Enligt Dom själva så säger SP att Cuttercut har ett Värmekonduktivitet på 0,046..
http://www.llproduktion.nu/cuttercut.htm
Tvivlar på att Råd&Rön testade det..
Enda behandlingen ska vara Brand & Anti möggel.
Mekligt att det får ett så bra värde tycker jag.. När man annars säger att kutterspån är hälften så bra isoleringsvärde.
Kanske sjunker det ihop mera?
Merkligt..
Jag har mailat till http://www.llproduktion.nu o frågat om dom har en förbättrad varejant eller ej.. Jag återkommer i denna tråd med ett svar.. (om jag nu får det..!)
http://www.llproduktion.nu/cuttercut.htm
Tvivlar på att Råd&Rön testade det..
Enda behandlingen ska vara Brand & Anti möggel.
Mekligt att det får ett så bra värde tycker jag.. När man annars säger att kutterspån är hälften så bra isoleringsvärde.
Kanske sjunker det ihop mera?
Merkligt..
Jag har mailat till http://www.llproduktion.nu o frågat om dom har en förbättrad varejant eller ej.. Jag återkommer i denna tråd med ett svar.. (om jag nu får det..!)
Vanlig gammaldags löspackat kutterspån har värde 0,06
stenullsmatta från 1940 0,032
Träplanka, normalfuktig år 1940 0,13
Sågspån ................................. 0,09
alla värden enligt tabell i boken från 1940.
Det verkar att det är enbart kutterspån som förbättrade sin isoleringsförmåga markant i modern tid. Undrar som Vespaman : hyvlar man trä annorlunda och får bättre isoleringspån idag?
gaia
stenullsmatta från 1940 0,032
Träplanka, normalfuktig år 1940 0,13
Sågspån ................................. 0,09
alla värden enligt tabell i boken från 1940.
Det verkar att det är enbart kutterspån som förbättrade sin isoleringsförmåga markant i modern tid. Undrar som Vespaman : hyvlar man trä annorlunda och får bättre isoleringspån idag?
gaia
Medlem
· Älvsborg/Göteborg
· 235 inlägg
det borde ju inte vara något problem om du har hela 40cm.. jag har mellan 7-10cm.. och är nöjd med det! Visst det gåt någon kubik ved extra om året,, men så har jag inget mögel på vinden heller! sedan funkar ju trä spånet som en "acumulator" när det är extra fuktigt tar spånet åt sig.. sedan när det blir torrare (och varmare) avger spånet fukten.. och allt är frid och fröjd.. pröva att fukta ner stenull eller gullfiber och kolla hur lång tid det tar att torka! (om det torkar alls!)
Jag lade själv på 40 cm kutterspån på vinden (som tidigare var helt oisolerad).
Men kutterspån är ju inte särskilt tät isolering.
Jag misstänker att den varmare luften nära innertaket kan sippra upp genom kutterspånen och ut i fria luften.
Kan det vara någon idé att täcka med papp (som vindsisoleringen av mineralull är) för att förhindra denna luftcirkulation?
Jag tror på kutterspån som vindsisolering, på åtminstone min vind, bland alla snedsträvor, kottlingar, runda stockar, skrymslen, sneda trånga utrymmen där det är mycket svårt att skära till mineralull korrekt.
Kutterspånet flyter däremot ut fint i alla besvärligheter.
När man står på knä i det, märker man dessutom hur bra det isolerar.
Lars-Erik
Men kutterspån är ju inte särskilt tät isolering.
Jag misstänker att den varmare luften nära innertaket kan sippra upp genom kutterspånen och ut i fria luften.
Kan det vara någon idé att täcka med papp (som vindsisoleringen av mineralull är) för att förhindra denna luftcirkulation?
Jag tror på kutterspån som vindsisolering, på åtminstone min vind, bland alla snedsträvor, kottlingar, runda stockar, skrymslen, sneda trånga utrymmen där det är mycket svårt att skära till mineralull korrekt.
Kutterspånet flyter däremot ut fint i alla besvärligheter.
När man står på knä i det, märker man dessutom hur bra det isolerar.
Lars-Erik
Jag tror det kan vara en bra idé att lägga papp ovan på. Då blåser det inte direkt på isoleringen vilket annars kan leda till att kutterspånet kyls ner. Det är därför man har papp på det översta miniralullet..
Tricket är väll att få pappen o stanna kvar på samma ställe. Så den inte blåser i väg när det stormar..
Skivor på en vind.. nää.. Skulle då vara om det är en mycket liten vind.. Lösull är helt klart att föredra.
Tricket är väll att få pappen o stanna kvar på samma ställe. Så den inte blåser i väg när det stormar..
Skivor på en vind.. nää.. Skulle då vara om det är en mycket liten vind.. Lösull är helt klart att föredra.
Jag köpte tre balar lösull (mineralull) som jag började kratta ut. Men det var ju bara äpplestora klumpar som inte föll sönder, och därmed fyllde ut väldigt dåligt.Per-Erik skrev:
Jobbigt och tidsödande att riva sönder för hand i småbitar
Man kanske ska blåsa in lösullen, så att den rivs sönder, men det var inget alternativ för mej eftersom ett av rummen på övervåningen är oinrett och öppet rakt upp till vinden (inget innertak) och fullt med grejer förstås (som inte behöver isoleras....).
Vill slå ett slag för spånisolering. Åtminstone för husägare som kan göra jobbet själv. Då blir det både effektivt, funktionellt och billigt.
Måste man leja blir det annorlunda. Spånhanteringen är betydligt mer tidskrävande.
Spån är ett utomordentligt bra isoleringsmaterial. Isoleringsförmågan är bara marginellt sämre än för mineralull. Förutsatt att spånblandningen är någorlunda hyggligt optimal. Handlar alltså mest om att plats finns för aningen tjockare isolering.
Ren kutterspån har klassiskt sett räknats som alltför fluffig för att vara riktigt bra. Före mineralullens intåg fanns mald kutterspån. Den ansågs efter malningen få tillräckligt hög volymvikt och täthet.
Dessutom fanns blandspån. Den bestod av en blandning av både kutter och sågspån. Även den ansågs fylla måttet.
Ren sågspån (helt utan kutter) packar sig betydligt tätare, men anses inte sämre för det.
Massivt trä har för hög täthet och därmed sämre isoleringsförmåga än spån, vilket gör att lägre täthet än det massiva trät är eftersträvansvärt.
Någonstans på vägen korsar kurvorna varandra så att minskad täthet övergår till försämrinng av isoleringsförmågan. Korsningspunkten förefaller ligga någonstans i närheten av ren kutterspån.
Volymvikten har sin betydelse även för mineralull. De billiga och lättviktiga mineralullsvarianterna klassas som sämre än de tyngre och dyrare varianterna.
Cellplast (Frigolit och dylikt) är betydligt lättare än mineralull, men diskrimineras ändå inte rakt av bara för den låga volymvikten. De spelar helt enkelt i en helt egen division. Trots det råder ungefär samma förhållanden inom produktgruppen. Varianter med mycket låg volymvikt anses inte lika bra som de med högre volymvikt.
Får stoppa där om volymvikter. Inlägget blir tillräckligt långt ändå.
Kombinationen mineralull och spån är förträfflig om mineralullen ligger under och spånen ovanpå.
Mineralull har dålig förmåga att bromsa konvektionsläckor i bjälklag, medan spån tätar utomordentligt bra mot sådana läckor. Suveränt för att få tätt kring krångliga strävor i ett takstolsfackverk.
Spån överst ger dessutom en mycket mer förlåtande egenskap mot måttlig kondens på kallvinden. Spånen absorberar fukt vid höglast och torkar ut vid låglast utan att göra något väsen av sig. En egenskap som mineralull saknar.
Själv har jag ökat på spånisoleringen med ytterligare 60 cm i mitt 108-åriga hus.
Vintertemperaturen har därefter sjunkit rätt rejält på kallvinden. Trots det har ingen som helst kondens gått att hitta. Det ger ett bra betyg åt de förfäder som byggt ett föredömligt konvektionstätt bjälklag. Trots att bjälklaget är garanterat helt fritt från plastfolie.
Det ger näring åt min tes att kovektionstätheten är långt viktigare än diffusionstätheten. En kedja inte är bättre än den svagaste länken. Vad hjälper det med plastfolie om det inte är minutiöst tätat överallt.
KOB.
Måste man leja blir det annorlunda. Spånhanteringen är betydligt mer tidskrävande.
Spån är ett utomordentligt bra isoleringsmaterial. Isoleringsförmågan är bara marginellt sämre än för mineralull. Förutsatt att spånblandningen är någorlunda hyggligt optimal. Handlar alltså mest om att plats finns för aningen tjockare isolering.
Ren kutterspån har klassiskt sett räknats som alltför fluffig för att vara riktigt bra. Före mineralullens intåg fanns mald kutterspån. Den ansågs efter malningen få tillräckligt hög volymvikt och täthet.
Dessutom fanns blandspån. Den bestod av en blandning av både kutter och sågspån. Även den ansågs fylla måttet.
Ren sågspån (helt utan kutter) packar sig betydligt tätare, men anses inte sämre för det.
Massivt trä har för hög täthet och därmed sämre isoleringsförmåga än spån, vilket gör att lägre täthet än det massiva trät är eftersträvansvärt.
Någonstans på vägen korsar kurvorna varandra så att minskad täthet övergår till försämrinng av isoleringsförmågan. Korsningspunkten förefaller ligga någonstans i närheten av ren kutterspån.
Volymvikten har sin betydelse även för mineralull. De billiga och lättviktiga mineralullsvarianterna klassas som sämre än de tyngre och dyrare varianterna.
Cellplast (Frigolit och dylikt) är betydligt lättare än mineralull, men diskrimineras ändå inte rakt av bara för den låga volymvikten. De spelar helt enkelt i en helt egen division. Trots det råder ungefär samma förhållanden inom produktgruppen. Varianter med mycket låg volymvikt anses inte lika bra som de med högre volymvikt.
Får stoppa där om volymvikter. Inlägget blir tillräckligt långt ändå.
Kombinationen mineralull och spån är förträfflig om mineralullen ligger under och spånen ovanpå.
Mineralull har dålig förmåga att bromsa konvektionsläckor i bjälklag, medan spån tätar utomordentligt bra mot sådana läckor. Suveränt för att få tätt kring krångliga strävor i ett takstolsfackverk.
Spån överst ger dessutom en mycket mer förlåtande egenskap mot måttlig kondens på kallvinden. Spånen absorberar fukt vid höglast och torkar ut vid låglast utan att göra något väsen av sig. En egenskap som mineralull saknar.
Själv har jag ökat på spånisoleringen med ytterligare 60 cm i mitt 108-åriga hus.
Vintertemperaturen har därefter sjunkit rätt rejält på kallvinden. Trots det har ingen som helst kondens gått att hitta. Det ger ett bra betyg åt de förfäder som byggt ett föredömligt konvektionstätt bjälklag. Trots att bjälklaget är garanterat helt fritt från plastfolie.
Det ger näring åt min tes att kovektionstätheten är långt viktigare än diffusionstätheten. En kedja inte är bättre än den svagaste länken. Vad hjälper det med plastfolie om det inte är minutiöst tätat överallt.
KOB.
jag skulle inte experimentera med papp som är avsett för mineralull. Kutterspån kanske behöver mer öppen yta för att kunna fungera - ta emot och släppa ut fukten med varierande temperatur för att inte mögla .... som blir ju en risk när man täcker över spånet och hindrar fuktvandringen? Jag skulle hellre offra några kWh för att hålla vinden friskLars-Erik skrev:
. men allt beror ju på förhållanden i huset.Vi har betonggolv på vinden som är täckt magert med spån och sen trägolv ovanpå det hela. Den konstruktion är rätt tätt men håller sej torrt ändå ... hoppas jag
. Det är vanlig kallvind med god ventilation i taknocken och nere vid takfästet. gaia
Jag tror också på dina idéer KOB. För egen del har jag en sommarstuga som ska tilläggsisoleras. Stugan har kutterspån i ursprungsdelen och mineralull i tillbyggnaden. Jag har velat fram och tillbaka hur jag ska göra, men kommer nu att köra med kutterspån över hela vinden. Då slipper jag förhoppningsvis mössen också.KOB skrev:
För övrigt kan man ju fundera varför Älvsbyhus har en spånlåda på sina mineralullsisolerade kallvindar?
Det vete fåglarna!jon_h skrev:
Vad jag har sett själv så "boar" mössen i mineralull (Gullfiber/Isover eller Paroc stenull) men inte i packat kutterspån. Det sägs att glasull, iaf gammaldags hälsovådlig sådan, också håller borta mössen.