Hur ventilerar vi bäst sadeltaket? (tillbyggnad)
Hej forumet hoppas ok att jag kapar tråden eftersom jag blev lite orolig när jag läste Takläggarens inlägg ovan om ryggåstak som riskkonstruktion och hur ansvaret blir om jag som kund väljer en annan lösning än vad snickaren och kontrollansvarig föreslagit för ventilation av yttertak. Vi håller på och bygger till ett fritidshus i Roslagen norr om Stockholm och skulle behöva era synpunkter på hur man bäst ventilerar sadeltaket eftersom tillbyggnaden med sovrum, kök och badrum även ska ha så låg grundvärme ca 13-15 grader som möjligt vintertid. Den nya delen blir invändigt 50 kvm + 25 kvm sovloft och byggs med ryggåskonstruktion och tillbyggnadens tak byggs inte ihop med den äldre delens tak som är mycket lägre. Under råsponten ligger 25 mm luftspalt med oljehärdad masonit och ovanpå råsponten ligger än så länge endast YAP takpapp men överst ska sen läkt och betongpannor med 24 graders taklutning läggas. Snickaren som ska lägga taket samt kontrollansvarig rekommenderar mögelstoppers i samtliga takfack, totalt ca 18 st nära nocken för att få till luftning i nocken som annars sker via takfoten. Luftspalterna möts dock uppe i nocken så luft kan passera mellan takfacken i sadeltaket. Varje takfack är ca 1.15 m brett och 3.0 m långt och det är ganska blåsigt där vi bygger men ca 700 m till havet så inte superfuktigt klimat ändå. Verkar dock råda delade meningar av nyttan med mögelstoppers och en fuktexpert jag konsulterade rekommenderade att vi skulle vänta med att sätta in mögelstoppers då hans erfarenhet med ryggåstak och mögelstoppers var att de drar in för mycket fuktig luft i luftspalten som riskerar att kondenseras i luftspalten och sen rinner vatten ner i takisoleringen och innertaket. Han föreslog att vi skulle mäta fukthalten i luftspalten under ett år och sen avgöra om mögelstoppers ska sättas in i efterhand. Han tyckte också att det var viktigt att täta ordentligt runt oljehärdade masoniten så eventuellt kondensvatten kan rinna ut i takfoten och inte in i isoleringen. Vi hade egentligen tänkt isolera taket med 35 cm mineralull och täta inifrån med ångbroms men funderar nu på att välja träfiber isolering istället som bättre kan ta upp eventuellt fukt? Oavsett hur vi gör med mögelstoppers är ju ett problem med ryggåslösningen att den inte går att inspektera i efterhand. Fuktkonsulten som jag endast pratade med i telefon har ju inget formellt ansvar så om jag väljer att vänta med mögelstoppers så är det väl mitt ansvar om det uppstår problem och inte snickarens. Till saken hör att vi också om ett par år planerar att montera solpaneler på ena takhalvan som vetter mot sydost och då finns det ju risk att fästen för solpaneler under betongpannorna krockar med mögelstoppers så även därför tänkte jag det var bra att vänta med mögelstoppers. Vi bygger ju en knepig hybrid med treglasfönster överallt och isoleringsutrymmet är i tak 35 cm, vägg 20 cm och golv 30 cm men som under största delen av vinterhalvåret står med endast grundvärme 13-15 grader. Med 35 cm takisolering och endast grundvärme bör ju värmetillförseln till luftspalten vintertid bli ganska låg liksom fukt tillskottet inifrån huset och är det då inte risk att mögelstoppers bidrar till för mycket kall fuktig luft i luftspalten som kondenserar?T Takläggare skrev:
Betongpannorna ska läggas efter påsk så tacksam för alla kloka tips från forumet.
Cellulosa isolering med semipermeabel fuktspärr buffrar fint. Om takpappen ej är limmad behöver du ingen luftspalt. Byt till tegelpannor. Ej för tjock isolering, då hamnar daggpunkten inne i isoleringen.
Ok tack för svar Nephew. Vi har redan byggt luftspalten men ska kolla med snickaren om takpappen är limmad eller bara spikad. Vi hade tänkt ha betongpannor för att de bättre tål belastning vid läggning solpaneler i framtiden, på vilket sätt är tegelpannor bättre ur fuktsynpunkt? Är 35 cm för tjock isolering i tak om vi använder träfiber typ Hunton och ångbroms?
Tror 35 cm blir bra. Betongpannor har funnits länge, men ur estetisk synpunkt blir det snyggare med tegel tycker jag. Dessutom "smular" betongpannor och blir därför lättare angripa av mossa/lavar som slår rot i hålen där pannorna vittrat, men lär ju nu skyddas av solpanelerna.L LPD skrev:
Principen med 2 lager råspont el dylikt är väl i sig inte felaktig. Felet ligger i att ytskiktet är tätt, dvs pappen är inte ventilerad vid nock. Med plåt/pannor så får du en naturlig ventilation i nock och då har kondensluften en väg att vandra ut.T Takläggare skrev:
Har gjort några tak med 2x2 på bef råspont, underlagsplast, ströläkt bärläkt och sen pannor eller plåt. Även sett andra firmor utföra samma konstruktion.
Du nämner en fuktexpert? be han gärna maila dig vad han redogör i sina utredningar och på vilka han stödjer sig på, om han har forskning eller annan fakta han kan presentera för sina uttalanden, gärna något som är beprövat i ca 20 år, då kommer du få svaret, dessa har han med största sannolikhet inte .utan dom flesta kommer ligga under pågående tester.L LPD skrev:
Hur ventilerat är ett ventilerat tak?
Ja, det vet väl ingen exakt. Sedan är ventilationen beroende av väder och vind. Vindhastigheten och solens uppvärmning av yttertaket är drivkrafterna i takets luftning. Eftersom det varierar från dag till dag och från dag till natt vill den naturliga luftningen också variera. Därför är det viktigt att hjälpa konstruktionen och säkerställa en tydlig och effektiv ventilation av takets alla fack och ventilerar när uteluften har kapacitet att föra bort fukt.
Detta är särskilt viktigt när solen börjar titta fram eftersom råsponten och de övre skikten i taket blir varm och släpper sin fukt. Om inte fukten transporteras bort vill den i värsta fall diffundera neråt och tillfälligt skapa en fuktig miljö Fukten vill då pendla upp och ner från dag till natt .
Solen värmer även upp taket från utsidan. Råsponten är den som påverkas snabbast och mest. Den släpper sin fukt samtidigt som kondensen under luftspalten börjar förångas. Det blir ett stort ångtryck i såväl luftspalten och konstruktionen under en period.
Vad som kan vara bra och bevisat via många gamla tak med flisläggning under pannor är dom som verkar klara sig bäst. varav många nu testar lägga en 30mm takboard ovan råsponten och under pappen.
Vissa ritar in 70 mm luftning vid ryggåstak, dels för att få en volym, värme kommer alltid tränga igenom takisoleringen , där den möter kalluften bildas kondens, vid små luftningar som 20 mm blir det varmare mellan undersida råspont och yttertak då luften är mer begränsad att transporteras bort. Här håller dom flesta ännu på med sina försök att nå en optimal lösning, men ännu inte bevisad eller beprövad som dom gamla flistaken är.
Du har rätt det är en princip, men ingen byggnorm ,man ska inte göra ett tak på detta sätt.HammarClark skrev:
Händer inget med taket, då kan man tacka gud eller någon annan att det blev ett lyckat projekt.
Men nu fungerade det inte hos TS , då blir inte detta TS problem utan företaget som utfört arbetet.
Stort tack för era synpunkter. Det verkar vara en svår avvägning att konstruera luftspalter eftersom vi i ryggåskonstruktionen inte kan reglera luftflödet i den som av naturen kommer variera mycket från dag till dag över året som Takläggare skriver. Som jag tolkar Takläggare ska jag alltså följa snickarens råd att montera mögelstoppers uppe vid nock i varje takfack. Hittade dock några argument emot mögelstoppers som stöder min fuktkonsults råd att mäta fukthalt ett år först och avvakta med mögelstoppers: "Luftning sker normalt vid takfot och nock vid branta tak. Vid flacka tak kan en oventilerad nock vara att föredra om luftspalten har kommunikation mellan luftningarna i takfoten på ömse sidor av taket. www.isolerarna.se" samt från byggnadsvårdare i tidigare luftspalt tråd här på forumet "För mycket luftflöde i spalten är inte heller bra då ökar fuktigheten periodvis mer än med ett lägre flöde. Jag menar att det ska gå en luftspalt från takfot till takfot som är sammanhängande. Kanske 28 mm tjock." Vår takvinkel är ju bara 24 grader så det får väl räknas som ganska flackt och dessutom är takfacken bara 3.0 m långa och luftspalten är ju sammanhängande från takfok till takfot över nock samt att det är ganska blåsigt. Som sagt tack för era synpunkter, jag ska ta upp frågan om mögelstoppers i nock igen med snickaren och kontrollansvarig för det känns inte särskilt klokt som amatör att gå emot deras rekommendation om det dessutom påverkar garantier och dylikt.