Renoverad timrad byggnad
Hej!
Jag vill renovera denna timrade byggnad (fd tvättstuga) med att sätta dit nya syllstockar, så att den kommer upp i originalhöjd, minst 3 stockvarv. Plockade bort de ruttna syllstockarna för över 20 åren. Varit fönster på ena kortsidan.
Har gammalt friskt timmer att sätta dit och två st pelardomkrafter på 30 ton
https://www.biltema.se/bil---mc/ver...veY1cmsroTbUflIiCXu0PlNbJjNAwMzsaAsZnEALw_wcB
Hur går jag tillväga steg för steg?
Se bilder nedan
Mvh Johan
'
Jag vill renovera denna timrade byggnad (fd tvättstuga) med att sätta dit nya syllstockar, så att den kommer upp i originalhöjd, minst 3 stockvarv. Plockade bort de ruttna syllstockarna för över 20 åren. Varit fönster på ena kortsidan.
Har gammalt friskt timmer att sätta dit och två st pelardomkrafter på 30 ton
https://www.biltema.se/bil---mc/ver...veY1cmsroTbUflIiCXu0PlNbJjNAwMzsaAsZnEALw_wcB
Hur går jag tillväga steg för steg?
Se bilder nedan
Mvh Johan
'
Det där går säkert bra men jag tror du skall byta några stockvarv uppåt. Bulta fast en tillfällig följare i varje hörn så överdelen har att stå på medan du tar bort det ruttna.
Om du sätter någon sorts värde på arbetstid (inte är pensionär med desperat tidsöverskott) så lönar det sig att hugga nytt timmer i skogen. Välj stockar med lämplig diameter det vill säga bygghöjden i väggen plus minst 3 cm. Litet olika dimensioner och några extra så du har att välja mellan. Få dem sågade till timrans tjocklek eventuellt plus en halv tum så det finns bilningsmån. Låt övre och nedre kant vara runda. 30cm extra på längden underlättar arbetet.
Det är mycket enklare att reparera med sådant virke än med gammalt.
Om du sätter någon sorts värde på arbetstid (inte är pensionär med desperat tidsöverskott) så lönar det sig att hugga nytt timmer i skogen. Välj stockar med lämplig diameter det vill säga bygghöjden i väggen plus minst 3 cm. Litet olika dimensioner och några extra så du har att välja mellan. Få dem sågade till timrans tjocklek eventuellt plus en halv tum så det finns bilningsmån. Låt övre och nedre kant vara runda. 30cm extra på längden underlättar arbetet.
Det är mycket enklare att reparera med sådant virke än med gammalt.
Tack för svar!
Jag har gått en grundkurs timring, men då byggde vi bara nytt.
Just att lyft stommen på rätt ställe utan att ha sönder timmer har jag funderat på
Hur ser en sådan följare ut, har du bild eller enkel skiss?
Tänker mig en bit stock, som följer väggen med utrymme nere för domkraft
Jag har gått en grundkurs timring, men då byggde vi bara nytt.
Just att lyft stommen på rätt ställe utan att ha sönder timmer har jag funderat på
Hur ser en sådan följare ut, har du bild eller enkel skiss?
Tänker mig en bit stock, som följer väggen med utrymme nere för domkraft
H heimlaga skrev:
Jag skulle antingen sticka en lämplig järnbalksstump under väggen och lyfta med en domkraft under var ända eller helt enkelt gräva en grop under väggen för domkraften. Lyfta ett par tre tum vid varje knut och palla under med trävirke mellan knutstenen och nedersta stocken. Gå vidare till nästa knut och lyfta igen. Gå runt hela huset så många varv som behövs och lyfta ett par tre tum per gång.
För att hålla ihop timran skulle ställa in dörrhålen till rätt bredd längst ned och spika rejäla plankor tvärs över dem för att hålla ihop nedersta stockvarvet som en ram.
När timran är lyft till rätt höjd plus låt oss säga 10 cm och står så rakt och fint 10 cm högre än sin slutgiltiga höjd skulle jag bulta fast lodräta stolpar (följare) av till exempel 5x5 eller 6x6 tums virke. Bulta fast dem rejält med genomgående M20 gängstång i nedersta friska stockvarvet och i något varv högre upp. Gärna med en bräda som mellanlägg mellan stolpe och timmer så det blir ett par cm springa mellan stople och tiommer längre ner där man skall arbeta.
Sedan skulle jag ta bort pallningarna under nedre delen av timran och sänka ned den. Då går det skadade timret att plocka bort helt och så timrar man nytt i stället.
Om man vill kan man rentav passa in ett stockvarv under nedersta friska varvet som står där på sina ben. På det nya varvet markerar man en höjdnivå som man har vägt av runt hela huset med avvägningsinstrument eller med vattenslang. Sedan kan man ta ut det nytimrade stockvarvet och lägga det upp och ned på träklabbar på marken bredvid huset och väga av och ställa in det så att alla höjdmärkena ligger i samma plan. Sedan går det snabbt att timra så många nya stockvarv man vill upp och ned ovanpå det uppocknedvända stockvarvet. När man har så många stockvarv man vill ha så numrerar man stockarna och monterar ihop den nya nederdelen på sin plats och översta varvet i nederdelen kommer ju att vara inpassad i gamla överdelen eftersom man gjorde den inpassningen först.
För att hålla ihop timran skulle ställa in dörrhålen till rätt bredd längst ned och spika rejäla plankor tvärs över dem för att hålla ihop nedersta stockvarvet som en ram.
När timran är lyft till rätt höjd plus låt oss säga 10 cm och står så rakt och fint 10 cm högre än sin slutgiltiga höjd skulle jag bulta fast lodräta stolpar (följare) av till exempel 5x5 eller 6x6 tums virke. Bulta fast dem rejält med genomgående M20 gängstång i nedersta friska stockvarvet och i något varv högre upp. Gärna med en bräda som mellanlägg mellan stolpe och timmer så det blir ett par cm springa mellan stople och tiommer längre ner där man skall arbeta.
Sedan skulle jag ta bort pallningarna under nedre delen av timran och sänka ned den. Då går det skadade timret att plocka bort helt och så timrar man nytt i stället.
Om man vill kan man rentav passa in ett stockvarv under nedersta friska varvet som står där på sina ben. På det nya varvet markerar man en höjdnivå som man har vägt av runt hela huset med avvägningsinstrument eller med vattenslang. Sedan kan man ta ut det nytimrade stockvarvet och lägga det upp och ned på träklabbar på marken bredvid huset och väga av och ställa in det så att alla höjdmärkena ligger i samma plan. Sedan går det snabbt att timra så många nya stockvarv man vill upp och ned ovanpå det uppocknedvända stockvarvet. När man har så många stockvarv man vill ha så numrerar man stockarna och monterar ihop den nya nederdelen på sin plats och översta varvet i nederdelen kommer ju att vara inpassad i gamla överdelen eftersom man gjorde den inpassningen först.
Tack för utförligt svar
Är som sagt säkrare att lyfta en svag o spröd timmerstomme med domkraft under stommen, än att lyfta vid sidan vägg med bultad stock
Några funderingar återstår
1. Att ha stommen upplyft runt om i målhöjd, samtidigt som det finns plats att timra underifrån är väl omöjligt då pallningen blir ivägen?
2. Grundstenar original finns ej kvar. Funderar på att sätta dit nya i natursten eller gjuta plintar för att få i våg.
Räck det med grundstenar i hörnen? syllpapp mellan sten och trä
3. Kommer nog att timra underifrån, dvs lägga in stockar underifrån och passa in dom.
4.blankförzinkade bultar duger väl om jag målar dom sen?
Är som sagt säkrare att lyfta en svag o spröd timmerstomme med domkraft under stommen, än att lyfta vid sidan vägg med bultad stock
Några funderingar återstår
1. Att ha stommen upplyft runt om i målhöjd, samtidigt som det finns plats att timra underifrån är väl omöjligt då pallningen blir ivägen?
2. Grundstenar original finns ej kvar. Funderar på att sätta dit nya i natursten eller gjuta plintar för att få i våg.
Räck det med grundstenar i hörnen? syllpapp mellan sten och trä
3. Kommer nog att timra underifrån, dvs lägga in stockar underifrån och passa in dom.
4.blankförzinkade bultar duger väl om jag målar dom sen?
1. Jag förklarar en gång till.
Om du lyfter med domkraft under stommen och bultar dit stolpar på insidan som pallning och så tar du bort domkrafterna då är pallningen inte i vägen.
Lyfter du under stolparna och sätter pallningen under väggen då är ju pallningen i vägen.
2. Beror på jordmån. Om det är bärig jordmån kan du gräva ned litet stenpackning under grundstenat och så står de i evighet men är det mjukt går det inte.
Om du lyfter med domkraft under stommen och bultar dit stolpar på insidan som pallning och så tar du bort domkrafterna då är pallningen inte i vägen.
Lyfter du under stolparna och sätter pallningen under väggen då är ju pallningen i vägen.
2. Beror på jordmån. Om det är bärig jordmån kan du gräva ned litet stenpackning under grundstenat och så står de i evighet men är det mjukt går det inte.
Tack nu förstår detta med stolpar som ej är ivägen
Byggnaden är en fd tvättstuga och står precis bredvid strandkanten, jordmånen är lera och silt. Förekommer översvämmningar från sjön som mjukar upp marken.
Jag ska nog satsa på natursten som huvudsakliga grundstenar, med ev tillägg att gjutningar mellan syll och stenen.
Stommen stå lite i luften så den kan torka upp efter ev översvämmningar
Byggnaden är en fd tvättstuga och står precis bredvid strandkanten, jordmånen är lera och silt. Förekommer översvämmningar från sjön som mjukar upp marken.
Jag ska nog satsa på natursten som huvudsakliga grundstenar, med ev tillägg att gjutningar mellan syll och stenen.
Stommen stå lite i luften så den kan torka upp efter ev översvämmningar
Någon gjutning mellan sten och syll behövs inte. Man bara hugger ur syllen litet med yxa så den passar mot stenen. Bruk bara samlar fukt och rötar träet.
På det underlaget skulle jag gjuta betongsulor under mark att ställa grundstenarna på. En rejält tilltagen fyrkantig sula under varje knutsten.
Om du sätter en bräda som fyllning mellan timmerväggen och den fastbultade stolpen så får du ett par centimeter luft mellan nya timret och stolpen. Det underlättar arbetet betydligt.
På det underlaget skulle jag gjuta betongsulor under mark att ställa grundstenarna på. En rejält tilltagen fyrkantig sula under varje knutsten.
Om du sätter en bräda som fyllning mellan timmerväggen och den fastbultade stolpen så får du ett par centimeter luft mellan nya timret och stolpen. Det underlättar arbetet betydligt.
Den där typen. Helst så lång att den räcker genom både stock och stolpe på en gång.
Dessutom borde du ha någonting att borra en och en halv tums dymlingshål med. Det går med en gammal navare om man bara hobbytimrar åt sig själv. Jag kör med en stor Eibenstock borrmaskin som har treans morsekona i stället för chuck. Med en kona fastsvetsad på en en och en halv tums träborr går det galant. Fast maskinen var för dyr för en hobbytimrare.
Dessutom borde du ha någonting att borra en och en halv tums dymlingshål med. Det går med en gammal navare om man bara hobbytimrar åt sig själv. Jag kör med en stor Eibenstock borrmaskin som har treans morsekona i stället för chuck. Med en kona fastsvetsad på en en och en halv tums träborr går det galant. Fast maskinen var för dyr för en hobbytimrare.