Gjuta altan i betong - miljöaspekterna
Håller med om att betong är ett hållbart material för en lång tid framåt. Och sant är även att den absorberar en del av sina tillverkningsrelaterade utsläpp i den långsamma kemiska process som pågår 80 år framåt efter gjutningen.anders07 skrev:
Mot detta kan man naturligtvis ha helt rimliga invändningar som:
- Utsläppsminskningarna måste ske nu, inte om 80 år.
Detta påverkar mer än betong men nu var frågan vad betong har för fördelar/nackdelar.
- Är byggnadsverkets livslängd verkligen 100 år eller mer?
Teknisk sett håller de säkert så länge med rätt underhåll. frågan är om de kommer att behållas så länge? Vi river idag massor med fullt funktionell arkitektur och lösningar för att samtiden ställer andra krav, modet har ändrats, användningen har ändrats. Exempelvis har folk helt tröttnat på uteplatser av 30x30-betongplattor efter bara 30 år och de rivs numera ut för att bli landfyll nånstans. Vissa gjutna altaner kanske kan utgöra grund för utökning av huset men sannolikt håller de flesta så låg kvalitet och isoleringsvärde att man ändå måste bila bort dem för att ersätta med något mer lämpligt.
Självklart är det bra att ta miljöaspekter i beaktande och det gör jag dagligen... Vi har tilläggsisolerat huset, kör med två elbilar, har bergvärme, solceller och återvinner och ger/köper mycket second-hand och närproducerat... Så... Jag tycker kanske att jag kan få ha betongen...
Och jag har, ärligt, aldrig haft dåligt samvete för min betong...
Och jag har, ärligt, aldrig haft dåligt samvete för min betong...
Meningen var absolut inte att kasta något dåligt samvete över någon. Frågan var betongens för- och nackdelar. Jag lyfte en stor nackdel med den. Du var inte målet, behöver inte ta åt dig eller försvara dina val.
Utsläppen från betong är ungeför 900 kg CO2 per ton så det är egentligen bara räkna ut hur många ton utsläpp som skett för altanens skull.
Däremot tänker jag att din logik är lite märklig, för att du gör gott på vissa plan betyder inte att man kan göra dåligt på andra plan med frikort. Det vore ungefär som att donera till Rädda Barnen samtidigt som man slår ungarna hemma. Det enda gottgör inte det andra.
Det var väl den värsta jämförelsen jag någonsin läst...T tompaah7503 skrev:
Självklart kan jag med samvetet renare "unna" mig vissa "utsläppsrätter" då jag kämpar på andra håll men allt är ju individuellt.
Jag tycker t.ex. att jag med gott samvete kan flyga till Hawaii vartannat år för jag håller mig annars så koldioxidneutral jag bara kan. Jag tycker om att leva också...
Nja, nu kohandlar du med dig själv. Klimatet bryr sig inte om att du dragit ner på ett ställe om du ändå håller på med nettotillskott. Faktum är att den inte bryr sig om dig som individ alls, utan resultatet av våra kollektiva handlingar.Det var väl den värsta jämförelsen jag någonsin läst...
Självklart kan jag med samvetet renare "unna" mig vissa "utsläppsrätter" då jag kämpar på andra håll men allt är ju individuellt. Jag tycker t.ex. att jag med gott samvete kan flyga till Hawaii vartannat år för jag håller mig annars så koldioxidneutral jag bara kan. Jag tycker om att leva också...
Klimatkompensering fungerar inte annat än som samvetsbedövning och min jämförelse står sig även om den inte passar din världsbild just nu.
Miljöpåverkan är en intressant ingrediens i byggnaden, omöjlig att fortsätta bortse ifrån. Särskilt avseende Betong.
1 kbm btg väger ca 1800kg, varav ca 1/6 del är cement ≈ 300 kg. Btg-produktionen frigör ca 710kg CO2/ton. Alltså 210 kg CO2 per kbm. En normal villagrund á 100 kvm av 100 mm gjutning inkl kantbalkar á 200mm ≈ 15 kbm skapar alltså ett utsläpp á 3,2 ton CO2. Men... 60% av koldioxiden binds åter i btg-en, men extremt långsamt. Bindningen bromsar in exponentiellt, dvs första 2,5 cm tar 25 år, nästa 2,5 cm tar 50 år, tredje skiktet 100 år att återbinda. På 50 år har återbildningen av CO2 bara kommit ca 1/4 del av dessa 60%. Alltså ca 15% minskning. Det ger ett CO2 utsläpp á ca 25-30kg/kvm platta-på-mark. Sen kan vi välja om vi ska gjuta eller låta bli.
1 miljard kineser i nybyggda betonghus, med cement o stål, från koleldade fabriker gör såklart ett något större avtryck än en villaterass. Personligen tycker jag att cellplasten suger. Att placera mina besparingar (huset) på ett brännbart, tryckkänsligt, fuktsugande plastmaterial (ca 30% för S80) vill jag gärna slippa. Med en grund av cellglas kan betongen halveras o stålet också. Avtrycket minskar därmed till under 15kg/kvm.
1 kbm btg väger ca 1800kg, varav ca 1/6 del är cement ≈ 300 kg. Btg-produktionen frigör ca 710kg CO2/ton. Alltså 210 kg CO2 per kbm. En normal villagrund á 100 kvm av 100 mm gjutning inkl kantbalkar á 200mm ≈ 15 kbm skapar alltså ett utsläpp á 3,2 ton CO2. Men... 60% av koldioxiden binds åter i btg-en, men extremt långsamt. Bindningen bromsar in exponentiellt, dvs första 2,5 cm tar 25 år, nästa 2,5 cm tar 50 år, tredje skiktet 100 år att återbinda. På 50 år har återbildningen av CO2 bara kommit ca 1/4 del av dessa 60%. Alltså ca 15% minskning. Det ger ett CO2 utsläpp á ca 25-30kg/kvm platta-på-mark. Sen kan vi välja om vi ska gjuta eller låta bli.
1 miljard kineser i nybyggda betonghus, med cement o stål, från koleldade fabriker gör såklart ett något större avtryck än en villaterass. Personligen tycker jag att cellplasten suger. Att placera mina besparingar (huset) på ett brännbart, tryckkänsligt, fuktsugande plastmaterial (ca 30% för S80) vill jag gärna slippa. Med en grund av cellglas kan betongen halveras o stålet också. Avtrycket minskar därmed till under 15kg/kvm.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
För mig har betong alltid varit ett viktigt byggnadsmaterial, visserligen klart överutnyttjat men oumbärligt i vissa sammanhang. Jag har dock en längre tid känt att i väntan på ett miljövänligt alternativ till cement, måste man beränsa användningen av betong och andra cementbaserade byggmaterial till väldigt viktiga sammanhang. Dit hör definitivt inte småhus. Samtidigt är det angeläget att teknikutvecklingen drivs av byggkunniga personer och inte av politiker eller miljöäktivister i allmänhet, även om de senare behövs som pådrivare.