Järnvägsräls för att förstärka bjälklag mot övervåning?

[p.newbranch]

Hej
Har ett mycket sviktande golv på övervåningen i min sommarstuga.
Ett gammalt torp med klent/glest virke.

Funderar på att använda 4 balkar järnväg från smalspår för att lyfta upp bjälklaget - det är 5.4 meter från vägg till vägg och "I-balken" är 4.5 cm bred, 7 cm hög och väger 16 kg metern.
Tänkte att balkarnas ytterkanter skall vila på stående TRÄ-reglar som står på lekablocket syllet ligger på - jag avlastar de stående träreglarna genom att samtidigt fästa dessa mot timmerväggen.

Tänker jag fel? Är järnbalken för klen?
Eller det rent av "överkurs" att använda räls?

Tänkte som sagt 4 rälsjärn mellan befintliga klena träbalkar.
Har idag 1 m mellan spikhuvudena i taket så jag misstänker att det är där jag har balkarna. Tänkte att lägga järnen 1.2 m från varandra.

Hoppas på snabb respons, vänligen
Peter

 

[Chentin]

Jag skulle säga att räls är på tok för böjlig.
Du behöver en betydligt styvare järnkonstruktion.
Om du tänker på c/c-måttet på slipers så ser du att räler behöver stöttning underifrån på ett helt annat sätt än du eftersträvar.

 

[p.newbranch]

Jag skulle säga att räls är på tok för böjlig.
Du behöver en betydligt styvare järnkonstruktion.
Om du tänker på c/c-måttet på slipers så ser du att räler behöver stöttning underifrån på ett helt annat sätt än du eftersträvar.

Tack - jo detta kan nog vara något jag missat, framförallt med tanke på rälsens tyngd.
Å andra sidan är det lite skillnad på att bära ett lok och på att bära ett bjälklag med inredning på max 200-300 kg. Det är ju ett torp vi pratar om - med rätt kraftigt snedtak och låg takhöjd (läs omöblerbart).

Men jag tror du har rätt - ska undersöka rälsen innan köp, den är ju jäkligt smal/liten trots sin vikt. Vet dock inte hur jag ska räkna bärighet på rälsen dessutom kan ju rälsens bärighet fått stryk genom åren.

Åter igen - tusen tack för svar.

 

[Chentin]

Tack - jo detta kan nog vara något jag missat, framförallt med tanke på rälsens tyngd.
Å andra sidan är det lite skillnad på att bära ett lok och på att bära ett bjälklag med inredning på max 200-300 kg. Det är ju ett torp vi pratar om - med rätt kraftigt snedtak och låg takhöjd (läs omöblerbart).

Men jag tror du har rätt - ska undersöka rälsen innan köp, den är ju jäkligt smal/liten trots sin vikt. Vet dock inte hur jag ska räkna bärighet på rälsen dessutom kan ju rälsens bärighet fått stryk genom åren.

Åter igen - tusen tack för svar.

Vad jag menar är att rälsen inte är vidare vridstyv, då den är konstruerad för att tåla extremt hög punktbelastning, med ordentlig stöttning underifrån.

Inför byte av räler brukar man placera ut dom nya längs befintlig räls. Då kan man se att det ser ut som "brunt spagetti" som ligger på sidan, då dom ligger "sladdrigt" på marken.
(Jobbar som lokförare).

 

[ArneTW]

Rälsen håller nog men nedböjningen blir rejäl.

Det finns andra alternativ som är styvare.

/ATW

 

[Staffans2000]

Vad jag menar är att rälsen inte är vidare vridstyv, då den är konstruerad för att tåla extremt hög punktbelastning, med ordentlig stöttning underifrån.

Inför byte av räler brukar man placera ut dom nya längs befintlig räls. Då kan man se att det ser ut som "brunt spagetti" som ligger på sidan, då dom ligger "sladdrigt" på marken.
(Jobbar som lokförare).

Å andra sidan kikar du längs med rälsen och då blir intrycket ett annat än om du tittar på några meter, från sidan. Men en så klen räls, är inte optimal för ts golv. Men får han den billigt, kan det vara värt att testa.

Staffan

 

[Chentin]

Å andra sidan kikar du längs med rälsen och då blir intrycket ett annat än om du tittar på några meter, från sidan. Men en så klen räls, är inte optimal för ts golv. Men får han den billigt, kan det vara värt att testa.

Staffan

Nej det är inte ens värt att testa. Som @ArneTW skriver här ovan kommer nedböjningen bli extrem.
Helt meningslöst.

 

[Staffans2000]

Nej det är inte ens värt att testa. Som @ArneTW skriver här ovan kommer nedböjningen bli extrem.
Helt meningslöst.

Så är det nog. Men jag fattade inte riktigt hur långt spann rälsen skulle överbrygga.

Staffan

 

[Taxture]

Varför inte räkna på ”riktiga” stålbalkar?

 

[p.newbranch]

Jo - inser nu att det finns bättre lösningar. Inte bra med en "fullösning" av detta slag.
De skulle kosta mig 600 kr per räls - och hade behövt 5 st typ. Men - frakt hem på båttrailer skulle kosta ett par tusenlappar till då det handlar om rätt många mil.

Tusen tusen tack för att ni delat mer er av er kompetens och tankar .

 

[KnockOnWood]

Jo - inser nu att det finns bättre lösningar. Inte bra med en "fullösning" av detta slag.

Hur som helst, ett intressant sätt att lösa ett husbyggarproblem!
Vi hade faktiskt lite räls i vårt första hus, en fiskarstuga i Göteborgs skärgård byggd någon gång 1800-kallt, som vi köpte 1975.
Bostad var på övervåningen, för bottenvåningen hade tjänat som affär ett par decennier.
Där var ett kök med köksbänk och vedspis i ena ändan, och vardagsrum med kamin i den andra ändan.
Så skorstensstocken var utdragen ca 3 meter mellan kök och vardagsrum, och däremellan vilade teglet på två järnvägsräls.
Och det gick bra att elda både i köket och i vardagsrummet.
Sedan renoverade vi, flyttade ner köket till bottenvåningen och gjorde sovrum där uppe.
Och rev skorstenen och hittade järnvägsrälsen.
Och sedan blev det en enkel modulskorsten till en ny kamin i bottenvåningen.
Och där skorstenen hade brett ut sig på övervåningen blev det plats för fyra garderober

 

[useless]

Jag har räls i mitt mellanbjälklag - SJ 27. Det verkar funka.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Staffans2000]

Hur som helst, ett intressant sätt att lösa ett husbyggarproblem!
Vi hade faktiskt lite räls i vårt första hus, en fiskarstuga i Göteborgs skärgård byggd någon gång 1800-kallt, som vi köpte 1975.
Bostad var på övervåningen, för bottenvåningen hade tjänat som affär ett par decennier.
Där var ett kök med köksbänk och vedspis i ena ändan, och vardagsrum med kamin i den andra ändan.
Så skorstensstocken var utdragen ca 3 meter mellan kök och vardagsrum, och däremellan vilade teglet på två järnvägsräls.
Och det gick bra att elda både i köket och i vardagsrummet.
Sedan renoverade vi, flyttade ner köket till bottenvåningen och gjorde sovrum där uppe.
Och rev skorstenen och hittade järnvägsrälsen.
Och sedan blev det en enkel modulskorsten till en ny kamin i bottenvåningen.
Och där skorstenen hade brett ut sig på övervåningen blev det plats för fyra garderober

Kakelugnarna i hyreshusen vägde av varandra vilandes på räls eller andra stålbalkar tvärs genom skorstenen.
Ts. problem är den stora spännvidden och den sällsynt klena rälsen, som jämfört med dagens 60-80kg/m inte är mycket att komma med.

Staffan

 

[justusandersson]

Intressant diskussion för alla järnvägsnördar. Det som gör järnvägsräls särskilt olämplig för byggnadsändamål är profilen, som ger ett lågt yttröghetsmoment. Med ett smalare liv och lika breda flänsar upptill som nertill skulle samma stålmängd kunna ge en betydligt styvare balk. 16 kg rälsvikt är inte mycket. Det verkar vara découville räls. På vilken järnväg har den legat? Jag hittar inte den aktuella profilen i min tabell över järnvägsräls.