Bärande väggar?

[HOBBY ARCHITECT]

Hur vet man vilka väggar som ska vara bärande om man gör en egen planlösning till ett hus? (Vet inte vilken forumsdel jag skulle lägga detta i.)

 

[justusandersson]

Du måste starta med en idé om hur husets stomsystem ska vara utformat. Detta måste i sin tur bygga på en beräkning av lämpliga planmått med hänsyn till den typ av utrymmen som huset ska innehålla. Det är lite Moment 22 över det hela, men man kan inte spara utformningen av stomsystemet till sist.

 

[HOBBY ARCHITECT]

Du måste starta med en idé om hur husets stomsystem ska vara utformat. Detta måste i sin tur bygga på en beräkning av lämpliga planmått med hänsyn till den typ av utrymmen som huset ska innehålla. Det är lite Moment 22 över det hela, men man kan inte spara utformningen av stomsystemet till sist.

Hur många kvadrat klarar sig utan en bärande vägg skulle du säga? (om det inte är en dum fråga)

 

[justusandersson]

Ett enplanshus behöver inga bärande innerväggar om man använder fackverkstakstolar, t.ex. W-takstolar. Annars är det husets bredd snarare än dess yta som sätter gränser. Maxbredden går vid 3,5 meter, såvida man inte använder sig av limträ, då går det en praktisk gräns vid 6 meter. Över den gränsen börjar bjälklaget kräva betydligt mer i höjd.

 

[andersmc]

Hur många kvadrat klarar sig utan en bärande vägg skulle du säga? (om det inte är en dum fråga)

Det är inte ytan som avgör utan längden på balkarna, det som då vanligen blir bredden på huset. Det är inte precis risken att de ska kollapsa som avgör utan i första hand nedböjningen. Om balkarna böjer sig märkbart så blir golvet obehagligt att gå på, man känner att det sviktar. Du får också en långsiktig permanent nedböjning, det kommer att bli en "hängbuk" på bjälklaget.

Rent praktiskt börjar det bli besvärligt vid ungefär fyra meters bredd. Det kan man nog säga är maxbredden med vanligt byggnadsmaterial. Sedan har du det fysikaliska faktum att nedböjningen är proportionell mot kuben på längden. Det innebär till exempel att om du ökar bredden från 3,5 m till 4 m (dvs 14%) så ökar inte nedböjningen med 14% utan med 50%.

 

[Tompafix]

Enligt träguiden så kan man bygga ett bjälklag med 245x45 cc600 med skruvlimmat golvspån med en spännvidd på 4.66m. Ända upp till 5.52m med cc300.
@justusandersson Har jag missat något när du skriver 3.5m?

 

[justusandersson]

45x245 är ingen standarddimension på konstruktionsvirke som är allmänt tillgänglig. Utgår man från 45x220 med skruvlimmad spånskiva som undergolv går gränsen vid ca 3,5 meter. Intressant nog lagerförde man förr konstruktionsvirke upp till dimensionerna 3x9 tum (75x225 mm) och 6x6 tum (150x150 mm). Det skulle vara intressant att veta varför de stora dimensionerna rensades ut vid övergången till det mm baserade systemet. Det går att bygga tunna bjälklag med förhållandevis stora spännvidder, men då är vi inne på speciallösningar, vilket knappast var frågan för den här tråden.

 

[Tompafix]

För 220x45 säger träguiden 4,32m cc600 och 5,14m cc300 men då kanske det svajar så det stör trots att det uppfyller kraven

 

[justusandersson]

Det är kanske max spännvidd ur lastsynpunkt du har hittat? Jag räknar med max svikt enligt sviktkriteriet vilket ger striktare krav. Jag räknar själv men träguiden är pålitlig.

 

[Tompafix]

Nej det står att det uppfyller svikt och nedböjning mm. Men jag kan ju ha missat något, glad amatör som jag är
Jag brukar använda denna lathund eller träguiden beräkningsprogram
Lathund:
https://www.traguiden.se/konstrukti...uktionsvirke-i-ett-fack/?previousState=001000
Program:
https://www.byggbeskrivningar.se/dimensionering/med-meny/?cid=931

 

[witten]

Förklaringen kan ligga i att Träguiden tillåter en nedböjning på L/200. Det är inte direkt fel men de flesta konstruktörer begränsar det till L/300 vilket ger ett stummare bjälklag med bättre kvalitetskänsla.

 

[justusandersson]

Då räknar de med att endast 50% av punktlasten hamnar på den aktuella golvbjälken när de bedömer svikten. Det tycker jag är optimistiskt, särskilt om man använder spånskiva. När jag ger råd på Byggahus försöker jag undvika glädjekalkyler och hellre ta till lite i överkant.

 

[justusandersson]

Sviktkriteriet är ju ett ganska nytt påfund, men det har stabil vetenskaplig grund vad jag förstår. Att det gäller oberoende av spännvidden gör ju att det är begränsande. Själv tycker jag i likhet med @witten att ett stumt golv ger en kvalitetskänsla.

 

[witten]

Jag tror att sviktkriteriet är mer empiriskt än vetenskapligt, funkar bra i okomplicerade bostadsbjälklag och är lätt att räkna på.

I större träbyggnadsprojekt så räknar man istället med olika sviktklasser (I-II) beroende på om det tex förekommer sovande personer eller inte i rummen. Sviktklasserna ställer krav på maximalt tillåtna accelerationer i bjälklaget vilket är svårare att räkna på.