Grannen byggt 4-5 meter hög altan med besvärande insyn, kommunen godkänner

[Krille-72]

Vad menar du med ”proppa” och vilken draghållfasthet får du i det?

Om du läser i byggloven så står det ”stödmur” och vad ska man ha den till om man inte tänkt höja marknivån?

Med proppa menar jag att man borrar hål i betongstenarna och använder lämpliga pluggar och krokar. Sen fäster du tex. Ett geonät i krokarna. Vilken hållfasthet varje krok skulle få beror självfallet på vad du väljer för typ av plugg och krok.

”Om du läser i byggloven så står det ”stödmur” och vad ska man ha den till om man inte tänkt höja marknivån?”
Om du läser i ansökan så har grannen kryssat i mur. Mur blir alltså samlingsnamnet för alla typer av murar som finns.
Sen har grannen kryssat i ändring av marknivå. Men av den info som TS lagt upp finns inget i bygglovet om hur marknivån ska ändras. Så min gissning blir därför att grannen bara får fylla upp Max 50 cm eller mer om detaljplanen säger något annat.
ELLER så anser man att altanens golv är höjden på den nya marknivån och därför inte krävt någon annan redovisning när det gäller ändring av marknivå. Redogörelse av höjd till trall och nuvarande marknivå finns med i grannens ritning.

Exakt vad grannen tänkt göra vet vi faktiskt inte eftersom bygglovet inte vunnit laga kraft än.

 

[Claes Sörmland]

Det är väldigt slappt att inte använda den, och att bara släppa igenom allt som är planenligt. Då blir det så här, allt blir fult och förvanskat.

Jag tror inte det är slapphet utan det är så som PBL förväntas tillämpas. Kommunen utarbetar en detaljplan och sen när den vunnit laga kraft så ger den rättighet till fastighetsägarna att bygga enligt planen.

Innan PBL så fanns ju en annan tradition där man stod med mössan i hand och byggnadsnämnd och stadsarkitekt var inne och petade på varje byggärende i detalj. Men vartefter att samhället har liberaliserats så har detta äldre patriarkala sätt försvunnit från förvaltningarna. Å andra sidan har lagefterlevnaden blivit bättre idag, förr gjorde ju ofta byggnadsnämnder lite som de ville utan lagstöd.

 

[Patmark]

Jag tror inte det är slapphet utan det är så som PBL förväntas tillämpas. Kommunen utarbetar en detaljplan och sen när den vunnit laga kraft så ger den rättighet till fastighetsägarna att bygga enligt planen.

Innan PBL så fanns ju en annan tradition där man stod med mössan i hand och byggnadsnämnd och stadsarkitekt var inne och petade på varje byggärende i detalj. Men vartefter att samhället har liberaliserats så har detta äldre patriarkala sätt försvunnit från förvaltningarna. Å andra sidan har lagefterlevnaden blivit bättre idag, förr gjorde ju ofta byggnadsnämnder lite som de ville utan lagstöd.

Det är väldigt få bestämmelser i 99,9% av alla detaljplaner. Och det är ett lagkrav att ha tillgång till arkitektkompetens i kommunen.

Det som också har hänt i takt med den förändring du beskriver är att all byggnadstradition och stil har lösts upp i ett amalgam av kataloghus som helt saknar arkitektoniska kvaliteter.

 

[Claes Sörmland]

Det är väldigt få bestämmelser i 99,9% av alla detaljplaner. Och det är ett lagkrav att ha tillgång till arkitektkompetens i kommunen.

Det som också har hänt i takt med den förändring du beskriver är att all byggnadstradition och stil har lösts upp i ett amalgam av kataloghus som helt saknar arkitektoniska kvaliteter.

Jag kan dela din kritik men också förstå att samhället har förändrats så att den individuella friheten värderas högre än under det kollektivistiska 1900-talet. Men oavsett vad du och jag tycker om den förvaltningskulturella utvecklingen så hjälper det nog TS bäst om vi försöker beskriva den som den är och inte hur vi vill förändra den.

 

[Patmark]

Jag kan dela din kritik men också förstå att samhället har förändrats så att den individuella friheten värderas högre än under det kollektivistiska 1900-talet. Men oavsett vad du och jag tycker om den förvaltningskulturella utvecklingen så hjälper det nog TS bäst om vi försöker beskriva den som den är och inte hur vi vill förändra den.

Så är det. Lite OT. Men det skulle inte skada med fler rättsfall om 2 kap. 6 §. De skulle dock isåfall behöva handla om att kommunen nekat bygglov med hänvisning till den paragrafen och sökanden överklagar. Inte att de givit bygglov och att grannar överklagar och hänvisar till den, för då skulle man såklart hamna i ett tyckandehelvete. Kommunen har ju rätt göra sig själv ful om den vill.

 

[Autodidak1]

Med proppa menar jag att man borrar hål i betongstenarna och använder lämpliga pluggar och krokar. Sen fäster du tex. Ett geonät i krokarna. Vilken hållfasthet varje krok skulle få beror självfallet på vad du väljer för typ av plugg och krok.

”Om du läser i byggloven så står det ”stödmur” och vad ska man ha den till om man inte tänkt höja marknivån?”
Om du läser i ansökan så har grannen kryssat i mur. Mur blir alltså samlingsnamnet för alla typer av murar som finns.
Sen har grannen kryssat i ändring av marknivå. Men av den info som TS lagt upp finns inget i bygglovet om hur marknivån ska ändras. Så min gissning blir därför att grannen bara får fylla upp Max 50 cm eller mer om detaljplanen säger något annat.
ELLER så anser man att altanens golv är höjden på den nya marknivån och därför inte krävt någon annan redovisning när det gäller ändring av marknivå. Redogörelse av höjd till trall och nuvarande marknivå finns med i grannens ritning.

Exakt vad grannen tänkt göra vet vi faktiskt inte eftersom bygglovet inte vunnit laga kraft än.

Man behöver inte ange ett mått på marknivå. I ett bygglov så utgår man från ritningarna i första hand och man listar inte allt som ska göras.

Om bygglovet är beviljat för mur/stödmur så implicerar det att marken också får höjas till den nivån.

 

[Krille-72]

Man behöver inte ange ett mått på marknivå. I ett bygglov så utgår man från ritningarna i första hand och man listar inte allt som ska göras.

Om bygglovet är beviljat för mur/stödmur så implicerar det att marken också får höjas till den nivån.

Där är jag väldigt övertygad om att du har fel. En stödmur är en mur. Vad som händer bakom muren skall redovisas i ansökan. Annars skulle en hel tomt kunna fyllas upp lite som det behagar bakom ”stödmuren” ifall man fått bygglov för en stödmur.

Jag har flera gånger lagt upp den här länken som många kommuner står bakom: https://bygglov.stockholm/siteasset...okument/exempelritning-mur-markuppfyllnad.pdf

 

[Autodidak1]

Där är jag väldigt övertygad om att du har fel. En stödmur är en mur. Vad som händer bakom muren skall redovisas i ansökan. Annars skulle en hel tomt kunna fyllas upp lite som det behagar bakom ”stödmuren” ifall man fått bygglov för en stödmur.

Jag har flera gånger lagt upp den här länken som många kommuner står bakom: [länk]

Jag är väldigt övertygad om att jag har rätt

Kommunen väljer själv vilka handlingar som är nödvändiga för bygglov/startbesked. Därför kan ritningskvaliteten skilja extremt mycket mellan olika kommuner / objekt. Och det är det som syns på ritningarna eller är tydligt angett i text som bygglovet gäller för.

Mitt tips till mina kunder är inte specificera allt man vill göra i text, utan i första hand få det att framgå från ritningar

I detta fall så har ju kommunen godkänt ritningarna från grannen. Och hur de ser ut vet jag inte. Men om grannen inte behövt göra en sektion som visar utfyllnaden så har han redan gjort allt han behöver enligt bygglovet.

I annat fall så får han väl blåsa dit leca om TS lyckas med eventuella klagomål hos kommunen.

 

[pmd]

Ett enkelt sett att fixa muren om det ens behövs i grannens fall är att proppa fast krokar på insidan av muren. Sedan kan du fästa tex geonät.

”förvänta sig att en stödmur ska vara en fungerande stödmur och en markhöjning ska vara just det, en höjning av fast mark”
Det kan man tycka och tro. Du får bara bygga det som du fått lov till. Grannen får alltså bara bygga en mur. Inte höja marken. Om det nu inte står något annat i detaljplanen.

Om grannen inte får höja marken undrar jag hur kommunen kommer fram till att trädäcket/altanen inte är bygglovspliktig.

 

[Krille-72]

Jag är väldigt övertygad om att jag har rätt

Kommunen väljer själv vilka handlingar som är nödvändiga för bygglov/startbesked. Därför kan ritningskvaliteten skilja extremt mycket mellan olika kommuner / objekt. Och det är det som syns på ritningarna eller är tydligt angett i text som bygglovet gäller för.

Mitt tips till mina kunder är inte specificera allt man vill göra i text, utan i första hand få det att framgå från ritningar

I detta fall så har ju kommunen godkänt ritningarna från grannen. Och hur de ser ut vet jag inte. Men om grannen inte behövt göra en sektion som visar utfyllnaden så har han redan gjort allt han behöver enligt bygglovet.

I annat fall så får han väl blåsa dit leca om TS lyckas med eventuella klagomål hos kommunen.

Frågan vi diskuterar är det du skrev i tidigare inlägg:
”Om bygglovet är beviljat för mur/stödmur så implicerar det att marken också får höjas till den nivån”

Det är exakt det påståendet från dig som jag anser felaktigt.

 

[Autodidak1]

Om grannen inte får höja marken undrar jag hur kommunen kommer fram till att trädäcket/altanen inte är bygglovspliktig.

Har man fått bygglov för stödmuren (och gjort enligt ritning) så finns bygglov för allt....

 

[Autodidak1]

Frågan vi diskuterar är det du skrev i tidigare inlägg:
”Om bygglovet är beviljat för mur/stödmur så implicerar det att marken också får höjas till den nivån”

Det är exakt det påståendet från dig som jag anser felaktigt.

Lär dig tolka saker i sammanhang...

Har grannen byggt enligt ritning så är allt ok.

Allt måste inte synas på en ritning om inte kommunen kräver det.

 

[pmd]

Jag tror inte det är slapphet utan det är så som PBL förväntas tillämpas. Kommunen utarbetar en detaljplan och sen när den vunnit laga kraft så ger den rättighet till fastighetsägarna att bygga enligt planen.

Innan PBL så fanns ju en annan tradition där man stod med mössan i hand och byggnadsnämnd och stadsarkitekt var inne och petade på varje byggärende i detalj. Men vartefter att samhället har liberaliserats så har detta äldre patriarkala sätt försvunnit från förvaltningarna. Å andra sidan har lagefterlevnaden blivit bättre idag, förr gjorde ju ofta byggnadsnämnder lite som de ville utan lagstöd.

Det har tillkommit fler byggregler å andra sidan. Samt energideklaration, krav på kontrollansvarig, mm.

 

[pmd]

Har man fått bygglov för stödmuren (och gjort enligt ritning) så finns bygglov för allt....

Ja, så det står väl ganska klart att grannen får höja marken under trädäcket?

Om han måste göra det är en annan femma.

 

[Krille-72]

Lär dig tolka saker i sammanhang...

Har grannen byggt enligt ritning så är allt ok.

Allt måste inte synas på en ritning om inte kommunen kräver det.

Börjar närma sig men är fortfarande inte överens.


”Har grannen byggt enligt ritning så är allt ok.
Allt måste inte synas på en ritning om inte kommunen kräver det”

Har grannen byggt enligt ritning är allt ok= Vi är överens.

Allt måste inte synas på en ritning om inte kommunen kräver det= Vad menar du? Då står åtgärden som text i bygglovet? Då är vi överens.

Nu har frågan i tråden handlat om att fylla upp marken bakom muren. De flesta anser att marken måste fyllas upp till murens kant. Jag hävdar att grannen kanske inte får fylla upp marken mer än ca 50 cm om inte annat sägs i detaljplanen.

Möjligen kan man tolka bygglovet som att altanen utgör gräns för hur högt Grannen får fylla upp marken bakom muren. Eller ska fylla upp marken beroende på hur man ser det.