Tack för förklaringen! Har läst om detta med kontraster mellan nytt och gammalt förut—bra att veta att det kallas läsbart nytt tillägg.makhno_ skrev:
Personligen vurmar jag inte för nationalromantiken men är för den sakens skull inte brutalist. Tycker det viktiga är att boendet är funktionellt och hållbart. Det tråkiga med dessa strikta regler är förstås att både restaurering och mer radikala tillbyggnationer ofta är betydligt dyrare än att utgå från ”bygghandelsstandard”. I sin tur leder detta till att de äldre, ofta centrala bostadsområdena, blir segregerade då endast de bäst bemedlade har råd att renovera dessa hus. Och när ett område väl fått status som gräddhylla driver det upp priserna ytterligare. Här kostar nu relativt små hus för dåtidens lägre medelklass byggda fram till 30-talet mer än veritabla lyxvillor byggda på 70- och 80-talet. Sk ”vanligt folk” är förpassade till villaområden i landsbygdsförorterna 10-15 minuter från stan om de vill bo i villa med tomt >500 kvm...
Ja det är så klar dyrt att renovera och bygga om klassade fastigheter. Om det var den faktor som drev segregationen skulle man dock kunna vara glad eftersom den är liten i sammanhangetanthill skrev:
Lustigt att du nämner nationalromantik och brutalism som motpoler. Jag har svårt att tänka mig 50 och 60-talens nybrutalism utan nationalromantiken (och dess föregångare arts and crafts). Nationalromantiken och nybrutalismen använder nämligen samma grepp i stor utsträckning:
- Enkla och rustika typer av tegel i fasaden
- Material som får vara sig själva och uttrycka sina kvaliteter med liten grad av ytbehandling.
- Fri fönstersättning som speglar rummens funktion
- Förkärlek för en känsla av tyngd och massivitet.
- Intresse för rum som tidigare glömdes bort tex. tjänstefolkets arbetsplatser och kommunikationsytor.
Nu går vi iofs långt off topic, men vill ändå förtydliga att jag inte påstår att segregationen drivs av planregler, det var mer en observation över hur sammansättningen av olika stadsdelar förändrats över de senaste årtiondena och att man genom strikta regler gjort det i princip omöjligt för hemmafixare och vanliga Svenssons att ha råd ens med renoveringsobjekt i dessa områden. Känner många som inte skulle vilja hellre än att köpa hus i området där vi växte upp men trots att de har bra jobb är det i dagsläget en ekonomisk omöjlighet om man inte är rik.Ja det är så klar dyrt att renovera och bygga om klassade fastigheter. Om det var den faktor som drev segregationen skulle man dock kunna vara glad eftersom den är liten i sammanhanget
Lustigt att du nämner nationalromantik och brutalism som motpoler. Jag har svårt att tänka mig 50 och 60-talens nybrutalism utan nationalromantiken (och dess föregångare arts and crafts). Nationalromantiken och nybrutalismen använder nämligen samma grepp i stor utsträckning:
- Enkla och rustika typer av tegel i fasaden
- Material som får vara sig själva och uttrycka sina kvaliteter med liten grad av ytbehandling.
- Fri fönstersättning som speglar rummens funktion
- Förkärlek för en känsla av tyngd och massivitet.
- Intresse för rum som tidigare glömdes bort tex. tjänstefolkets arbetsplatser och kommunikationsytor.
Jag betvivlar inte att det finns en teoretisk likhet mellan nationalromantik och brutalism, men jag tänkte mest på ytan, tex trähus med spröjsade fönster och finsnickerier vs betonghus med stora glasytor och inslag av blank metall, etc.
För det första, var inte problemet att ni inte gillade "arkitekters estetik"? Eller menar du att Oldboys estetiska preferenser ska skrivas in i läroplanen?Oldboy skrev:
För det andra, tror du helt på allvar att fem års utbildning och 30 års praktik inte gör att man lär sig något och blir bra på det man gör? Jag antar att det samma gäller ditt eget yrke?
"Problemet" är att ett gammalt torp, med mänskliga proportioner, som numera är byggnadshistoria och påvisar vårt arv från bonde- och fiskarsamhälle blir uppfläkt, eller påbultat, om man så vill två gigantiska skyltfönster i funkisstil. Jag anser att det är att våldföra sig på gammal bebyggelse. Extra intressant blir det när man jämför med detaljplanerat område, (som detta kanske inte är), inte ens får byta fönster eller måla om huset eller byta fasad utan bygglov, och där mitt intryck är att bygglov ofta inte beviljas.för nämnvärd avvikelse.A arkTecko skrev:
Smak är i allra högsta grad personlig. Varje människa anser att deras smak är den rätta. Om man inte gör det så förminskar man sin självbild, (vilket är nedbrytande och skadligt).
Det finns principiellt ingen bra eller dålig smak. Däremot så finns det smakriktningar som vid kategorisering kan tilltala en större andel personer än andra smakriktningar.
Av detta följer att arkitekter lika lite som ngn annan kan ha bättre smak, oavsett utbildning och erfarenhet.
Självklart är utbildning och erfarenhet väsentligt!A arkTecko skrev:
Det har dock absolut ingenting med smak att göra.
Jag konstaterar att arkitektritade hus (enstaka/unika enbostadshus) alltid har kvaliteter som ligger hästlängder före massproducerade kataloghus. Det betyder dock inte att jag tycker om husen utseendemässigt/stilmässigt. Det gör jag oftast inte, men att arkitekter har mkt att tillföra, (baserat på kunskap och erfarenhet), vid ett husbygge är självklart.
Inte om utbildningen är en hjärntvätt.Vilket jsg anser att den svenska urbildningen är.För varför skulle annars en hel yrkeskår vurma för skokartonger enbart, när deras kollegor i alla andra länder inte gör det, och bygger betydligt mer varierat.Och enligt min smak och en icke oväsentlig del mänskligheten bygger ängsligt ,omänskligt och sterilt.Och bidrar till brutalismen.Som inte har fått sitt namn för inte.Desdutom lever din yrkeskår inte som ni lär.Alltför många av er bor själva i det ni själva föraktfullt kallar pastischer,jugendhus ,torp,kulturhus osv.Inte i era egenritade hemska miljöer.Därför att äldre byggnader utgår från människans mått.Med element som bryter ljuset och ger hjärnan stimulans på ett sätt som en kvadratisk byggnad aldrig kan göra.Tom Wingård köper ett torp!
Redigerat:
Tänk, det låter nästan som att det är beställarens preferenser som bestämmer hur byggnaden ser ut och vilken stil den har. Och att arkitekter när de gör som de själva tycker är bäst inte alls stämmer överrens med din löjeväckande nidbild.
Resten av ditt inlägg ser jag ingen mening med att besvara, den nivå av diskussion klarar vi oss utan på byggahus. (Men brutalismens etymologi och innebörd har du grovt missförstått.)
Resten av ditt inlägg ser jag ingen mening med att besvara, den nivå av diskussion klarar vi oss utan på byggahus. (Men brutalismens etymologi och innebörd har du grovt missförstått.)
Vad som är vackert går att diskutera. Arkitektur är jag inte kunnig inom men fotografering, vissa generella regler om komposition som tilltalar hjärnan finns där, tänker att det är samma inom arkitektur.
Tänker att arkitekter fungerar som körledare: jag älskar "vintern rasat ut", hör den gärna med en tår i ögonvrån en gång per år med manskör. Körledaren som har gjort den femtielva gånger tänker att hen vill förnya och förändra - nya stämmor, nytt arrangemang. Ibland kan det bli lyckat och en bra uppsättning, trots det föredrar jag oftast den i mitt tycke vackraste klassiska versionen.
Men för att något ska utvecklas behöver konventioner utmanas.
Tänker att arkitekter fungerar som körledare: jag älskar "vintern rasat ut", hör den gärna med en tår i ögonvrån en gång per år med manskör. Körledaren som har gjort den femtielva gånger tänker att hen vill förnya och förändra - nya stämmor, nytt arrangemang. Ibland kan det bli lyckat och en bra uppsättning, trots det föredrar jag oftast den i mitt tycke vackraste klassiska versionen.
Men för att något ska utvecklas behöver konventioner utmanas.
L Långfarare skrev:
Byggherren bestämmer hur husen ser ut. Byggherren är alltid endast intresserad av ekonomin, om det inte är hens privata hus. Det är en grundbult i kapitalismen, varken byggherren eller andra kan bortse från detta även om de vill. Den professionelle byggherren kommer undan med hus som (knappt) möter krav ställda i siffror men är varken lagd, utbildad eller avlönad att ta något annat i beaktande. Andra värden kan komma på agendan om det anses vara en fördel för försäljningen. Men detta löses bäst med reklam och lyxiga kök/wc. Kvaliteten på arkitekturen är mest en olyckshändelse. Det borde vara lätt att förstå att sverige har den arkitektkår byggherrarna förtjänar. Arkitekter måste få betalt och utför därför sin tjänst inom de ramar som ställts av byggherren.
De flesta arkitekter, de som inte helt drabbats av stockholmssyndromet, tycker att nästan allt som byggs är fruktansvärt dåligt. Den grupp som är mest kritiskt till kvaliteten på vår byggda miljö är nog arkitekterna. Det skall sägas att många skyddar sitt psyke genom att låtsas att deras egna grejer kanske är nästan ok trots alla besvikelser de ständigt möter. Att till fullo inse att de själva bara tillför samma skit är något som få klarar av att göra. Kanske inte så konstigt med tanke på vad de som individer satsat för att hamna där de är.L Långfarare skrev:
Att arkitekter väljer att bo i fina hus i varierande "stil" men samtidigt är kritiska till pastisher är inte som du tror motsägelsefullt. Tvärt om belyser det följande.
- Nybyggnationer når sällan upp till nivån i den bästa befintliga bebyggelsen.
- Arkitekter är duktiga på att identifiera kvaliteter oavsett stil och tidsepok
- Arkitekter tjänar i gemen inte tillräckligt för att bygga eget hus där de har jobb, se även första punkten.
- Att klä en peablåda i billig pastishskrud löser inte problemet med den låga kvaliteten utan kan tvärtom förvärra situationen. Ett klassicerande hus tex. kräver en viss takhöjd för att bli elegant men sådan takhöjd tillåter ingen byggherre. Ett mer modernistiskt formspråk klarar låg takhöjd bättre fast inte bra.
- Många arkiteker skulle själva bo i ett hus med samtida uttryck men vet att de inte skulle uppnå verkshöjd med de ekonomiska ramar de har och den nivån på hantverk etc som finns tillgängligt.
Jag vet inte exakt vad du syftar på men tvärtom ritades byggnader innan modernismen inte för människans mått. (bortser från fattiga människors bostäder) Jugend som är en protomodern stil var tidig att införa visst mått av mänsklig anpassning. Innan dess ritades det enligt "grammatiska" och geometriska principer som hade egenvärde och inte var direkt relaterade till människan.L Långfarare skrev:
Du vet även att grekerna, källan till nästan all europeisk arkitektur, ritade strikt rektangulära byggnader. (bortsett från en tempeltyp som hade cirkeln som basform) Nästan all följande och även tidigare arkitektur var rektangulär bortsett från fortifikationer och hyddor. Aztekerna rektanglar, Egypten rektanglar, Persien rektanglar.
Att saker och ting borde konstrueras/designas för att vara vackra och tilltalande förefaller mig självklart. Sedan är det som alltid en prioritering mellan olika mer eller mindre motstående variabler som ger ett slutresultat.A arkTecko skrev:
Det bör finnas åtskilliga vetenskapliga undersökningar över vad som uppfattas som vackert när det gäller arkitektur. Dvs studier där man tagit reda på folks preferenser om vad de tilltalas av. Där definieras vad som anses vackert av de flesta.
Med tanke på att byggnader är stora, långlivade och står för en väldigt stor del av upplevelsen av ett samhälle så är det viktigt att de är tilltalande för de flesta.