Du får skilja på frostkydd eller om vätskan ska vara pumpbar vid minusgrader.
T.ex mitt kylsystem har Propylenglykol för - 7oC men som i vintras utsattes för långvarig - 15-20oC.
Sprängverkan försvinner vid rätt måttlig %.
Blir slurry.
Om den måste vara pumpbar vid - 20. Som vi antar en köldbärare bör vara.
Så är det 42% Propylenglykol som gäller.
Visken är hiskeliga 12 cStks vid 0 grader.
3616 på värmen.
Densiteten 1048 kg/m3
Med Etanol 31%
Visken 6.8
4145 värme.
Densiteten 964 kg/m3
Mer siffror får du leta själv.
Korrektionsfaktorn för propylenglykol tryckfall är hiskeliga 1.63 vid 40% och 0oC.
Och kapacitetafaktorn 0.87
T.ex mitt kylsystem har Propylenglykol för - 7oC men som i vintras utsattes för långvarig - 15-20oC.
Sprängverkan försvinner vid rätt måttlig %.
Blir slurry.
Om den måste vara pumpbar vid - 20. Som vi antar en köldbärare bör vara.
Så är det 42% Propylenglykol som gäller.
Visken är hiskeliga 12 cStks vid 0 grader.
3616 på värmen.
Densiteten 1048 kg/m3
Med Etanol 31%
Visken 6.8
4145 värme.
Densiteten 964 kg/m3
Mer siffror får du leta själv.
Korrektionsfaktorn för propylenglykol tryckfall är hiskeliga 1.63 vid 40% och 0oC.
Och kapacitetafaktorn 0.87
Entreprenören jobbar söndagar?
Det står på dunken att den är bruksfärdig och ska inte spädas.
Om frostskydd ner till -28 grader, då är det ca 45 vol-% 1,2-propylenglykol-vattenblandning.
Det verkar inte vara livsmedelskvalitet. Det står att det är tillsatser NO, nitriter silikater, phosfater, borat och 2-etylhexan(syra?), med de kanske är ätbara? Men det ska väl stå i databladet för, kolla i det! T.ex. vad man gör med gammal sådan, slå i avloppet?
Men det är väl bara för solfångarna, inte för bergvärmepumpen?
Det står på dunken att den är bruksfärdig och ska inte spädas.
Om frostskydd ner till -28 grader, då är det ca 45 vol-% 1,2-propylenglykol-vattenblandning.
Det verkar inte vara livsmedelskvalitet. Det står att det är tillsatser NO, nitriter silikater, phosfater, borat och 2-etylhexan(syra?), med de kanske är ätbara? Men det ska väl stå i databladet för, kolla i det! T.ex. vad man gör med gammal sådan, slå i avloppet?
Men det är väl bara för solfångarna, inte för bergvärmepumpen?
Redigerat:
Går det så bra att använda samma krets med 1,2-propylenglykol-vattenblandning för både solfångare och bergvärme? Bergvärme-köldbäraren i borrhålet och solfångar-värmebäraren arbetar vid helt olika temperaturer. Totalcontrol har säkert något att säga om det.
Men du kanske menar att 1,2-propylenglykol-vattenblandning används på andra sidan på bergvärmepumpen, dvs varma sidan på den?
Men du kanske menar att 1,2-propylenglykol-vattenblandning används på andra sidan på bergvärmepumpen, dvs varma sidan på den?
Redigerat:
Egentligen har jag bara att säga att Propylenglykol på kalla sidan som köldbärare är en dålig idé.
Vet inte hur sol systemet ser ut.
Jag funderar på att gå över till Bioetanol i mitt kylsystem då Propylenglykolen har rätt tråkiga egenskaper. Sen svettas kopplingarna av glycol. Så låg ytspänning.
Ska göra lite tester vid vilken % sprängverkan slutar vid frysning med Etanol. Vill ha så låg procent som möjligt för öka flampunkten något.
Vet inte hur sol systemet ser ut.
Jag funderar på att gå över till Bioetanol i mitt kylsystem då Propylenglykolen har rätt tråkiga egenskaper. Sen svettas kopplingarna av glycol. Så låg ytspänning.
Ska göra lite tester vid vilken % sprängverkan slutar vid frysning med Etanol. Vill ha så låg procent som möjligt för öka flampunkten något.
Jag känner inte så bra till köldbärare för bergvärmepumpar. I Tyskland verkar de nästan uteslutande använda etylenglykol eller 1,2-propylenglykol som köldsbärare i borrhålet för bergvärmepump eller jordvärmepump. Varför använder de inte alkohol-vattenblandning som köldbärare där? Är det brandfaran med alkoholbaserad köldbärare och att de måste brandklassa utrustningen?
Det finns också Svedol KBS Bio+ som är en köldbärare baserad på alkohol.
Det finns också Svedol KBS Bio+ som är en köldbärare baserad på alkohol.
Glykol är alkohol.
Det totalkontroll menar med "Dock så är VVS glykolen godkänd att användas i livsmedelsammanhang. T.ex som köldbärare mm." betyder inte att den får blandas i livsmedlet eller som tillsats i livsmedel, utan används som just köldbärare på andra sidan värmeväxlare. På samma sätt som Freon(numer andra gaser) används som köldbärare i ett vanligt kylskåp, och det kommer inte i kontakt med livsmedlen inne i kylskåpet.