Frontespis eller Byggnadskropp?
Hej alla byggare,
Vi har precis fått en första återkoppling på vårt bygglov. Jag blev faktiskt lite förvånad över feedbacken som kräver att vi ändrar utformningen av huset.
Vår fastighet är lokaliserad i västra Sverige inom detaljplanerat område där maximal byggnadshöjd är 4 m och maximalt 45 grader lutning på taket. Vi har ritat ett avlångt rektangulärt hus som går i väderstreck öst till väst med 45 graders lutning på taket. Dessutom har vi byggt ut huset åt söder med ytterligare en byggnadskropp. Huset går att likna vid ett omvänt T. Jag bifogar två förenklade bilder för att förstå byggnadens utformning.
Återkopplingen från handläggaren innebär att man dels valt fastighetens söderfasad som beräkningsgrundande (inte den sida jag trodde på förhand i och med att fasaden i öster är mot vägen och således är mest "publik"). Dessutom har man valt att betrakta den mindre byggnadskroppen i söderläge som en frontespis och inte en separat byggnadskropp och således anser man att byggnadshöjden skall beräknas upp till nocken. Detta ger en för hög byggnadshöjd.
Läser man rättsfall och Boverkets riktlinjer verkar det ha varit ett antal fall och utredningar sedan typ 2014 kring just detta och långt ifrån solklart. Det verkar inte finnas något solklart prejudikat heller att följa. Det är ju en extremt vanlig utformning av en huskropp och finns överallt där 1,5 plans hus byggs.
Vad tycker ni? Är detta en frontespis eller är det en byggnadskropp som separat skall beräknas som vi tänkt?
Tacksam för er input och hjälp!
Vi har precis fått en första återkoppling på vårt bygglov. Jag blev faktiskt lite förvånad över feedbacken som kräver att vi ändrar utformningen av huset.
Vår fastighet är lokaliserad i västra Sverige inom detaljplanerat område där maximal byggnadshöjd är 4 m och maximalt 45 grader lutning på taket. Vi har ritat ett avlångt rektangulärt hus som går i väderstreck öst till väst med 45 graders lutning på taket. Dessutom har vi byggt ut huset åt söder med ytterligare en byggnadskropp. Huset går att likna vid ett omvänt T. Jag bifogar två förenklade bilder för att förstå byggnadens utformning.
Återkopplingen från handläggaren innebär att man dels valt fastighetens söderfasad som beräkningsgrundande (inte den sida jag trodde på förhand i och med att fasaden i öster är mot vägen och således är mest "publik"). Dessutom har man valt att betrakta den mindre byggnadskroppen i söderläge som en frontespis och inte en separat byggnadskropp och således anser man att byggnadshöjden skall beräknas upp till nocken. Detta ger en för hög byggnadshöjd.
Läser man rättsfall och Boverkets riktlinjer verkar det ha varit ett antal fall och utredningar sedan typ 2014 kring just detta och långt ifrån solklart. Det verkar inte finnas något solklart prejudikat heller att följa. Det är ju en extremt vanlig utformning av en huskropp och finns överallt där 1,5 plans hus byggs.
Vad tycker ni? Är detta en frontespis eller är det en byggnadskropp som separat skall beräknas som vi tänkt?
Tacksam för er input och hjälp!
Eftersom den utskjutande byggnadskroppen är så pass grund, att den inte har en funktion att husera ett eller flera separat rum, kan jag förstå att man anser den endast vara ett estetiskt tilltag och en del av helheten. Därmed är den definitionsmässigt en frontespis. Sorry
Jag är också intresserad av hur ni kommit vidare. Vi står i ett liknande skede själva där vi vill ha gaveln mot sjön i väster. Öppet upp i nock och mycket fönster mot sjön. All bebyggelse och grannar finns mot norr. Kommunen vill ändå att beräkningsgrundande fasad är mot sjön och då beräknas byggnadshöjden upp till nock, dvs för högt. Den sida de boende ser borde väl vara beräkningsgrundande tycker vi. Kommunen vill alltså att vi vrider huset 90 grader. Vi förstår inte motivet. Huset blir inte lägre för att man vrider det 90 grader. Alla fönster mot boende i norr blir ingen gladare av.
Tror det kom ett rättsfall för ett par-tre år sedan som handlade om en byggnad som skulle uppföras mellan Mälaren (?) och en väg. I domen resonerades det att byggnaden skulle få störst allmän påverkan sett från sjösidan så att säga. Minns inte om det var MMD eller MÖD. Det skulle kunna vara en förklaring till kommunens bedömning i detta fall.B BJohan skrev:
R
rolflidvall
Husägare
· Stockholm/Nacka
· 408 inlägg
rolflidvall
Husägare
- Stockholm/Nacka
- 408 inlägg
Precis så, det är den sida där det bedöms vara flest människor som ser byggnationen ifrån som skall vara beräkningsgrundande.O oxöga skrev:
Valet av fasad kan dessutom vara baserat på gamla regler och infrastrukturer. I vårt fall motiverades det med en gammal väg i söder, som var något större och mer av en huvudväg i orten, hade mer trafik med genomfarande trafik. Från den vägen, som är typ 200 meter från vårt hus, kan man skymta vår huskropp om man vrider huvudet. Trots att öster är klart mer publik, blev söder den beräkningsgrundande fasad.
Lycka till!
Medlem
· Västernorrland
· 2 105 inlägg
Har hört om en som försökte få bygga med två souterrängvåningar i en slänt mot sjön där DP tillåter en höjd som ger enplanshus. Område där småskaliga karaktären skulle bevaras dessutom och hyfsat frekvent med folk ute på sjön.O oxöga skrev:
Något som ser ut som tre plan från sjön blir helt orimligt i detta sammanhang.Tydligt exempel på att det verkligen kan vara relevant att beakta intrycket från vattnet. (stoppades i nämnden trots att killen drev hårt att han följde DP).
Två saker jag tycker borde påverka bedömningen:
Det är en ganska stor sjö. Närmsta boende åt väster är 500 m bort på andra sidan sjön.
Det är en byggnadsplan från 70-talet som gäller. Det innebär att bedömningen ska göras enligt de lagar och regler som gällde på 70-talet. Reglerna med beräkningsgrundande fasad har kommit betydligt senare. På den tiden gick man oftast på långsidan vad jag förstår.
Det är en ganska stor sjö. Närmsta boende åt väster är 500 m bort på andra sidan sjön.
Det är en byggnadsplan från 70-talet som gäller. Det innebär att bedömningen ska göras enligt de lagar och regler som gällde på 70-talet. Reglerna med beräkningsgrundande fasad har kommit betydligt senare. På den tiden gick man oftast på långsidan vad jag förstår.
Nu kanske den här frågan är överspelad men det ser ut som om ni kan komma runt invändningarna genom att göra en tvåstegsraket:N Nybyggaren55 skrev:
1) Sök bygglov för huset, inkl T-formationen, men utan snedtaket ovanpå "söderbyggnadskroppen"
2) Sök en attefallsutbyggnad för våning två över "söderbyggnadskroppen"
Omständigt men går.
Det var precis det som vi gjorde och huset stod färdigt i September.P petersthlm skrev:
Dock har det fallit en dom i MMÖD som nu förhindrar detta på samma pragmatiska vis. Man måste då få slutbesked på huvudbyggnaden och sedan riva och bygga attefall. Innan gick det att få attefall under byggtiden i vissa kommuner. Går ju givetvis men blir dyrare.
R
rolflidvall
Husägare
· Stockholm/Nacka
· 408 inlägg
rolflidvall
Husägare
- Stockholm/Nacka
- 408 inlägg
https://www.byggahus.se/forum/threa...-konstruktionstips.405541/page-3#post-4078802N Nybyggaren55 skrev:
Söderfasaden, vilket helt klart är en rimlig tolkning av det blir så.Helgeman skrev:
Precis den domen, under inledningen av 2020 var de kört för alla kommuner som hade varit pragmatiska i ärendet. Vi klarade vårt med en hårsmån.R rolflidvall skrev:
Nu är det iofs inte kört för kommuner att fortfarande pragmatiskt tillåta attefallsärenden innan nybyggnation har fått slutbesked. (Intentionen med lagen kan knappast ha varit att man ska behöva använda extra resurser och belasta miljön i onödan genom att genomföra ett bygge i två steg. Även om MÖD naturligtvis följer lagen bokstavligt). Det som väl händer om en kommun medger startbesked för attefall innan slutbesked har getts är väl att det uppstår en risk att någon (vem?) kan anmäla/överklaga ärendet och då i praktiken tvinga fram en tvåstegsraket. Men vem skulle få för sig att göra det i onödan? Det bör ju inte ligga i kommunens intresse.N Nybyggaren55 skrev:
(Och sedan Palme tog bort tjänstemannaansvaret i offentlig sektor finns ju ingen ansvarig heller).