen(mellan den kalla marken och det invändigt uppvärmda källarrummet). Och fukt rör sig mot kondenspunkten. Tidigare dräneringar lades också i regel för högt upp, så källarplattor brukar bada i vatten utan att dräneringen gör sitt jobb. Dessa saker gör att fukt binds i källarväggarna, vilket gör att kyla orsakar sprickor i betongen. Och fuktvandring kan även orsaka mögelrosor och färg/putssläpp på insidan.
Om man dessutom har isolerat eller klätt insidan av källarväggen med trä förvärras problemen.
Hur ska man då göra?
Jo, man ska isolera källarväggarna på utsidan!
Med isolering (dränskivor) på utsidan väggen, så flyttas kondenspunkten utåt. Skivorna isolerar väggen mot den kalla marken. Väggen värms upp inifrån, och varmt och kallt möts(kondenspunkt) mitt i isolerskivan. Fuktvandringen vänds alltså utåt ur väggen, förutsatt naturligtvis att man skrapat bort mestadels av det tidigare asfaltsskiktet. Vilket annars hindrar fukten från att vandra utåt. Fukten kondenseras i skivan och rinner neråt och når dräneringen.
I övrigt gör man enligt nedan.
Man ska absolut INTE fylla med makadam ända upp till marknivå. Det vet alla entreprenörer som är utbildade på DRÄN-material. Som sagts av tidigare inlägg ska makadam/singel bara ligga runt dräneringsrören. Annars leds extra vatten ner mot sulan/källarväggen, vilket är raka motsatsen mot vad man vill åstadkomma. Så mycket som möjligt av eventuellt asfaltskikt tas bort från betongväggen under mark. Själva sulan brukar skyddas med tätskikt/tätduk. Sedan läggs dränering med ev markduk. Se till så dräneringens högsta punkt hamnar under betongplattans underkant/lägsta punkt och med ca. 0,5 cm fall per meter. Dränröret bör täckas med ca. 10 cm singel/makadam typ 8-16. Därefter monteras dränskivorna upp till ca. 10 cm under slutlig marknivå. Skivorna skyddas med duk utanför mot återfyllningsmassorna. Föredrar själv Opti-drain systemet som har en egen grön skyddsduk med andas-funktion/typ gore-tex och som inte fastnar i skivorna eller binder fukt som vanlig markduk, men den funkar också. Överst toppar man med plastlist och tätmassa mot betongväggen. Sedan bör marken luta från väggen och utåt ca. 5 cm per meter närmaste 3 metrarna. Allt enligt tillverkarnas rekommendationer. Fyller man med singel ändå upp till mark som jag ändå tyvärr vet förekommer så uppstår flera nackdelar. Mer yt/regnvatten leds ner mot dräneringen och betongväggen vilket ökar fukten i källarväggen istället för att torka ut den. Man leder dessutom ner kyla mot väggen, vilket också är tvärt emot vad man vill. Dessutom måste man köpa mer makadam(dyrare), samt att man också måste köra bort jordmassor som annars hade återfyllts(också dyrare/extra transport/arbete). Återfyllsmassorna är också i regel mer "vattentäta", mot vad makadam är. Så man inte leder fukt mot väggen. Gör man som jag beskriver så får man en källarvägg som torkar ut och värms upp med bättre klimat och värmeekonomi. Tänk också på att man inte får ha isolering eller träbeklädnad på insidan källarväggarna. Vilket kan motverka utåtgående fuktvandring i betongväggen, och ge upphov till fukt och mögel m.m. måla gärna källarväggarna utvändigt över plastlisten så man får ett komplett tätskikt mot regn m.m. innan man återfyller de sista massorna. Tänk också på att överdriva återfyllningen en smula, då jordmassorna sjunker ihop och komprimeras olika mycket närmaste åren efter, beroende på innehåll. Man kan även få komplettera med mer material i vissa fall efter något år. Lerjordar sjunker ihop mest. Nya dagvattenrörsystem och brunnar installeras naturligtvis samtidigt.
Har gjort många husdräneringar under många år, och det blir mycket gott resultat och ekonomi om man gör på rätt sätt. Tyvärr förekommer okunskap och till och med fusk i branschen. Kolla gärna med tillverkarna av dränsystemen(Opti-drain, Iso-drän, m.m.) efter auktoriserade installatörer i ert område. De bör ha utbildning i hur systemen monteras. Och priserna skiljer sig förstås åt beroende på hur mycket som ska göras.
Ska kanske nämna något om platonmattor också. De ska man aldrig använda på källarväggar som är uppvärmda på insidan på något sätt. Eller där människor uppehåller sig. De är endast till för att hålla bort vatten/markfukt från att tränga in mot betong. Men de torkar inte ut eller värmer väggarna. Så de bör bara används vid t.ex. krypgrund, platta på mark, jordkällare eller dylikt.
Ja det blev mycket info....men hoppas det blir till hjälp