Deformationer i träkonstruktioner enligt Eurokod 5
Hej,
Jag har en fråga angående ett stycke i Eurokod 5 sida 22, där det anges att psi_2 värdet ska ignoreras i lastkombination 6.16b. Då det slutliga deformationerna beräknas.
Detta medför alltså, om jag tolkar stycket rätt, att krypdeformationerna beräknas med ett karakteristisk värde (6.16b utan psi_2 blir samma sak som 6.14b). Vilket alltså ger att krypdeformationerna beräknas vara lika stora som de initiala deformationer.
Detta snurrar till det i huvudet på mig, då jag inte hittar någon som helst källa där någon gör en beräkning på detta sättet, samtliga tar hänsyn till psi_2 värdet vid beräkning av krypdeformationer enligt ekvation 6.16b.
Ska man följa Eurokoderna och beräkna krypdeformationer med karakteristiska värden (6.16b utan psi_2)? Hur beräknar ni krypdeformationer?
Jag har en fråga angående ett stycke i Eurokod 5 sida 22, där det anges att psi_2 värdet ska ignoreras i lastkombination 6.16b. Då det slutliga deformationerna beräknas.
Detta medför alltså, om jag tolkar stycket rätt, att krypdeformationerna beräknas med ett karakteristisk värde (6.16b utan psi_2 blir samma sak som 6.14b). Vilket alltså ger att krypdeformationerna beräknas vara lika stora som de initiala deformationer.
Detta snurrar till det i huvudet på mig, då jag inte hittar någon som helst källa där någon gör en beräkning på detta sättet, samtliga tar hänsyn till psi_2 värdet vid beräkning av krypdeformationer enligt ekvation 6.16b.
Ska man följa Eurokoderna och beräkna krypdeformationer med karakteristiska värden (6.16b utan psi_2)? Hur beräknar ni krypdeformationer?
Uppdatering: har nu fått ett svar från ett annat Engelsk forum som någon annan som läser tråden kanske har användning av.Ahmada skrev:
Vi behöver i stora delar av Sverige (speciellt i Skåne där jag är verksam) inte inte följa rådet i Eurokod 5 med att räkna med ekvation 6.16b utan psi_2. Detta då vi har snö i så få månader om året så att bidraget till keypdeformationer pga snölaster blir försumbart.
Vi får alltså i detta fallet som ligger i Skåne räkna med psi_2 vid beräkning av krypdeformationer.
Någon konstruktör verksam i Sverige får gärna ge sin syn.
Jag tror du tolkar stycket fel. Om du ska beräkna deformationen enligt 2.2.3(3), dvs lastkombination 6.16b, ska du inte utelämna psi 2.
Men om du räknar enligt (5) ska du däremot utelämna psi 2, faktorn finns ju redan inbakade i uttrycken (2.4) och (2.5).
(I klarspråk så säger ju de här ekvationerna att du beräknar den slutgiltiga deformationen utifrån den momentana deformationen med karakteristiska värden + en långtidsdeformation som är en produkt av den momentana deformationen gånger psi 2 och k-faktorn.)
Jag ser inte omedelbart poängen med att räkna med 2.2.3(3) istället för 6.16b. Tycker inte att det är en förenkling som det framställs som, men jag har inte funderat djupare över detta så det kanske finns bra skäl att möjligheten finns. Du får gärna berätta om du ser nyttan av det.
Men om du räknar enligt (5) ska du däremot utelämna psi 2, faktorn finns ju redan inbakade i uttrycken (2.4) och (2.5).
(I klarspråk så säger ju de här ekvationerna att du beräknar den slutgiltiga deformationen utifrån den momentana deformationen med karakteristiska värden + en långtidsdeformation som är en produkt av den momentana deformationen gånger psi 2 och k-faktorn.)
Jag ser inte omedelbart poängen med att räkna med 2.2.3(3) istället för 6.16b. Tycker inte att det är en förenkling som det framställs som, men jag har inte funderat djupare över detta så det kanske finns bra skäl att möjligheten finns. Du får gärna berätta om du ser nyttan av det.
Tack så mycket för ditt svar, det hela "makes sense" nu! Ska man då beräkna u_inst med ekv 6.16b (inklusive psi_2) och sedan gånga med 1 + k_def för att få totala deformationen? Jag hade för mig att man beräknade "instant deformation" med ekvation 6.14b och krypdeformationen med 6.16b. Men så kan man inte göra om (1+k_def) metoden ska tillämpas utan det får bli samma lastkombination för "instant deformation" som för krypningen.W witten skrev:
Angående varför de kör med ett svårare"underlätrande" metod så vet inte jag heller, eventuellt underlättar det om man räknar med programvara som MathCad kanske?
Eurokod är onödigt krånglig på många ställen.