Ska jag betala för byggarens dammfiltermask?
Vi bygger om och har ABS05 kontrakt med byggfirman där vi betalar material till hans självkostnadspris. Vi får fakturorna från byggnadsvarufirmorna där han handlar åt oss. Ibland dycker det upp varor som jag tycker han borde stå för själv. Som dammfiltermask, meterstock, slidkniv, snickarpenna, och bits. Hittils har vi betalat utan ett knysst.
Jag drar mig för att säga ngt till honom. Jag vill först gärna veta, är detta sätt att få kunden att betala vissa av byggfirmans kostnader helt ok? Eller borde jag kunna säga ifrån? Kanske varierar praxis från fall till fall?
Hör av er!
/Blixtgo
Jag drar mig för att säga ngt till honom. Jag vill först gärna veta, är detta sätt att få kunden att betala vissa av byggfirmans kostnader helt ok? Eller borde jag kunna säga ifrån? Kanske varierar praxis från fall till fall?
Hör av er!
/Blixtgo
Jag har läst igenom ABS05. Under punkten "Priset eller grunderna för hur priset bestäms" är där detta anges. Om jag förstår dig rätt har ni kryssat i att ni tillämpar "löpande räkning" till självkostnadspris. Ni skall löpande betala för material, varor, hjälpmedel, underentreprendader och övriga kostnader till självkostnad med tillägg för entrenprenörsarvode om en fast procentsats som om jag förstår dig rätt ni satt till 0% i och med att du inte nämner det.blixtgo skrev:
Jaha helt tydligt kanske det inte är, i synnerhet inte termen övriga kostnader, så jag läst även allmänna bestämmelser till ABS05 och där står detta kanske inte helt tydligt heller. Det står att "behövligt material ingår i kontraktsarbetena, om inte annat avtalats".
Med kontraktsarbete anges: arbeten som enligt kontraktshandlingarna ingår i entreprenörens åtagande (motsvarar tjänst, arbete och uppdrag i konsumenttjänstlagen).
Om jag skall tolka detta får jag det till att för kontraktsarbetena, dvs i ert fall ombyggnationen, så ingår behövligt material, om inte annat avtalats. (men detta torde främst syfta på betalningsalternativet fast pris).
Min uppfattning är nog att meterstock, slidkniv och bits är sådant behövligt material som skall anses ingå i kontraktsarbetena medan jag uppfattar dammfiltermask och snickarpenna som förbrukningsmaterial och därmed hjälpmedel eller övriga kostnader. Jag skulle om jag utformat detta kontrakt ha tydliggjort detta förhållande på så sätt att skilja förbrukningsmaterial från behövligt material (jag tror att du förstår varför du skall betala för förbrukningsmaterial vid arbete på löpande räkning). Jag kan dock tänka mig att om du frågar en byggare så anser han nog att allt faller in under vad jag vill kalla förbrukningsmaterial och därmed vad ni skall betala för och i viss mån är jag beredd att hålla med, en kniv slits, dvs förbrukas, en meterstock går sönder vid användande och bits nöts också med användandet. Vad gäller damfiltermask kan jag tänka mig att proffisionella byggare har masker med utbytbara filter där jag i så fall anser att själva masken inte skall betalas av er men dock filterinsatserna som är förbrukningsmaterial.
Jag tror att man får göra en skälighetsbedömning där beställaren skall betala eller krediteras vad som är skäligt med hänsyn till arbetenas art, omfattning och utförande, gängse pris eller beräkningssätt för motsvarande arbeten vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt och det är väl något i stil med detta jag försökt göra ovan.
Jag förstår att du inte kanske blir klokare av detta svar men jag tror att det är något åt det håll som åsyftats vid framtagandet av standardskontraktet. Jag är stark motståndare av standardkontrakt då det alltid blir otydligt på någon punkt. Vad är problemet med att skriva exempelvis att "entreprenören skall ha rätt att fakturera för entreprenaden nödvändigt förbrukningsmaterial medan entreprenören svarar för att tillhandahålla nödvändig utrustning som ej utgör förbrukningsmaterial enbart för entrepradens genomförande" - ? - Dvs att åstakomma en uppdelning mellan vad som enbart läggs ned på er entreprenad och vad som återanvänds på andra entreprenader.
Och om någon har ett bättre svar tar jag gärna emot det då frågeställningen var principiellt intressant.
Det normala är väl att material betalas av beställaren och materiel av utföraren.
En meterstock är helt klart materiel och inte material, så länge den inte byggs in någonstans i huset. Ingen av våra entreprenörer har fakturerat oss för materiel - verktyg håller de själva med.
En meterstock är helt klart materiel och inte material, så länge den inte byggs in någonstans i huset. Ingen av våra entreprenörer har fakturerat oss för materiel - verktyg håller de själva med.
Tycker att du ska betala för allt materiel/verktyg som kan anses som normalt förbrukade på ett/ditt husbygge. En eller annan tumstock, slidkniv, pennor, bits, engångsmasker eller utbytesfilter, någon borr osv. Däremot inte en hammare, kofot, såg, borrsats eller motsvarande som man mycket väl kan tänka sig håller för flera husbyggen.
Så gjorde vi och vi upplever att det inte var något stort problem eller att det missbrukades hos oss i alla fall.
Visst kan man hårddra det mot någon klausul i kontraktet men hantverkarna lär ju inte bli på bättre humör om du börjar protestera när dom tar ut sin andra snickarpenna på hela ditt husbygge.
Så gjorde vi och vi upplever att det inte var något stort problem eller att det missbrukades hos oss i alla fall.
Visst kan man hårddra det mot någon klausul i kontraktet men hantverkarna lär ju inte bli på bättre humör om du börjar protestera när dom tar ut sin andra snickarpenna på hela ditt husbygge.
Helt riktigt i branschen så ingår handverktyg (normala sådana) som behövs i den dagliga driften och elmaskiner som används för att utföra eller förenkla ett arbete brukar i 99 fall av 100 ingå i timpenningen. Dock så brukar man göra skillnad på normala elverktyg typ skruvdragare, batterimaskin, sticksåg, handklinga, proppmaskin och bilmaskiner och andra "större" elverktyg. De senare brukar sällan eller aldrig ingå. Personlig skyddsutrustning ingår med skor och kläder och annat tjafs. Förbrukningsmaterial dvs som sagts tidigare sågblad, millimiterstockar och annat småkrafs ingå också i timpenning liksom resor, semster och det där som hör till att ta sig till en arbetsplats. Dock så tar man betalt för resor vid arbeten av kort karaktär dvs arbeten under 8 tim man kan tom säga 16 tim.nefhelim skrev:
Vad gäller skydd/hjälpmedel så tar man pröjs för tex hantverkarställning men inte för en 3-stegs bock. Man kan ta betalt för en halvmask men inte för ett sån fjantig tyg bit som hänger framför munnen... osv...osv...
Om du nu väljer att betala för grejerna, se till att de lämnar det när de är klara. Det är ju dina grejer. Kanske inte är några saker man vill ha men bara för principens skull.
Vad innebär att ni " betalar material till hans självkostnadspris" ? Att han ger er sin rabatt på materialet? Eller att han åker och hämtar material, som faktureras på er?
Det innebär faktura verifikat på inköpspriset...Dock så har man som entreprenör i regel årsrabatt på inhandlat material...osv...osv... Materialet införskaffas av material. Annars är det tillhandahållet material och detta brukar man ta runt 5-6% på för infästning och hantering....Ardexsmitten skrev:
Tack allihopa för ett lysande exempel av att ni vill hjälpa mig och är villiga att lägga ned tid och ork på detta.
Jag drar slutsatsen att jag kan välja mellan att betala (och håll till godo) eller att vägra betala (och ha en trevlig diskussion med byggaren). Än så länge har kostnaderna inte varit höga. Men detta handlar även om en principfråga, som en av er har sagt.
Jag ska göra så att jag ska lägga ihop de pengarna jag betalar under projekttiden och om summan blir för högt ska jag ta diskussionen med byggaren i slutet av projektet.
/blixtgo
Jag drar slutsatsen att jag kan välja mellan att betala (och håll till godo) eller att vägra betala (och ha en trevlig diskussion med byggaren). Än så länge har kostnaderna inte varit höga. Men detta handlar även om en principfråga, som en av er har sagt.
Jag ska göra så att jag ska lägga ihop de pengarna jag betalar under projekttiden och om summan blir för högt ska jag ta diskussionen med byggaren i slutet av projektet.
/blixtgo
Jag tror att det kan vara en smart väg att gå. Undvik konflikt så länge du är beroende av hantverkaren. Rent entrepenadjuridiskt vet jag inte om man inte måste bestrida de punkter man inte är nöjd med under resans gång men ex. säga att det reglerar vi på slutet. Men det vet jag inte så mycket om.
Jag tycker många är onödigt konflikträdda här. Jag tror att väldigt mycket kan ordnas upp med ett enkelt samtal som klargör saker för varandra. En hantverkare tycker inte att det är kul att bråka med sin uppdragsgivare. Det finns inget egenvärde i att vara sur och butter. Om man i vanlig samtalston ifrågasätter någonting på en faktura så brukar det gå lätt att få det förklarat eller rättat. Så gör rätt många av mina kunder mot mig, och vi brukar skiljas åt som vänner.