Byggde på annans mark krävs nu på 650 000 kr.
Har kommunen inget ansvar?
Byggde på annans mark krävs nu på 650 000 kr.
Publicerad av Norra Västerbotten 2021-05-07
En person som byggde en glasad veranda på en annan persons mark bör inte få ekonomisk hjälp av Skellefteå kommun. Det tycker politiker.
Ägaren till en sommarstuga fick bygglov i oktober 2008, men hörde av sig året efter och ville placera den glasade på en annan sida av huset.
Ändrat bygglov gavs därför 2009, men vad som inte uppmärksammades var att en del av verandan då hamnade utanför tomten.
Marken såldes sedermera och det är nya markägaren som kräver ersättning från sommarstugeägaren.
Markägaren vill ha 650 000 kronor som ersättning för markintrånget.
Sommarstugeägaren har i sin tur via sitt juridiska ombud vänt sig till kommunen och vill ha skadestånd. Pengarna ska sedan användas för att nå en förlikning. Det anses att kommunen var vårdslös när man gav bygglovet utan att uppmärksamma att det hamnade utanför tomtgräns.
Frågan var uppe i senaste mötet i bygg- och miljönämnden. Politikerna svarade att det är beklagligt att tvisten har uppstått och de förstår sommarstugeägarens utsatthet.
Kommunen har tidigare erkänt att bygglovet var bristfälligt utfört då den förre ägaren inte kontaktade i samband med bygglovet 2009. Hade det gjorts hade sommarstuge-ägaren antingen kunnat avstå från placeringen eller fått ett intyg om att den tilläts.
Därför gavs ett förnyat bygglov 209, som följde regelverket.
Men Nämnden tar inte på sig ansvaret för att bygglovet gäller på en annan persons mark. Den som söker bygglov och utför bygget är ansvarig för att man har rådighet över marken, anses det.
Svaret skickas till kommunens försäkringsbolag som ska avgöra skadeståndsfrågan.
Yvonne Rönngren.
Byggde på annans mark krävs nu på 650 000 kr.
Publicerad av Norra Västerbotten 2021-05-07
En person som byggde en glasad veranda på en annan persons mark bör inte få ekonomisk hjälp av Skellefteå kommun. Det tycker politiker.
Ägaren till en sommarstuga fick bygglov i oktober 2008, men hörde av sig året efter och ville placera den glasade på en annan sida av huset.
Ändrat bygglov gavs därför 2009, men vad som inte uppmärksammades var att en del av verandan då hamnade utanför tomten.
Marken såldes sedermera och det är nya markägaren som kräver ersättning från sommarstugeägaren.
Markägaren vill ha 650 000 kronor som ersättning för markintrånget.
Sommarstugeägaren har i sin tur via sitt juridiska ombud vänt sig till kommunen och vill ha skadestånd. Pengarna ska sedan användas för att nå en förlikning. Det anses att kommunen var vårdslös när man gav bygglovet utan att uppmärksamma att det hamnade utanför tomtgräns.
Frågan var uppe i senaste mötet i bygg- och miljönämnden. Politikerna svarade att det är beklagligt att tvisten har uppstått och de förstår sommarstugeägarens utsatthet.
Kommunen har tidigare erkänt att bygglovet var bristfälligt utfört då den förre ägaren inte kontaktade i samband med bygglovet 2009. Hade det gjorts hade sommarstuge-ägaren antingen kunnat avstå från placeringen eller fått ett intyg om att den tilläts.
Därför gavs ett förnyat bygglov 209, som följde regelverket.
Men Nämnden tar inte på sig ansvaret för att bygglovet gäller på en annan persons mark. Den som söker bygglov och utför bygget är ansvarig för att man har rådighet över marken, anses det.
Svaret skickas till kommunens försäkringsbolag som ska avgöra skadeståndsfrågan.
Yvonne Rönngren.
Mitt råd till stugägaren är att inte gå med på grannens krav. Kommunen kan inte tvinga rivning och det kan grannen inte heller.
Men ta kontakt med lantmäteriet och låt dom hjälpa i att få en lösning. Det blir troligtvis billigare.
Och visst är en lantmätare dyr, men billigare än två advokater.
Men ta kontakt med lantmäteriet och låt dom hjälpa i att få en lösning. Det blir troligtvis billigare.
Och visst är en lantmätare dyr, men billigare än två advokater.
Mycket intressant som kommer att påverka byggrättigheter och ansvar?.
Ja det har han, så det är hans eget fel.skoge skrev:
Men det stämmer också att kommunen borde begära yttrande från grannen. Så kommunen gjorde också fel.
Men nu står bygget där i över 10 år, och då kan kommunen inte kräva rivning, det är dessutom inte ett svartbygge.
Se jordabalk 3 kap
12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Lag (2009:180).
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Det är inte mycket man får i ersättning för ett sånt intrång som i det här fallet. Absolut inte några 650.000:-
Beror på är det tomtmark eller?
Skadestånd har man också rätt till egenmäktigt förfarande.
Lantmäteriet har inget med detta att göra vad jag kan förstå.
Många som satt i system att göra så här,
Kommunen ger direkt bygglov eller strandskyddsdispens på annans fastighet utan grannemedgivande.
Beakta regeringsformen 2:15 där skyddas äganderätten till bland annat fast egendom som en grundläggande
rättighet för enskilda och juridiska personer
Bestämmelsen är en konstitutionell skyddsregel för en markägare, och innebär att lagstiftaren liksom rättstillämparen måste beakta den i frågor som rör förfogandet över fast egendom.
I bestämmelsen anges att ingen ska tvingas avstå sin egendom utom när angelägna allmänna intressen ska tillgodoses: (En altan på annans mark är inget angeläget allmänt intresse).
Grundlagens egendomsskydd ger ingen skyldighet att avstå mark till annans privata intresse
En grundläggande förvaltningskunskap krävs hos kommunen, bland annat för att kunna skilja mellan aspekter och intressen som ska respektive inte ska tillmätas betydelse vid rättstillämpning.
En svag förvaltningskultur inom myndigheter som leder till att enskildas intressen inte beaktas, att istället politiska samhällsmål betraktas som en del av rättsordningen, eller att personliga värderingar och myndighetskulturen hos rättstillämparen får genomslag istället.
Den enskilt mest bekymmersamma följden av en svag förvaltningskultur är konsekvenserna för enskilda som drabbas i termer av bristande rättssäkerhet.
Åtgärder som kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter i fråga om rätten till egendom och som förbiser kraven på god förvaltning bör betraktas som inskränkningar av den enskildes äganderätt.
Sen beror det på hur duktig Advokaten är.
Intressant fall...
Skadestånd har man också rätt till egenmäktigt förfarande.
Lantmäteriet har inget med detta att göra vad jag kan förstå.
Många som satt i system att göra så här,
Kommunen ger direkt bygglov eller strandskyddsdispens på annans fastighet utan grannemedgivande.
Beakta regeringsformen 2:15 där skyddas äganderätten till bland annat fast egendom som en grundläggande
rättighet för enskilda och juridiska personer
Bestämmelsen är en konstitutionell skyddsregel för en markägare, och innebär att lagstiftaren liksom rättstillämparen måste beakta den i frågor som rör förfogandet över fast egendom.
I bestämmelsen anges att ingen ska tvingas avstå sin egendom utom när angelägna allmänna intressen ska tillgodoses: (En altan på annans mark är inget angeläget allmänt intresse).
Grundlagens egendomsskydd ger ingen skyldighet att avstå mark till annans privata intresse
En grundläggande förvaltningskunskap krävs hos kommunen, bland annat för att kunna skilja mellan aspekter och intressen som ska respektive inte ska tillmätas betydelse vid rättstillämpning.
En svag förvaltningskultur inom myndigheter som leder till att enskildas intressen inte beaktas, att istället politiska samhällsmål betraktas som en del av rättsordningen, eller att personliga värderingar och myndighetskulturen hos rättstillämparen får genomslag istället.
Den enskilt mest bekymmersamma följden av en svag förvaltningskultur är konsekvenserna för enskilda som drabbas i termer av bristande rättssäkerhet.
Åtgärder som kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter i fråga om rätten till egendom och som förbiser kraven på god förvaltning bör betraktas som inskränkningar av den enskildes äganderätt.
Sen beror det på hur duktig Advokaten är.
Intressant fall...
Redigerat:
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Inte en chans att det blir dom summorna (650B nord123 skrev:Beror på är det tomtmark eller?
Skadestånd har man också rätt till egenmäktigt förfarande.
Lantmäteriet har inget med detta att göra vad jag kan förstå.
Många som satt i system att göra så här,
Kommunen ger direkt bygglov eller strandskyddsdispens på annans fastighet utan grannemedgivande.
Beakta regeringsformen 2:15 där skyddas äganderätten till bland annat fast egendom som en grundläggande
rättighet för enskilda och juridiska personer
Bestämmelsen är en konstitutionell skyddsregel för en markägare, och innebär att lagstiftaren liksom rättstillämparen måste beakta den i frågor som rör förfogandet över fast egendom.
I bestämmelsen anges att ingen ska tvingas avstå sin egendom utom när angelägna allmänna intressen ska tillgodoses: (En altan på annans mark är inget angeläget allmänt intresse).
Grundlagens egendomsskydd ger ingen skyldighet att avstå mark till annans privata intresse
En grundläggande förvaltningskunskap krävs hos kommunen, bland annat för att kunna skilja mellan aspekter och intressen som ska respektive inte ska tillmätas betydelse vid rättstillämpning.
En svag förvaltningskultur inom myndigheter som leder till att enskildas intressen inte beaktas, att istället politiska samhällsmål betraktas som en del av rättsordningen, eller att personliga värderingar och myndighetskulturen hos rättstillämparen får genomslag istället.
Den enskilt mest bekymmersamma följden av en svag förvaltningskultur är konsekvenserna för enskilda som drabbas i termer av bristande rättssäkerhet.
Åtgärder som kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter i fråga om rätten till egendom och som förbiser kraven på god förvaltning bör betraktas som inskränkningar av den enskildes äganderätt.
Sen beror det på hur duktig Advokaten är.
Intressant fall...
000
.Har varit med om att det blir frågan om hundralappar o tusenlappar i årligt arrende för de kvadratmeter som intrånget är. Men exakta skadeståndet/kostnaden blir är svårt att veta.
Och eftersom det skett av misstag så faller de flesta andra möjligheterna till "extra" skadestånd (uppsåt saknas).
Förvaltningslagen reglerar hur myndigheterna ska agera i handläggningsarbete, myndigheter får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen och att myndigheterna i sin verksamhet ska vara sakliga och opartiska
Det innebär även att man ej skall kränka andras rättigheter det är en rätt som jag anser ingår i äganderättens innebörd.
Legalitetsprincipen innebär ett krav på att ingripanden mot enskilda ska ha ett klart stöd i lag eller annan författning. .
Motstående intressen.måste kunna hanteras tydligt och i sådana situationer tvingas alla tjänstemän förstå sin roll speciellt vid åtgärder som blir ingripande för markägarens möjligheter att förfoga över sin laga kraft vunna egendom.
Om rätten till säkerhet och skydd mot intrång, skadegörelse, stöld & konfiskation p g a en osäkert och godtyckligt myndighetsbeslut som stugägaren påstridigt anser sig ha rätt att kunna lita på
I detta fall blir det i praktiken så att bevisbördan ligger på markägaren och inte på myndigheten eller inkräktaren som vill begränsa markägarens möjligheter att förfoga över egendomen. Dessutom har markägaren kanske ej fått någon överklagande möjlighet och ett svagt grundlagsskydd för äganderätten
Den privata markägaren måste visa att myndighetens beslut är till skada för näringen och känslomässigt besvär och är vårdslöst på felaktig grund.
Att lägga bevisbördan på den privata markägaren blir särskilt svårt för denne då det i lagstiftningen saknas bestämmelser om hur avvägningen ska ske. Detta ställer frågor om lagstiftaren bör ta ett större ansvar för att utforma regler för hur värdering av fördelar respektive skada och olägenheter ska ske och om kostnaderna för den utredning som behövs av den enskilde ska bekostas av myndigheten, markägaren eller stugägaren om markägaren får rätt i domstol.
En annan viktig principiell fråga handlar om vilka bedömningar tjänstemän behöver göra mellan balansen
av produktion på marken med både jordbruks och skogsmark mot andra lyxvaror som allemansrätts innehavarens altaner.
Det innebär även att man ej skall kränka andras rättigheter det är en rätt som jag anser ingår i äganderättens innebörd.
Legalitetsprincipen innebär ett krav på att ingripanden mot enskilda ska ha ett klart stöd i lag eller annan författning. .
Motstående intressen.måste kunna hanteras tydligt och i sådana situationer tvingas alla tjänstemän förstå sin roll speciellt vid åtgärder som blir ingripande för markägarens möjligheter att förfoga över sin laga kraft vunna egendom.
Om rätten till säkerhet och skydd mot intrång, skadegörelse, stöld & konfiskation p g a en osäkert och godtyckligt myndighetsbeslut som stugägaren påstridigt anser sig ha rätt att kunna lita på
I detta fall blir det i praktiken så att bevisbördan ligger på markägaren och inte på myndigheten eller inkräktaren som vill begränsa markägarens möjligheter att förfoga över egendomen. Dessutom har markägaren kanske ej fått någon överklagande möjlighet och ett svagt grundlagsskydd för äganderätten
Den privata markägaren måste visa att myndighetens beslut är till skada för näringen och känslomässigt besvär och är vårdslöst på felaktig grund.
Att lägga bevisbördan på den privata markägaren blir särskilt svårt för denne då det i lagstiftningen saknas bestämmelser om hur avvägningen ska ske. Detta ställer frågor om lagstiftaren bör ta ett större ansvar för att utforma regler för hur värdering av fördelar respektive skada och olägenheter ska ske och om kostnaderna för den utredning som behövs av den enskilde ska bekostas av myndigheten, markägaren eller stugägaren om markägaren får rätt i domstol.
En annan viktig principiell fråga handlar om vilka bedömningar tjänstemän behöver göra mellan balansen
av produktion på marken med både jordbruks och skogsmark mot andra lyxvaror som allemansrätts innehavarens altaner.
Frågan är om grannen är att se som drabbad alls. Altanen fanns ju där när han köpte fastigheten. Det skulle inte alls förvåna mig om han inte får något alls.
Markägaren har ju köpt marken under altanen och betalat fullt ut för den vilket stugägaren ej har.
Ej heller finns nyttjanderätt eller granne medgivande troligtvis.
Allemansrätt ger ingen rätt att bygga på annans fastighet.
Allemansskyldighet och grannerättsliga hänsyn krävs
Ej heller finns nyttjanderätt eller granne medgivande troligtvis.
Allemansrätt ger ingen rätt att bygga på annans fastighet.
Allemansskyldighet och grannerättsliga hänsyn krävs
Redigerat:
Vad är dit problem egentligen?B nord123 skrev:Markägaren har ju köpt marken under altanen och betalat fullt ut för den vilket stugägaren ej har.
Ej heller finns nyttjanderätt eller granne medgivande troligtvis.
Allemansrätt ger ingen rätt att bygga på annans fastighet.
Allemansskyldighet och grannerättsliga hänsyn krävs
Ytbyggnaden har bygglov och inget svartbygge. Dessutom står den mer än 10 år, så kommunen kan inte kräva rivning, och enligt jordabalken får utbyggnaden stå kvar. Grannen har dock rätt till ersättning enligt jordabalken, men knappast 650tkr, inte ens 10% av den summa
Men markägaren som fick intrånget och hade möjlighet att kräva kompensation är ju den förra ägaren.
Hur är det ens fastställt att byggnaden verkligen står på grannens mark?B nord123 skrev:Markägaren har ju köpt marken under altanen och betalat fullt ut för den vilket stugägaren ej har.
Ej heller finns nyttjanderätt eller granne medgivande troligtvis.
Allemansrätt ger ingen rätt att bygga på annans fastighet.
Allemansskyldighet och grannerättsliga hänsyn krävs
Förra ägaren kanske var gammal och inte orkade bråka, dement och svårt för att röra sig och tanken började svikta.D Daniel 109 skrev:
Stugägaren visste väl om att han behövde grannens tillstånd / avtal . Och hadde god tid på sig , visste förmodligen om att den skulle byta ägare troligtvis.
Redigerat: