Vid frigörande av en innervägg i tegel har vi upptäckt en diagonal spricka, den är redan lagad en gång, förmodligen vid renovering 2008 av tidigare ägaren. Det är en vägg på övervåningen som sitter ihop med grannens hus. Huset är från början av 1900 talet. Hur gör vi bäst? Är det allvarligt? Laga själv, hur? Specialist låta komma? På andra sidan (gränsar till andra grannen) har vi upptäckt en ny spicka i gipset.
M Moavdb skrev:
Bjälkarna vilar inte på denna vägg.M Moavdb skrev:Vid frigörande av en innervägg i tegel har vi upptäckt en diagonal spricka, den är redan lagad en gång, förmodligen vid renovering 2008 av tidigare ägaren. Det är en vägg på övervåningen som sitter ihop med grannens hus. Huset är från början av 1900 talet. Hur gör vi bäst? Är det allvarligt? Laga själv, hur? Specialist låta komma? På andra sidan (gränsar till andra grannen) har vi upptäckt en ny spicka i gipset.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är en typisk sättningsspricka. Om det är allvarligt beror på vad som orsakat sättningen, vilket man alltid bör ta reda på. Eftersom det är en helstensvägg har jag svårt att tro att den inte är bärande på något sätt. Berätta gärna lite mer om hur huset ser ut och var det ligger. Marktypen är också intressant.
Tack för svar, jo det är en yttervägg men vi bryter upp taket så att balkarna blir synliga och de ligger parallellt med den väggen.J justusandersson skrev:Det är en typisk sättningsspricka. Om det är allvarligt beror på vad som orsakat sättningen, vilket man alltid bör ta reda på. Eftersom det är en helstensvägg har jag svårt att tro att den inte är bärande på något sätt. Berätta gärna lite mer om hur huset ser ut och var det ligger. Marktypen är också intressant.
Det är väggen som gränsar till det gula huset på övervåningen (se foto). Marken här är lerig och blöt (se foto) vi bor vid kusten i belgien. Jag vet inte vad det är för grund, men huset är ursprungligen byggt 1919.
Frågan är litegrann om det är din vägg eller grannens vägg. Och även om den inte bär er mellanbjälklag, bär den kanske taket, eller grannens mellanbjälklag.
I en tegelvägg är sprickor inte så farligt, det är materialets sätt att ta upp rörelser. Men stora sättningar kan såklart vara ett problem.
Just nu känns det inte att ni behöver vara oroliga, men börjar golv luta och väggar snett, då får man kolla upp lite mer vad som händer.
I en tegelvägg är sprickor inte så farligt, det är materialets sätt att ta upp rörelser. Men stora sättningar kan såklart vara ett problem.
Just nu känns det inte att ni behöver vara oroliga, men börjar golv luta och väggar snett, då får man kolla upp lite mer vad som händer.
Bästa svaret
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Mina kunskaper om Belgiska byggnadsmetoder är begränsade. Jag tror att grundläggning på rustbäddar av trä var lika vanligt där som i södra Sverige. I det fallet är ett högt grundvatten en fördel. När husen hänger på varandra kan det nog vara komplicerat att reda ut förhållandena. I bästa fall är det en gammal sättning. Då kan ni putsa över den och hålla det hela under uppsikt. Uppstår inga större förändringar är allt lugnt.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Rustbäddar användes i Sverige långt in på 1900-talet. Ett bra exempel är stenhusen i Linnéstaden i Göteborg. Hade husen haft en modern grundläggning (pålar, utbredda plattor) så hade inte sättningen uppstått.
Tack för svar, ja den har ju varit där säkert redan 13 år sprickan eftersom den redan är lagad vid renovering av förra ägaren.harry73 skrev:Frågan är litegrann om det är din vägg eller grannens vägg. Och även om den inte bär er mellanbjälklag, bär den kanske taket, eller grannens mellanbjälklag.
I en tegelvägg är sprickor inte så farligt, det är materialets sätt att ta upp rörelser. Men stora sättningar kan såklart vara ett problem.
Just nu känns det inte att ni behöver vara oroliga, men börjar golv luta och väggar snett, då får man kolla upp lite mer vad som händer.
J justusandersson skrev:Mina kunskaper om Belgiska byggnadsmetoder är begränsade. Jag tror att grundläggning på rustbäddar av trä var lika vanligt där som i södra Sverige. I det fallet är ett högt grundvatten en fördel. När husen hänger på varandra kan det nog vara komplicerat att reda ut förhållandena. I bästa fall är det en gammal sättning. Då kan ni putsa över den och hålla det hela under uppsikt. Uppstår inga större förändringar är allt lugnt.
Tack för svar, jo det är säkert en äldre sättning eftersom man ser att den redan är lagad en gång vid renovering av förra ägaren, och de renoverade hela huset 2008. Men jag var lite orolig att det fortsätter röra på sig.J justusandersson skrev:Mina kunskaper om Belgiska byggnadsmetoder är begränsade. Jag tror att grundläggning på rustbäddar av trä var lika vanligt där som i södra Sverige. I det fallet är ett högt grundvatten en fördel. När husen hänger på varandra kan det nog vara komplicerat att reda ut förhållandena. I bästa fall är det en gammal sättning. Då kan ni putsa över den och hålla det hela under uppsikt. Uppstår inga större förändringar är allt lugnt.
Nu är mina geologiska kunskaper av Belgien begränsade, men Oostende borde betyda att ni har antingen sandjord eller i alla fall en fast lera med bra egenskaper. Kanske leran är rimligare med tanke på sprickan.M Moavdb skrev:
Glöm rustbäddar, kanske vanligt i Göteborg men inte i Holland och Flamländ. Vid torv, gyttja eller lös lera kan det vara träpålar, och vid gamla kyrkor kan det vara kohudar, men det var under medeltiden.