Möbelvirke vs. byggvirke
Vad är den stora skillnaden mellan det virke som används till möbeltillverkning jämfört med det till byggsnickeri? Fukthalt skiljer ju förstås men det kan man ju torka själv för att sedan rikta och plana. Det finns ju även olika kvalitetskläder, var hittar man högre klassat virke? Mina lokala byggvaruhus verkar inte tillhandahålla något sådant förutom i form av lister. Jag läser ofta i trådar att det i princip är uteslutet att använda virke från bygghandeln utan att man måste få tag i material från ett lokalt snickeri eller liknande.
Om man nu ändå köper virket i bygghandeln, vad ska man titta efter? Vill man plank som är sågat från kärnan eller splinten?
Om man nu ändå köper virket i bygghandeln, vad ska man titta efter? Vill man plank som är sågat från kärnan eller splinten?
Kanske kvistfritt passar bättre till möbler än till råspont.M meke skrev:
Och träslag så klart, teak, mahogny och bok i stället för fur och gran.
Absolut, dom estetiska skillnaderna mellan kvaliteter och olika träslag spelar stor roll.
Men med tanke på att det mest lättillgängliga materialet är det som finns hos bygghandlarna så borde det vara en hel del möbelsnickare här på forumet som köper sitt virke där. Hur väljer ni, eller är det någon som har lyckats beställa sågat virke av bättre klassning?
Men med tanke på att det mest lättillgängliga materialet är det som finns hos bygghandlarna så borde det vara en hel del möbelsnickare här på forumet som köper sitt virke där. Hur väljer ni, eller är det någon som har lyckats beställa sågat virke av bättre klassning?
Det är väl så att många börjar sin bana med gran/furu från bygghandlar men sen byter man upp sig mot bättre trä.M meke skrev:
Träslagen är begränsade och 'bättre' virke är dyra på vanliga bygghandlar. Vill man ha roligare träslag får man köpa från andra ställen. Det öppnar möjligheter för att bygga på andra sätt. Furu/gran har sina begränsningar och den som finns på bygghandel är dessutom inte i någon finare klass utan snarare sekunda.
Sen finns det ju 'skivsnickare' också
Skivor finns det gott om på bygghandlar men samma sak där är det inte alltid högsta kvalitén.En bekant har snickeri, de köper sågat/okantat som är grundtorkat. Sedan läggs det i en tork och torkas ytterligare, efter det är det klart att tas in i snickeriet och kan efterlagras där för användning.
Men då är det större volymer och även kostnadsrelaterat.
Men då är det större volymer och även kostnadsrelaterat.
Gran har extremt hårda kvistar i mjukt trådigt trä. De skickliga snickarna på Björkö som inte hade någonting annat virke att ta till efter ryssarnas skövlingar snickrade en del fina möbler av gran men granen är extremt svår att arbeta med när man vill ha möbelfina ytor och möbelnoggrannhet. Till och med de skickliga björkösnickarna hade stora problem med materialet och samlade tacksamt ihop alla drivvedsstockar av furu som de kunde få tag i och körde ofta furuvirke med häst över isen från fastlandet.
Möbelsnickeri av gran är absolut íngenting för oss vanliga dödliga.
Ibland kan man ha tur och råka på högklassig möbelfuru som träskallarna på storsågverken har sågat till byggnadsvirke helt enkelt för att de inte förstår skillnaden på olika virkeskvaliteter. Jag har rentav sett några stockar högklassig möbelfuru som låg i en hög med massaved på vägkanten. Storskogsbruket bryr sig inte om skillnaden på verkeskvaliteter.
Fast skall man snickra av sådant hänger det på att man har tur och att man kan vaska och välja litet i buntarna. Det vanliga byggnadsvirket blir ju sämre år för år varefter skogarna förstörs av det moderna skogsbruket och ofta duger det knappt att bygga av.
Jag brukar köpa björk och furustockar när jag kommer över sådana av lämplig kvalitet och få dem fraktsågade på blocksågen i grannbyn. Då får jag fullgott virke och inget jyckel och priset blir lågt. Kubikmeterpriset på furustock är ju det samma oberoende om det är frodvuxel grovkvistigt gallringsvirke eller bästa fönstervirkesfurun ur 180-årig senvuxen gammelskog.
En del stockar kommer också ur egen skog men våra tallar är bara i 100-120-årsåldern så de behöver stå 40-60 år till för att bli riktigt bra. Det är ju dumt att hugga dem innan de är mogna.
Möbelsnickeri av gran är absolut íngenting för oss vanliga dödliga.
Ibland kan man ha tur och råka på högklassig möbelfuru som träskallarna på storsågverken har sågat till byggnadsvirke helt enkelt för att de inte förstår skillnaden på olika virkeskvaliteter. Jag har rentav sett några stockar högklassig möbelfuru som låg i en hög med massaved på vägkanten. Storskogsbruket bryr sig inte om skillnaden på verkeskvaliteter.
Fast skall man snickra av sådant hänger det på att man har tur och att man kan vaska och välja litet i buntarna. Det vanliga byggnadsvirket blir ju sämre år för år varefter skogarna förstörs av det moderna skogsbruket och ofta duger det knappt att bygga av.
Jag brukar köpa björk och furustockar när jag kommer över sådana av lämplig kvalitet och få dem fraktsågade på blocksågen i grannbyn. Då får jag fullgott virke och inget jyckel och priset blir lågt. Kubikmeterpriset på furustock är ju det samma oberoende om det är frodvuxel grovkvistigt gallringsvirke eller bästa fönstervirkesfurun ur 180-årig senvuxen gammelskog.
En del stockar kommer också ur egen skog men våra tallar är bara i 100-120-årsåldern så de behöver stå 40-60 år till för att bli riktigt bra. Det är ju dumt att hugga dem innan de är mogna.
Två saker jag själv har konstaterat efter att ha köpt ett gäng 45x145
- man vill inte ha kärnan med, risken för radiella sprickor ökar
- se till så att fibrerna i träet går så parallellt som möjligt med plankan, risken för att den blir som en propeller minskar.
Synpunkter på detta?
- man vill inte ha kärnan med, risken för radiella sprickor ökar
- se till så att fibrerna i träet går så parallellt som möjligt med plankan, risken för att den blir som en propeller minskar.
Synpunkter på detta?
Ja, man kan köpa med kärnan och sen klyva dem. Då får man två kärnfria. Mer jobb men ibland finns det ju bara med kärna..M meke skrev:
Denna bilden (länk) la jag upp för några år sedan. Stående årsringar är ofta bäst till en bordsskiva, plank som ser ut på det visat är relativt formstabila o ändrar sig minst i bredd. Är det liggande årsringar så borde (jag har inte 100 koll här) propellerrisken minska ju mer platta årsringar det är. Årsringarna tenderar ju att räta ut sig då träet torkar https://www.byggahus.se/forum/data/attachments/197/197180-6ce778f92438ee18856d8f41952578e8.jpgM meke skrev:
Redigerat:
Precis, så man köper den som ser ut som den vänstra men går ut.på båda sidorna om 'kärnan' och sen sågar bort den.Ola C skrev: