Koster är ju inte direkt kallaste norrland så för ett gästhus är det nog helt ok 
Med LLVP är det bara brassa på nån grad extra om man upplever det kallt när gästerna är där.
Sen får man väl känna av hur bostaden ska utnyttjas med. Är det mest sommartid man kommer ha gäster så behöver man ju inte ha en massiv vinterisolering. Är det däremot en skidstuga så
Med LLVP är det bara brassa på nån grad extra om man upplever det kallt när gästerna är där.
Sen får man väl känna av hur bostaden ska utnyttjas med. Är det mest sommartid man kommer ha gäster så behöver man ju inte ha en massiv vinterisolering. Är det däremot en skidstuga så
Dä lummer på! (bild på bygget, nedan..) Vilket är värmländska, till skillnad från bohuslänska som ja int begrip mäj på så väscht möe , trots 63 år badgästboende +15 år åretruntboende här...lite hjälper det att va åretruntboende men kosterbo är man nog inte förrän i 3:e eller fjärde generationen...
Tack för era uppmuntrande ord ni som troget följer med! Och ni som bare glaner iblann!
Tack för era uppmuntrande ord ni som troget följer med! Och ni som bare glaner iblann!
En liten milstolpe till, hela trossbotten i storstugan tätad med tjärpapp, isolerad och brädgolvet löslagt, ville få huset tätt så det kan hållas lite varmt, det har varit -10° ute senaste månaden, ganska kyligt att jobba i eftersom det blåst frisk genom golvet...nu är prognosen +3° de kommande veckorna, men jag protesterar inte..
Jag har frågat tidigare,....men redan glömt !
Hur stort expansionsutrymme ska man ha runt ett golv av spåntade furubräder med tvärsnitt 28x120mm...?
Jag tänker skruva fast dem snett in genom spånten i reglar med cc600mm
- Tvärs brädorna mm/metergolvbredd
- Längs brädorna mm/metergolvlängd
!Hur stort expansionsutrymme ska man ha runt ett golv av spåntade furubräder med tvärsnitt 28x120mm...?
Jag tänker skruva fast dem snett in genom spånten i reglar med cc600mm
- Tvärs brädorna mm/metergolvbredd
- Längs brädorna mm/metergolvlängd
Sisådär en 6 mm på långsidorna av rummet, (antaget att golvbrädorna ligger längs med huset), och 3-5 mm på kortsidorna. Detta resonerar jag mig fram till utifrån antagandet att en 120 mm bräda inte rimligtvis sväller mer än gissningsvis 3 mm på bredden. Eftersom brädorna kommer att vara fastskruvade var och en så är det i princip bara ytterbrädornas svällning som ska tas upp. Har lagt till lite marginal ifall dels 3 mm är aningens för lite, och dels under antagande att grannbrädan pressar på och lyckas skuffa ytterbrädan ngn mm, (trots att den är fastskruvad). På längden rör sig brädor inte mkt.
Om hela golvkakan sväller och rör sig mer än så, så bör skruvinfästningar/sponten ge sig gissningsvis, ffa på ytterbrädorna, och då blir det förmodligen andra problem, såsom resta brädor och golvknarr och kanske också synliga sprickor.
Om hela golvkakan sväller och rör sig mer än så, så bör skruvinfästningar/sponten ge sig gissningsvis, ffa på ytterbrädorna, och då blir det förmodligen andra problem, såsom resta brädor och golvknarr och kanske också synliga sprickor.
Tack Oldboy, bra svar!
Det får mig att tänka på helsvetsad räls, hur är det möjligt det har ju fungerat fast man visste att det behövs expansionsskarvar för att inte det ska bli "solkurvor"..svaret är att stål utvidgar sig lika mycket i % åt alla håll om det finns möjlighet. Låser man en ledd (längden) genom att svetsa ihop rälsbitarna och fästa sliprarna rejält i underlaget så expanderar rälsen lika mycket i volym% men då bara tvärs längden!.
På samma sätt är det väl med trä, det gäller att spika/skruva tillräckligt. Och att brädorna är tillräckligt tjocka så att de inte böjer sig.
Det får mig att tänka på helsvetsad räls, hur är det möjligt det har ju fungerat fast man visste att det behövs expansionsskarvar för att inte det ska bli "solkurvor"..svaret är att stål utvidgar sig lika mycket i % åt alla håll om det finns möjlighet. Låser man en ledd (längden) genom att svetsa ihop rälsbitarna och fästa sliprarna rejält i underlaget så expanderar rälsen lika mycket i volym% men då bara tvärs längden!.
På samma sätt är det väl med trä, det gäller att spika/skruva tillräckligt. Och att brädorna är tillräckligt tjocka så att de inte böjer sig.
Intressant med rälsen. Har själv tänkt samma tanke, men aldrig satt mig in i funktionen.
Dock är jag övertygad om att det inte går att jämföra rakt av på stål och trä. Hade det varit golvspån så hade nog situationen varit mer lik. Järn är amorft, och det är i princip golvspån också, (om än i en större skala än atomnivå). Massivt trä är något helt annat. Det har en mycket bestämd struktur ("kristallin"), liksom reaktion på fuktnivå.
Vad jag vet så är orsaken till rörelsefogen att trä som sväller utvecklar sådan kraft att det kan trycka ut ytterväggar, men det beror naturligtvis på... Hur väl infäst syllen/väggen är, samt vilket stöd golvet har, (som Atlas sa: "Ge mig en fast punkt och jag ska rubba världen."). Misstänker att det är stor skillnad på ett flytande golv och ett fastspikat brädgolv.
Med 15-21 mm golvsocklar så bör en acceptabel rörelsefog hållas dold i alla lägen. Kanske klarar det sig med 12 mm också, men det kräver god precision i allt arbete.
Har själv tänkt samma tanke, men aldrig satt mig in i funktionen.Dock är jag övertygad om att det inte går att jämföra rakt av på stål och trä. Hade det varit golvspån så hade nog situationen varit mer lik. Järn är amorft, och det är i princip golvspån också, (om än i en större skala än atomnivå). Massivt trä är något helt annat. Det har en mycket bestämd struktur ("kristallin"), liksom reaktion på fuktnivå.
Vad jag vet så är orsaken till rörelsefogen att trä som sväller utvecklar sådan kraft att det kan trycka ut ytterväggar, men det beror naturligtvis på... Hur väl infäst syllen/väggen är, samt vilket stöd golvet har, (som Atlas sa: "Ge mig en fast punkt och jag ska rubba världen."). Misstänker att det är stor skillnad på ett flytande golv och ett fastspikat brädgolv.
Ja, men att fästa i den klena sponten kan leda till att den spricker om påfrestningarna blir för stora. Tror dock inte att det blir ngt problem i praktiken för dig. Det är väl std cc 60 cm på golvreglarna att spika i, och med relativt smala golvbrädor så blir ju svällning/krympning inte så stor per bräda. Dessutom inte fullt samma stora sving i fuktnivåer som på ett ouppvärmt hus.B bopakoster skrev:
Med 15-21 mm golvsocklar så bör en acceptabel rörelsefog hållas dold i alla lägen. Kanske klarar det sig med 12 mm också, men det kräver god precision i allt arbete.
Ingen fara på taket, golvet ligger löst med en halv brädbredds expansionsutrymme tillsvidare.Oldboy skrev:
Intressant med rälsen.
Dock är jag övertygad om att det inte går att jämföra rakt av på stål och trä. Hade det varit golvspån så hade nog situationen varit mer lik. Järn är amorft, och det är i princip golvspån också, (om än i en större skala än atomnivå). Massivt trä är något helt annat. Det har en mycket bestämd struktur ("kristallin"), liksom reaktion på fuktnivå.
Vad jag vet så är orsaken till rörelsefogen att trä som sväller utvecklar sådan kraft att det kan trycka ut ytterväggar, men det beror naturligtvis på... Hur väl infäst syllen/väggen är, samt vilket stöd golvet har, (som Atlas sa: "Ge mig en fast punkt och jag ska rubba världen."). Misstänker att det är stor skillnad på ett flytande golv och ett fastspikat brädgolv.
Ja, men att fästa i den klena sponten kan leda till att den spricker om påfrestningarna blir för stora. Tror dock inte att det blir ngt problem i praktiken för dig. Det är väl std cc 60 cm på golvreglarna att spika i, och med relativt smala golvbrädor så blir ju svällning/krympning inte så stor per bräda. Dessutom inte fullt samma stora sving i fuktnivåer som på ett ouppvärmt hus.
Med 15-21 mm golvsocklar så bör en acceptabel rörelsefog hållas dold i alla lägen. Kanske klarar det sig med 12 mm också, men det kräver god precision i allt arbete.
Men apropå tak: Nu försöker jag uppfinna hjulet igen trots att det är 4:e gången jag spikar upp spåntad träpanlen i taket på de senaste 4 åren...hur gjorde jag egentligen då?? Ingen idé att rådbråka mig och inga bilder i arkivet förutom färdiga tak. Att jag hade byggställningar längs hela taket minns jag, just nu i sovrummens tak når jag ända upp och den här gången tar en bild som visar hur jag får dit de rätt veka brädorna (13x95mm).
Lägger upp brädan på stöttor som är satta halvvägs utanför den senast spikade(med dyckertpistol) brädan och får på så sätt lätt noten att passa in på spånten. Men som sagt, även om det bara var ett drygt år sen sist så var det inte ofta nog för att minnas! Först efter 7:e brädan hittade jag min metod.
För er som inte följt med, bygget avser ett hus som ska tåla kallställning. Därför ingen diffusionsspärr innanför 45 mm elinstallationslager. Knepigt att få så tunn isolering att sitta uppe, jag spänner riktsnöre under och häftar fast det med klammer.
Nu har jag bytt metad att få upp 45mmisoleringen, skär kortare bitar och ser till att de kan skjutas in c:a 5cm under senaste takbrädan.B bopakoster skrev:
Tur som en tok hade jag med placeringen av denna sista takdosa!
Har fått in en ny ytterdörr på plats. Alla karmhål var förborrade för karmhylor, men jag använder Adjufix så jag borrade 14mm rakt igenom. Inget märkvärdigt med det.
Men det tråkiga/knepiga är ju att alla dörrkarmar och fönsterkarmar är konstruerade för att sättas med insalning från yttterfasaden. Det tycker jag är fult och betyder att om jag vill ha dörrar o fönster i liv med fasaden så måste man antingen bygga ut reglarna eller borra hål på insidan av karmen...vilket det fick bli på denna dörr. Många täckbrickor blev det...
Innertaket är klart nu. För att slippa köpa hem 3m2 (säljs bara i paket) takpanel till sista bitarna så fick det bli hemgjorda notändar på kapade panelbrädor. Handarbete med klyvsågen..varför det nu då? Jo etapp 1 taket hade alla ändspont som jag byggde vidare på från etapp 2 taket. Det hade varit smartare att skarva där utan ändspånt men det insåg jag först när sista biten var kvar att bygga med många bortkapade notändar...
Kompletterat vägg ovanför elcentral, dokumenterar med foto så jag vet var ledningarna går..den väggen ska gipsas, inte så kul att riva om nån spik/skruv kortsluter elledningar. Jag har lärt mig det den hårda vägen...
Men det tråkiga/knepiga är ju att alla dörrkarmar och fönsterkarmar är konstruerade för att sättas med insalning från yttterfasaden. Det tycker jag är fult och betyder att om jag vill ha dörrar o fönster i liv med fasaden så måste man antingen bygga ut reglarna eller borra hål på insidan av karmen...vilket det fick bli på denna dörr. Många täckbrickor blev det...
Innertaket är klart nu. För att slippa köpa hem 3m2 (säljs bara i paket) takpanel till sista bitarna så fick det bli hemgjorda notändar på kapade panelbrädor. Handarbete med klyvsågen..varför det nu då? Jo etapp 1 taket hade alla ändspont som jag byggde vidare på från etapp 2 taket. Det hade varit smartare att skarva där utan ändspånt men det insåg jag först när sista biten var kvar att bygga med många bortkapade notändar...
Kompletterat vägg ovanför elcentral, dokumenterar med foto så jag vet var ledningarna går..den väggen ska gipsas, inte så kul att riva om nån spik/skruv kortsluter elledningar. Jag har lärt mig det den hårda vägen...
Redigerat:
Tack för glada tillropen ovan!
Jag försöker även om ytterdörren blev en ny, återanvända det som funkar. Jag fick tag i två innerdörrar från ett hus, som ska rivas en liten bit härifrån, hela ön var inbjuden att ta del av vad man ville ha. Jag tog hand om dessa innerdörrar bl.a,
(och en bara 2 årig 200liters varmvattenberedare som passar perfekt i huvudbostaden som volymtank i bergvärmeanläggningen.....@useless vet vad jag menar)
Nu när jag monterar dörrkarrmarna så
- inser jag att den ena är kortare än den andra, det löser sig mah såg o stämjärn.
-upptäcker jag att någon typ av lager till en av 4 gångjärnstappar har kommit bort, hur löser man den bristen? Finns det att få tag i som reservdel?
Bild på gångjärnstapp med rulllager(?)-bricka:
Jag försöker även om ytterdörren blev en ny, återanvända det som funkar. Jag fick tag i två innerdörrar från ett hus, som ska rivas en liten bit härifrån, hela ön var inbjuden att ta del av vad man ville ha. Jag tog hand om dessa innerdörrar bl.a,
(och en bara 2 årig 200liters varmvattenberedare som passar perfekt i huvudbostaden som volymtank i bergvärmeanläggningen.....@useless vet vad jag menar)
Nu när jag monterar dörrkarrmarna så
- inser jag att den ena är kortare än den andra, det löser sig mah såg o stämjärn.
-upptäcker jag att någon typ av lager till en av 4 gångjärnstappar har kommit bort, hur löser man den bristen? Finns det att få tag i som reservdel?
Bild på gångjärnstapp med rulllager(?)-bricka:
Redigerat:
Typ nåt sånt här?
https://www.laskompaniet.se/product/kullager-540-9-25
Annars kanske det funkar att palla upp med vanliga brickor...
https://www.laskompaniet.se/product/kullager-540-9-25
Annars kanske det funkar att palla upp med vanliga brickor...
Du är en pärla, tusentack! Nu ska jag hämta skjutmåttet och beställa rätt dimension! Slutsålt på låskompaniet Köper 4 st här istället: https://www.kullager.seuseless skrev:
Redigerat:
Kom idag efter 30 timmar! Så här ser dom utB bopakoster skrev:
Innerdiameter är rätt, höjden (kallas bredden) likaså, men ytterdiametern är mindre än "orginalen".
Men stämmer bättre med gångjärnets dimensioner..bild i #492
Nu undrar jag vilken sida ska vara vänd neråt på gångjärnstappen? Jag har ett svar från leverantören men vore kul att få veta vad ni anser!...
Innerring (nr1 och 3 från vänster) eller ytterrring nr 2 och 4 från vänster?
Redigerat: